Mina Bloggsidor

lördag 12 juni 2010

Sommar är för mig...















...att fylla hela huset med släkt och vänner, att umgås, laga god mat, ta långa promenader...

Träffa vänner jag inte sett på länge...












...ta en fika med någon jag tycker om...
















...bara vara och njuta av en väns sällskap...













...ta en utflykt med kära släktingar...
















...få rå om barnbarnen alldeles själv...













...höra deras fnitter när de diskar...


















...samla hela släkten till en god middag...












...ha fullt med folk från den första sommarmånaden...














...och njuta av sommaren tillsammans med alla mina kära släktingar och vänner, varje minut. Livet är så kort. Vem vet vilka av vännerna och släktingarna som finns kvar nästa sommar...










I år fyller jag sommaren med ännu fler vänner, barn och barnbarn och släktingar. ÄLSKAR sommaren! Gör du?

Kramisar Kim

Fotbollens historia

Nu är det Fotbolls VM 2010, världen är i uppror på grund av några män som jagar en boll. "Låt dem ha var sin", sa en gammal dam när hon såg vuxna män slåss om samma boll...

Som författare av historiska böcker blir jag givetvis nyfiken på fotbollens historia. Visst tycker jag om fotboll, men jag tänker inte sitta klistrad framför tv-n hela sommaren för det. Om nu inte Sverige tar sig till final...

Hur började då det hela? Tja, man kan aldrig vara riktigt säker. Väggmålningar, inskriptioner och teckningar visar att man i praktiskt taget alla civilisationer har spelat något som liknar fotboll i mer än 2.000 år. Redan 3.000 f.Kr. spelades den här typen av bollspel i Kina.

I Egypten tillverkade man för 4.000 år sedan bollar av trä, läder och papyrus. Under samma tid ägnade sig inuiterna i Arktis åt en fotbollsliknande sport aqsaqtuk, som då givetvis spelades på is...

Omkring år 800 ägnade sig Mayaindianerna åt en våldsam idrott som även var en krigsritual. Det förlorande laget straffades med halshuggning och sedan användes deras huvuden som bollar...

Grekernas fotbollsspel var lekfull och graciös och bollens rörelse förknippades med gudarnas humör.

I Romarriket var fotbollssporten våldsammare och mer hänsynslös och kallades harpastum. Det sägs att det var Julius Caesars legionärer som införde fotbollen till England cirka 55-54 f.Kr.

Andra säger att det var vikingarna som förde fotbollen till England, genom att sparka boll med de besegrade kungarnas huvuden. Omkring år 1000 instiftades den årliga traditionen The Danes Head "Danskens huvud" i staden Chester. Traditionen uppkom för att markera årsdagen för en seger över vikingarna då lokalbefolkningen spelade boll med de besegrade vikingahövdingarnas huvuden. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att så varit fallet.

Från 1100-talet utvecklades fotbollen till en blodig pöbelsport i England. Sporten gick ut på att flytta en boll från en kyrkoport till en annan och alla medel var tillåtna. En kamp mellan socknens gifta och ogifta män. En form av legitimerat våld. 1349 förbjöd kung Edvard III pöbelkamperna.

I Italien i trakterna runt Florens spelades också en våldsam form av fotboll, som i stort sett var en kampsport. Laget bestod av 27 spelare. Omotiverat våld accepterades.

Fram till hösten 1863 fanns det många typer av fotboll. Då hölls ett möte på Freemansons Arms och efter det spelas ungefär samma fotboll som idag. Ett regelverk sattes upp och trycktes i fickformat.

Den första officiella landskampen spelades 1872 mellan Skottland och England. I år, 2010 fyller Fotbolls VM åttio år. Det första Världsmästerskapet spelades i Uruguay 1930.

Efter som jag är kvinna vill jag även passa på att berätta lite om Damfotbollen. Den första damfotbollsmatchen som dokumenterats spelades redan 1895. Men det var först kring första världskriget som sporten blev riktigt populär. Kvinnorna på ammunitionsfabriken Dick Kerr i Lancashire England började då spela fotboll. Det kvinnliga fotbollslaget blev så populärt att de fortsatte att spela efter krigsslutet.

För att vara anständiga bar kvinnorna stora mössor, långa strumpor och långärmade tröjor. En liten bit av knäna syntes...

Eftersom fotboll inte var någon passande motionsform för kvinnor, förbjöd det engelska fotbollsförbundet damer att spela på herrplaner 1921. Efter det tog det mycket lång tid innan sporten accepterades, det var först 1991 som den första VM turneringen för damer skedde.

Den moderna formen av fotboll spred sig från Storbritannien till resten av världen. I Sverige tog fotbollen fart när skottska gästarbetare 1891 kom till Svenska gardinfabriken i Göteborg för att arbeta. Dessa män blev grunden till Örgrytes fotbollslag.

Här hittar du speltider och platserna matcherna spelas på under Fotbolls VM 2010.

Fotboll, vad är det?

Lite mer fotbollshistorik.

Fotbollsbilder.

Här hittar du en spännande dokumentär om Fotbollens historia.

Svensk fotbollshistoria.

Ja, det var en liten tillbakablick på fotbollens historia. Något att tänka på när du bänkar dig framför tv:n för att se dagens fotbollsmatch.

Här kan du läsa fler faktainlägg.

Kramisar Kim

fredag 11 juni 2010

Riddarborgen Château de Pirou Normandie Frankrike

Följ med mig på en resa till riddarborgen Château de Pirou i Frankrike. Bilden föreställer inte slottet utan en byggnad för hundar...

...Jan och jag bilade ned och jag tyckte det var så fint med alla vattenskålar för hundarna utefter motorvägarna i Tyskland.








Solen håller på att gå ned och vi får bråttom att leta hotell innan det blir mörkt.













På väg igen. Först skulle vi till Riddarborgen Château de Pirou, därefter skulle vi vidare till Mont-St-Michel













Älskar att fotografera skyltar som stöd för minne när jag tittar på bilderna. Här är vi i Normandie.













Vi kom fram tidigt till Château de Pirou och slottet var stängt.













Två timmar tills det öppnade så vi tog bilen och körde till byn Pirou vid havet och tog strandpromenader, såg på marknaden som började vakna till livet och njöt av livet.













I väntan på att slottet skulle öppna utforskade vi de delar som vi hade tillgång till. Här är vaktkuren, lite läskig att gå in i...













...men här är jag inne i den och känner mig som en fånge.













Bild på utsiktsgluggen i muren.













Här står jag framför den stängda porten, vid den yttre vallgraven. Slottet har nämligen två vallgravar.













Så här ser det ut precis utanför porten, ännu en vaktstuga.













Yttre vallgraven, som var full av kväkande grodor.













Porten slås upp och vi går in i sällskap av två andra turister, som såg ut som lokalbor i sina kläder. Ser du slottet där innanför porten?













Här vänder jag mig om och ser bakåt på den väg vi har gått.













Ännu en bild bakåt, när jag har gått en liten bit till.













Här ligger slottet i all sin prakt framför mig. Inte visste jag då att jag skulle få möjlighet att gå upp i det högsta fyrkantiga tornet som ni ser i mitten av bilden.













Slottet med inre vallgraven.













På väg mot slottet.













Till vänster ligger den byggnad där man köper biljetter och broschyrer om slottet.













Här en lapp som berättar om de olika portarna, de var många...













Château de Pirou














En titt bakåt när vi har gått in genom ännu en port.













Här ligger en liten byggnad bredvid porten.













Château de Pirou













Château de Pirou













Château de Pirou













Château de Pirou. Det var när jag såg den här bilden i en turistbroschyr som jag bestämde mig för att det var det här slottet som skulle vara med i min bok Riddarsvärdet.
Château de Pirou byggdes på 1100-talet. Det ligger ett par kilometer söder om Lessay. Slottet byggdes först i trä, men byggdes sedan om i sten och står nu omgärdat av en vallgrav med torn som sticker direkt upp ur vattnet.






Det finns en legend om slottet Château de Pirou: När slottet intogs av normanderna, förvandlade sig lorden av Pirou och hans familj till gäss, genom att använda en trollkarlsbok. På så sätt hoppades de undslippa överfallet. Några dagar senare när de försökte återta sina mänskliga gestalter, lyckades de inte. De insåg att trollkarlens bok hade blivit uppbränd tillsammans med slottet, när normanderna brände ned byggnaden. Det sägs att det är därför vilda gäss alltid stannar till vid slottet varje år i mars vid sin årliga flytt.













Det var familjen Pirou som ägde slottet, de härstammade från Serlon, äldsta sonen nämns på Bayuextapeten. En riddare från Pirou deltog i slaget vid Hastings 1066.













Piroufamiljens fapen var tre diagonala vita linjer över en grön bakgrund.













Här ser ni en kopia av Bayuex-tapeten.













Jan är snäll och kliver in i den öppna spisen för att du ska kunna se hur stor den är.


















Château de Pirou fördes över i flera familjers ägor genom åren, familjen Du Bois, familjen Vassy och familjen Quesnel-Morinière. Slottet blev slutligen en del av en farm och invånarna använde stenarna i slottet för att bygga murar till djuren.













Château de Pirou stod öde ett tag fram till 1840 då det blev en gömma för smugglare av tobak från Jersey. Smugglarna spred rykten om illasinnade spöken som härskade på slottet.













Därefter blev slottet återigen en bondgård fram till 1966 då abbot Lelégard köpte slottet. Han grundade stiftelsen "Abbey Foundation of La Lucerne", som forfarande i våra dagar vårdar slottet. Nu är slottet en underbar plats som väcker fantasin hos de turister som lyckas hitta fram till detta väl undangömda slott.

Här ser ni mig på bron till slottet. Här fanns tidigare en vindbrygga.













Översikt över slottet.













En titt in på slottsgården...


















...och en titt bakåt ut mot bron.


















Det är högt upp och då visste jag inte att jag skulle ha möjlighet att ta mig ända upp till det högsta tornet...


















Borggården med en av ingångarna till slottet.













Borggården.













Inne i slottet, den mystiska trappan bredvid spisen och bakugnen fascinerade mig och jag använde mig av den i min bok Riddarsvärdet.













Trappan upp till taket.


















Jag är på väg ut på taket.


















Här ser du Jan på taket av slottet, med den skyddande muren ut mot vallgraven.













Dåtidens toalett ett hål ned mot vallgraven.













En small glugg in till nästa rum.













Här är jag uppe på taket med en vidunderlig utsikt bakom mig.


















Nu upptäcker vi att det finns möjlighet att ta sig ännu högre upp i slottet. Här är ett av tornen.













Från tornet blir utsikten ännu vackrare.













Klocktornet på slottet.













Flera mils utsikt. Jag passar på att vila mig lite.













En bild tagen uppifrån högsta tornet ned på bron till slottet.


















Här ser du var vi kom in någonstans. Borta vid det röda taket står vår bil.













Nu kikar vi ned från tornet.


















Här skämtar jag till det lite med slottets toalett.


















Om du tycker jag ser rädd ut beror det på att det var en otäck och hal trappa att ta sig ned för.


















På borggården.













Jag står på bron till slottet.













Här ser du tydligt var vindbryggan varit fäst.


















Vallgraven














Förstora bilden och läs mer om vad du just sett på fotona.


















Förstora bilden och läs mer om vad du just sett på fotona.


















Förstora bilden och läs mer om vad du just sett på fotona.


















Gravsten i förgrunden och slottet i bakgrunden.













På väg ut ur slottets första port













Nu har vi lämnat slottet och är på väg till ön Mont-St-Michel där vi ska tillbringa natten.













Första skymten av Mont-St-Michel, en plats jag länge drömt om att få åka till och som fick mig att lägga händelserna i min bok Riddarsvärdet till just den här delen av världen när jag skulle skriva om riddartiden.













Här kan du läsa mitt tidigare blogginlägg om Mont-St-Michel.

Nå, tyckte du det var kul att se foton från slottet Château de Pirou? Du ska veta att det inte är hälften så stor upplevelse att se bilderna som att besöka slottet i verkligheten!
Här är boken som blev resultatet av min Frankrikeresa.

Så här lyder baksidestexten:
Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst.
Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd död, som även inkluderar Theo och Ramona.


Här kan du läsa utdrag ur boken och bläddra i flera kapitel.

Här kan du läsa fler inlägg om mina researchresor.

Vart vill du att jag tar med dig nästa gång?

Kramisar Kim