Debutantbloggen är en mycket intressant blogg, där det skrivs många förnuftiga ord. Här är ett inlägg som jag tog till mitt hjärta och vill dela med mig av till dig. Här hittar du till Debutantbloggen.
Det här är en text till alla som någon gång får ett
refuseringsbrev från ett förlag. Läs vidare! Här kommer ett styrkebrev,
ett motgift mot uppgivenhet.
”Tack för att du skickade in ditt manus till oss. Tyvärr måste
jag meddela att vi väljer att tacka nej till att gå vidare med texten.
På grund av ett begränsat titelutrymme tvingas vi refusera även många
intressanta manus.”
Du har gett allt, hela din själ. Och så var det
inget värt. Vem trodde du egentligen att du var? Du står med brevet i
handen och med hjärtat under klacken och känner dig bottenlöst ledsen.
Tappad på energi. Värdelös. Det är nog bäst att ge upp nu. Det
var ändå bara pinsamt att drömma stort. Det var klart att det aldrig
skulle gå. Att inte du skulle lyckas. Om du bara inte hade berättat
för vännerna att du satt och skrev.
För alla meningslösa, bortkastade timmar framför datorn … Alla historier
i ditt huvud som ingen vill lyssna på därför att de är
helt ointressanta.
Utan ett antaget manus är du mindre värd. Misslyckad. Så
kan du tänka. Men hur sant är det? Det är en inställning, en tankekonstruktion som inte gynnar dig.
Stå vid sidan om den ratade personen en kort stund och bara betrakta
dina tankar och känslor. Låt dem komma och gå. Tänk dig att de är bilar
som passerar. Du kan inte stoppa trafiken. Inte hindra besvikelsen. Fäst
dig inte mer än så vid dina negativa känslor för de kommer att
försvinna, precis som bilarna redan är på väg bort mot horisonten.
Du är inte misslyckad, du kanske
känner dig
misslyckad men det är något helt annat. Hur skulle du kunna vara något
annat än bra? Vem bestämmer ditt värde? Prestationen är inte du och
nu jämför du dig med andra istället för dig själv. Tänk om bara
världens bästa höjdhoppare tilläts att hoppa och alla andra fick sitta
på en bänk och titta på? Aldrig hade möjlighet att träna …
Det du fäster din uppmärksamhet vid kommer att växa, det kommer att
komma in i ditt liv på något sätt men det kanske kommer i en annan form
än så du idag tänker dig det.
Ta det inte refuseringen personligt, det handlar om
texten och inte om dig. Missnöje är ingen bra drivkraft. Ta fasta på det
som är bra. Du hittade din passion. Du slutförde ditt projekt. Du tog
mod till dig och lät någon annan läsa, bedömma resultatet. Ge dig själv
beröm, bekräftelse och uppskattning. Nöt in positiva budskap i dig själv
för det är du faktiskt väl värd.
Så länge som det ger dig något att skriva, att sätta ord på egna och
andras känslor och upplevelser, så kommer du att växa och utvecklas som
person. Sträck dig efter det du önskar. Kanske kommer du ge ut ditt
fjärde manus, kanske inget alls. Och är det ens livsnödvändigt att bli
utgiven?
Vad vill du få ut av ditt liv? Tillåt dig att drömma
fritt igen. Låt inte rädslan för det okända eller avvisningar styra
dig. Finns det något som gör dig glad varje gång du tänker på det? Då är
det en kompass för ditt liv. Om du fastnar vid att det är när du når
målet som du kommer att finna lycka och tillfredsställelse så kommer du
att bli besviken. Drömvärlden existerar inte. Glädjen finns inte i
framtiden. Allt vi alla har är här och nu. Resan är verkligen målet.
Att uppleva en gemenskap i läsandet och skrivandet, att utöva ett
intresse, känna att man utvecklas och blir bättre – är det värt något i
sig för dig?
Om man får något mer utförligt än bara ”nej tack”
från förlaget kan man använda det för att utvecklas. Men det får man
tyvärr sällan. Du måste själv analysera din text eller ta hjälp av
vänner för att komma vidare.
Handling kommer först, känslorna följer sedan. Genom
att göra något konkret mår man alltid bättre. Leta i din omgivning
efter någon som kan hjälpa dig med konstruktiv kritik eller hitta en
lektör som du kan betala. Det här kan bli din stora inspirationskälla!
Lyssna, ta åsikterna till dig. Låt det ta lite tid, smält det som sagts.
Tänk på att varje utgiven bok har skrivits om
kanske fem gånger. Orkar du ta tag i ditt manus igen? Finns det något
där som du fortfarande finner intressant? En kärna som du verkligen vill
berätta? Annars kanske det här manuset bara var tvunget att bli skrivet
för att nästa skulle kunna skrivas. Och den berättelsen har bara du,
ingen annan. Om inte du skriver den, vem ska göra det då?
Rom byggdes inte på en dag. Ge inte upp! Min bok Mina fräknar blev också refuserad av några förlag. (Så här gick det till
när manuset blev antaget.)
Du är nu med i klubben ”Refuserade skribenter”. Det är en väldigt stor
klubb och vi har en fantastiskt fin gemenskap. Välkommen in i vår värme.
Kram Sofia september 10, 2012 av
Sofia Hallberg
Läs mer på
Debutantbloggen.
Visst var det fina ord av Sofia? Hoppas att hennes text kanske kan hjälpa dig den dag du eventuellt får ett refuseringsbrev. Lycka till med ditt skrivande!
Kramisar Kim
Vinn en signerad bok: (Välj fritt bland mina utkomna böcker.) Läs mer om skrivboken
Att skriva med glädje.
Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida
www.kimselius.se.
Tycker du att mina böcker låter intressanta
finns de att köpa här.
27-30 september signerar jag mina böcker på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Du hittar mig i monter B09:20. Jag berättar om Mayafolkets Hemlighet på Unga Scenen torsdag 27/9 10.30-10.50.
Varje dag lottar jag ut 10 gratis böcker på Bokmässan.
