Mina Bloggsidor
lördag 16 januari 2010
Theos Pompeji och Romarrikets omslag färdiga
Jag har Theos Pompeji som bakgrund på min dator och det känns som om jag vill gå in och gå på torget i Pompeji, jag vill möta Theo och Ramona, jag vill vara där i deras värld. Jag blir SÅ inspirerad att skriva när jag ser de fantastiska omslagen.
Romarriket (fortfarande arbetstitel, som snart kommer att ändras) är också suveränt bra. Nu längtar jag minst lika mycket som ni över att få hålla dessa böcker i min hand.
Njut av omslagen och berätta för mig här i kommentarer vad ni känner och upplever när ni ser omslagen.
Kramisar Kim
fredag 15 januari 2010
Rent skrivbord, för hur länge?
Nu är det fredag eftermiddag och jag ska strax plocka upp böckerna om romarriket och lägga på bordet. Och jag vet hur det kommer att sluta, hela bordet fullt med böcker och papper och anteckningar och gula lappar, igen...
Jag älskar det!
Kanske ska jag besvara alla brev från läsarna innan jag sätter mig och jobbar med Theos Pompeji och Romarriket. Tror det, för det är så inspirerande att läsa breven och de får mig verkligen att vilja skriva nya böcker. Fortsätt skriv till mig, både här på kommentarer och i mail och brev.
Kramisar Kim
torsdag 14 januari 2010
Vill du läsa Kimberlie2 först av alla?
Det enda du behöver göra är att registrera dig som bloggintresserad här på min blogg (se längst ned på denna sida). Så fort boken kommer från tryckeriet drar jag en vinnare av alla som registrerat sig här och du får den signerade boken hemskickad till dig.
Lycka till!
Kramisar Kim
Spökskrivare
Egentligen står ordet spökskrivare för något helt annat än vad jag menar. Så här beskrivs ordet i Svensk Ordbok: Spökskrivare: en person som svarar för den språkliga utformningen av något som en annan (mera känd) person uppges ha skrivit.
Någon egentlig "spökskrivare" har jag inte inom mig. Förmodligen är det bara min fantasi som snurrar runt på högvarv när kroppen kopplar av. I alla fall drömde jag fram den mest fantastiska handling till en bok i natt. Vem vet, det kanske var en ande som gav mig idén, en död författare, en spökskrivare...
Vad säger du, får du också många idéer när du sover? Skriver du ner de eller glömmer du bara bort dem?
Oftast vaknar jag och sätter mig och skriver när idéerna kommer, eller så väntar jag till morgonen, men vaknar då ofta väldigt tidigt och skriver ned allt jag har "drömt" (fått av spökskrivaren).
Det skulle vara roligt att höra hur du hanterar de idéer som dyker upp under natten. Minns du överhuvudtaget det du har drömt?
Ja, detta var lite funderingar över spökskrivare. Nu ska jag sätta mig och skriva på riktigt!
Kramisar från Kim
PS. Kan du gissa var bilden är tagen? DS.
onsdag 13 januari 2010
Kan man börja dagen bättre...?
"hej kim!
utan förvarning, så kommer nog, 2010 och 2011,
Alla vilja ha dig på bokmässor och signeringar världen över!
Alla kommer vilja träffa dig!
och dina böcker kommer att bli filmer! Det tror jag verkligen! , både du och dina böcker förtjänar det! "
Det låter underbart att någon har så stor tro på mig och mina böcker och jag hoppas att hon har rätt. Drömma kan jag ju alltid.
Alla ni som skriver till mig ska veta att jag tycker så mycket om era mail och lyssnar på det ni skriver. Fortsätt skriv och glöm inte skriva kommenterar här i bloggen!
Kramisar Kim
Boktips: Flykten från berganien
Har alltid älskat Eva Ibbotsons böcker och så även "Flykten från Berganien".
Detta är en bok som handlar om Andra Världskriget, men på ett mycket annorlunda och ovanligt sätt.
Tally bor med sin far och sina fastrar i London, men när andra världskriget bryter ut skickas hon till en internatskola på landsbygden. Eleverna blir bjudna till en festival i Europa och just som festivalen ska börja skjuts landets kung ihjäl av en lönnmördare. Tally och hennes vänner beslutar sig för att rädda kronprinsen från fienderna. En hissnande och farofylld flykt väntar dem...
En sträckläsningsbok, definitivt!
Skriv gärna och kommentera vad du tycker om boken när du har läst den!
Kramisar Kim
tisdag 12 januari 2010
Nu är Kimberlie - Ett nytt liv klar!!!
Nu ska jag spara allt på CD och skicka iväg till tryckeriet och den 1 mars är det tänkt att boken ska finnas ute hos bokhandlarna.
Imorgon ska jag röja bort Kimberlie från skrivbordet och plocka fram Theo och Ramonas material och börja jobba med dem. Kan knappt vänta!
Samtidigt pockar nästa Kimberliebok på att få bearbetas. Boken är skriven, men eftersom det är många år sedan den skrevs behöver jag bearbeta den innan jag trycker den. Med andra ord lär 3:e boken om Kimberlie och Andy komma först nästa vår 2011. (Men man vet aldrig...)
Nu är det Theo och Ramona som gäller: "Theos Pompeji" och "Romarriket" (fortfarande bara arbetstitel).
Fick ett sådant jättefint mail idag på Facebook med så mycket beröm, vilket gör mig jätteglad. Ett bra sätt att avsluta dagen med.
Förstår att ni är nyfikna på de nya böckerna, men även jag är nyfiken på vad ni tror att de nya böckerna ska handla om. Skriv till mig och berätta, vad du tror att "Kimberlie - Ett nytt liv", "Theos Pompeji" och "Romarriket" kommer att handla om. Vem vet, kanske just DU har rätt.
Kramisar från en nöjd Kim
måndag 11 januari 2010
Kimberlie - ett nytt liv, färdigombruten!
Nu ska jag korrekturläsa en sista gång, och om jag hittar några fel ändrar jag det och därefter läser jag ändringarna.
Om jag hittar MÅNGA fel läser jag hela boken igen. Vill ju att den ska bli så rätt som möjligt. Trots att jag är noggrann slinker det alltid med några korrekturfel i varje bok. Har du hittat några fel i mina böcker får du gärna skriva och berätta det för mig, så ändrar vi det till nästa gång boken trycks om.
Nu ska jag ta rödpennan, läsglasögonen, koka en kopp te och krypa upp i min läsfåtölj för att läsa korrektur. Tänder förmodligen kakelugnen också, för jag kan inte sluta frysa idag. Det känns som om blåsten har gått rakt igenom min kropp på promenaden.
Det känns bra att få drömma mig bort en stund till Nya Zeeland, värmen, naturen, människorna, platserna och återigen få möta Kimberlie och Andy.
Snart ska jag läsa in utdrag ur "Kimberlie - Ett nytt liv" på Youtube. Var inte orolig, du kommer inte att missa det, jag kommer att lägga ut en länk här på bloggen, på fb och på twitter. Om du ännu inte har lyssnat på de andra böcker som jag har läst in hittar du en länk till inläsningarna på Youtube från min hemsida.
Nej, nu ska jag tända kakelugnen och försvinna bort i fantasin. Glöm inte höra av dig om du har hittat stavfel i mina böcker!
Kramisar från Kim
Humöret på topp trots kyla, Kimberlie2 snart klar för tryckning
Snön blåser ut i drivor på vägen och det gäller att ta fart när man ska köra igenom. Efter bilturen var det dags för hundpromenad, då var jag plötsligt gångtrafikant på den snöiga vägen. Fick hoppa i diket för en timmerbil som kom på den smala vägen, det var MYCKET snö i diket. Hundarna tyckte det var jättekul! Ska inte berätta vad jag tyckte...
Idag är det strålande sol, +-0 grader och bitande kallt. Jag är jätteglad för min varma goosejacka som jag nu satt pälskragen på, för nu är det mer vinter än vad det var när jag var på Island eller i Rovaniemi högt upp i Finland, men där hade de -30 häromdagen, medan Island hade det varmare än vi.
Jag njuter av varje dag som om det är den sista, trots det har jag så många idéer om kommande böcker inom mig, som om jag kommer att leva tills jag är över 100 år. Jag älskar att skriva! Tänk vad underbart att kunna leva på sitt skrivande, det är få förunnat och jag tillhör en av de få!
(Lyssnade på "Fruset ögonblick" av Camilla Ceder när jag var ute och körde i morse. Oj, vad bra den började. Kommer att prata mer om den längre fram.)
Önskar att dagarna hade fler än 24 timmar, för timmarna tycks aldrig räcka till. En av mina fans kallar mig för "Superwoman" för att jag hinner med så mycket, själv tycker jag aldrig att jag hinner göra tillräckligt varje dag.
Är det fler som känner på samma sätt, att dagarna borde vara längre, att tiden aldrig räcker till, att ni inte är den superwoman som andra tycker? Hör gärna av er här i kommentarer. Kanske har ni tips och råd ni vill dela med er av, som gör att en timma inte bara är 60 minuter, utan faktiskt kan bli mycket, mycket längre.
Vi hörs!
Kramisar Kim