Skrivsugen, skrivsugen, skrivsugen

Tänk att det alltid är så många andra "måsten" när jag bara vill skriva. Men det är väl så det är när man har eget förlag.
Idag har förmiddagen gått åt till en mycket trevlig journalist från Sydöstran som intervjuade mig angående Sociala medier, något jag är ny på, och upptäcker mer och mer för varje dag. Det är en spännande värld, men det tar också en hel del tid ifrån skrivandet, något jag tror mina fans inte tycker om, eftersom de knappt kan bärga sig tills nästa bok kommer ut, fastän det nyligen kommit ut TVÅ nya böcker på en gång. Men jag gör vad jag kan, redan i början av nästa år kommer 2:a delen i Kimberlie-serien. Idag fick jag skissen på omslaget och tycker den är så fin att jag lägger in den här på bloggen och på många andra ställen. Mats Minnhagen är en utomordentlig duktig illustratör och det ska bli väldigt spännande att se hur han bemästrar mina historiska böckers omslag. Så kära fans, det är inte bara ni som längtar och är nyfikna, även jag längtar och är nyfiken. Vad ska Theo och Ramona ta sig till i Romartiden, vilka hemska händelser kommer de att uppleva. Endast Theo och Ramona vet, och de tänker inte berätta något i förväg förrän jag sätter fingrarna till tangenterna och börjar berätta deras historia. Ha tålamod, det har jag.
Många kramisar från Kim

S:t Knuts Gille 6 oktober 2009

Igår var jag, Katarina Mazetti och Margareta Skantze på Kulturhuset i Ronneby och pratade om historiska böcker och våra författarskap, tillsammans med Ingemar Lönnbom. Salongen var full, 180 besökare, som alla var entusiastiska och gav bra respons på våra föreläsningar. Kvällen började med att var och en av oss fick berätta lite om oss själva och vårt skrivande. Därefter var det paus med förfriskningar. I pausen fick vi signera böcker och prata med publiken. Mycket trevligt att höra alla kommentarer, som var positiva.
Därefter satte vi igång igen. Nu var det diskussioner, där Ingemar ställde frågor och vi stod för svaren. Ibland var det kluriga frågor, men också roliga. Efteråt träffades arrangörerna och vi som deltagit för att äta en bit mat och prata igenom kvällen. Jag var jättenöjd med kvällen. Lite besviken dock att de filmer som togs inte blev vad jag hade förväntat mig utan bara små korta snuttar som bryts av mitt i mina meningar. Få se om jag kan göra något av det för att lägga på YouTube.
Nu väntar jag på att en journalist ska komma och intervjua mig om Sociala Medier, något jag lär mig mer och mer om för varje dag, men ännu är en stor utmaning för mig. Vi hörs snart igen!
Kramisar från Kim

Kimberlie - ett nytt liv

Idag har det varit uppehåll mellan skurarna. Solen har till och med tittat fram. Hade tänkt vara helt ledig idag och ägna mig åt hemmet. Men så dök inspirationen upp och jag var helt enkelt tvungen att sätta mig och skriva på den andra boken om Kimberlie och Andy: Kimberlie - Ett nytt liv.

När jag öppnade filen för att börja skriva förstod jag först ingenting. Där fanns bara åtta kapitel och jag VISSTE att jag hade skrivit många, många fler. Febrilt letande i datorn utan att hitta kapitlen. Jag kände paniken växa inom mig. Då kom jag på att jag ju hade suttit vid min lilla bärbara dator och skrivit det mesta. Puh! Snabbt packa upp den, koppla in den och se, där fanns alla filerna, förutom EN som var helt försvunnen. Men jag är väldigt noga med att alltid skriva ut varje kapitel, eller lägga på usb-minne, så jag tog fram det lilla minnet och kopplade in det. Men kapitlet var helt blankt där också.

Då gjorde jag en djupdykning i mina pappershögar och fick fram Kimberliemappen. DÄR låg det saknade kapitlet som pappersutskrift. Tack och lov! Nu är det inskrivet igen och lagt på båda datorerna OCH usb-minnet. Vad hemskt om jag hade varit tvungen att skriva om allting! Det hade aldrig blivit lika bra som första gången, i alla fall tror inte jag det.

Jag har ett stort hus, egentligen är det två stora hus, ihopbyggda med en glasgång. I kväll tror jag att jag ska sitta i gången, med levande ljus, min lilla bärbara dator och skriva till regnets smattrande på fönsterrutorna. Bra inspirationsväder. Förmodligen får de dåligt väder i min bok, men så är det också höst på Nya Zeeland i berättelsen och det passar bra.

Nu stänger jag kontoret för idag. Vi hörs imorgon igen!

Kramisar Kim

Regn och persisk text

Idag har det regnat i stort sett hela dagen. Morgon började med sol men övergick ganska snart i regn och nu har även blåsten kommit. Vilket innebär att hundarna har varit i stort sett konstant blöta idag. Så fort de har torkat någorlunda har det varit dags att ta en ny promenad. Jag har varit tryggt instoppad i regnkläder, men något jag aldrig lär mig, trots mina 55 år, är att behålla regnkläderna på ett tag, även när jag kommit in. För så fort jag fått av mig regnkläderna och börjar torka hundarna blir jag blött om benen! Antingen skakar de sig, eller så trycker de sig mot mig när jag torkar dem. Inte förstår dem heller att de ska stå en halvmeter ifrån mig och trycker sig bara ännu närmare istället. Kanske beror det på att vi inte har så mycket regn att de brukar behöva torkas...

Nu har jag gått igenom en hel del ifrån bokmässan, varifrån jag kom ifrån i måndags. Hittade då dessa jättekul texter (se bilder) som jag fick av ett av mina fans. Det är Kim M Kimselius och Theo och Ramona skrivet på persiska. Visst är stilen vacker? Rent av sagolikt!

Kramisar Kim

Kinabilderna klara!

Nu är jag trött. Har hållit på med att lägga upp bilderna från min researchresa till Kina på min hemsida. Det var "bara" 1080 bilder att gå igenom. Det blev många sidor, men inte alla, jag lovar.

Hundarna väntar på mat och Jan också tror jag. Nu stänger jag ned för idag.
En liten fotohälsning direkt från min dator bifogas denna blogg.
kramisar från Kim

Bild på de modiga byggjobbarna

Här ser ni de modiga byggarbetarna. Den hala frosten har äntligen smält från taket, solen värmer dem och jag hoppas innerligt att de inte ramlar ned ännu en gång!

Byggarbetarna föll från taket!!!

Oj, vilken början på dagen. Jag hörde hur det brakade till, men trodde att det var byggarbetarna som slängde ned ännu en takplåt. När jag strax därefter gick igenom gången mellan husen såg jag den raserade byggställningen. När jag sedan såg deras arbetsbälten ligga slängda strax bredvid anade jag det värsta. Jag skyndade mig ut. De satt i bilen och försökte plåstra om en blödande hand. Deras plåster hade tagit slut så jag hämtade antiseptisk tvättduk och plåster. Det är tuffa killar, de klagade inte, bara berättade var det gjorde ont, men att det inte var så farligt.

Lyssnar på Byggarbetarnas hamrande på taket.De har blivit omplåstrade och hämtat sig från chocken och byggt upp byggnadsställningen igen. Nu är de uppe på det ishala taket ännu en gång. Inget jag skulle ha vågat mig på. De berättade att stegen lossnade när de båda stod på den och att stegen for ned mot byggställningen med dem båda. Byggställningen rasade och de föll. De kommer säkert att ha blåmärken och vara ömma lite här och där. Men mer än skärsår och ren förfäran blev det inte, de måste ha änglavakt. Eller kanske vårt spöke här i huset såg till så att de föll mjukt. Han håller säkerligen sin vakande hand över dem, eftersom de tar hand om "hans" hus. Byggarbetarna skrämde mig rejält, ska ni veta! Nu njuter jag av hamrandet och har ett öra hela tiden bevakande, ifall de ramlar ned igen... Ingen chans att jag kan koncentrera mig att skriva idag, men det finns så mycket annat att göra. Ingen risk att jag är arbetslös!
Kramisar Kim

Utvilad

Nu är jag rejält utvilad. Har inte gjort någonting annat än lyssnat på en bok på min mobil och vilat. Precis vad jag behövde. Men nu börjar det klia i fingrarna igen att skriva, så då tänkte jag blogga lite innan jag börjar ta itu med alla måsten igen.

Byggjobbare klättrar upp och nedför taket, låter som minst tjugo personer. Har inte sett hur många de är, men de är säkert bara två. Just nu är de precis ovanför mig och bredvid mig utanför fönstret. De håller på att lägga nytt tak. Inget speciellt bra väder för det idag. Rätt som det är kommer det en rejäl hagel- eller regnskur.

Dessutom är det ingen idé jag försöker läsa in en ny bok på YouTube medan de arbetar, det skulle förmodligen låta något alldeles förskräckligt!

Vi hörs snart igen!

Kramisar Kim
(På bilden ser ni mig föreläsa på Horsahallens Gille)