Mina Bloggsidor

lördag 26 januari 2013

Boktips: Den magiska källan av Maeve Binchy, verkligen en magisk bok!

Den magiska källan av Maeve Binchy var en magisk bok som trollband mig från första sidan. Boken har inget att göra med magi, förutom ordens magi. Boken handlar verkligen om en källa, som folket i trakten tror har magiska egenskaper. Därför tillber de källan och lämnar gåvor vid den.

Det här är en bok med otroliga personskildringar och jag ville aldrig att boken skulle ta slut! Det här är en av de bästa böcker jag har lyssnat på och jag rekommenderar den varmt till dig som vill ha något alldeles extra.

Handlingen kretsar runt den magiska källan och vi får följa olika personer, som alla har något gemensamt, med den heliga Annas källa, med staden Rossmore och med varandra. Önskar jag hade den här boken oläst, för den var verkligen något alldeles extra! LÄS DEN!!!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!

"Kims böcker väver samman historiska fakta med en riktigt riktigt spännande berättelse! ... Just den här boken har en glöd som fångar känslan i Pompeji. Den tar dock slut alldeles för fort!" TI

Läs mer om Tillbaka till Pompeji.

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Tycker du att mina böcker låter intressanta finns de att köpa här

fredag 25 januari 2013

Längtar till våren...

Sitter och läser fakta om Persien och Persiska riket. Pluggar hårt och lär mig massor. Boken Persiens Pärla växer fram inom mig. Samtidigt som jag tycker det här arbetet är mysigt längtar jag till våren.


 Till första dopet i sjön

Glädjen över att få finnas till och få uppleva ännu en vår.





Även om den här våren innebär att jag inte har någon badglad hund längre. Bara badkrukor... På bilderna är det Tola som badar.

Nu har jag hämtat lite nya krafter och ny energi av att titta på vårbilderna. Nu ska jag fortsätta att arbeta med alla mina bokprojekt, för som du vet har jag aldrig bara en bok på gång, utan flera stycken... Blev du nyfiken? Lovar att berätta om de andra vid ett senare tillfälle.

Här kan du se omslaget till Persiens Pärla!

Kramisar Kim

 
Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka! 

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Är du nyfiken på mina böcker finns de att köpa här

Jag med några av mina 23 böcker.
Foto Bertil Knoester. 

torsdag 24 januari 2013

Skrivprocess: Tips vid korrekturläsning / Lär dig korrekturläsa på rätt sätt

Här följer några korrekturläsningstips från Uppsala universitet. I slutet lämnar jag mina egna tips.
 
Tips vid korrekturläsning
När du läser korrektur kan du inte läsa som du brukar. Vid normal läsning låter du ögat slå ner ett par gånger på varje rad, och lämnar till hjärnan att fylla i den information som du inte hinner uppfatta. Småfel, till exempel enstaka stavfel eller dubbelskrivna ord, förblir i många fall oupptäckta. Så kan du inte göra när du läser korrektur. Då måste du istället följa raderna med blicken, så att du kontrollerar varje ord.

Här följer en liten kom-ihåg-lista som du kan använda dig av när du läser ditt korrektur:

1. Glöm inte rubriken
Det första man blir blind för är stora bokstäver. Alla journalister har varit med om att noggrant korrekturlästa artiklar har tryckts med stavfel i den decimeterhöga rubriken.

2. Glöm inte detaljerna
Är datum rätt, är sidnumreringen rätt, är det rätt författarnamn, är det rätt text under bilder och diagram?

3. Konsekvenskolla alla namn
Stava namnet fel, skaffa en dödsfiende. Heter han Karlsson eller Carlsson? Står det Karlsson på sidan 2 och Carlsson på sidan 5? Kolla och dubbelkolla.

4. Kolla siffror
Finns det siffror och beräkningar i texten? Kolla siffrorna mot källan. Kontrollera diagram och tabeller – är det samma siffror som i den löpande texten? Ta fram miniräknaren och gör om alla beräkningar.

5. Lita inte på rättstavningsprogram
Rättstavningsprogram är bra när fingrarna slinter och du skriver ohc i stället för och. Men om du skriver hör i stället för här kommer inget rättstavningsprogram att varna dig.

6. Be någon annan att läsa det som du skriver
Hjärnan är specialist på att förvända synen. Du ser det du tänkte skriva, inte det du faktiskt skrev. Din arbetskamrat talar om för dig vad du borde ha skrivit.

7. Skumma inte genom texten
Läs texten som om den var skriven på ett främmande språk.

8. Läs texten högt
Eller läs den åtminstone halvhögt. Öronen hör fel som ögonen inte ser. Det blir omöjligt att skumma genom texten. Och om det låter knöligt – skriv om.

9. Läs en rad i taget
Täck över texten med ett papper så att bara översta raden syns. Läs översta raden. Dra sedan papperet nedåt så att nästa rad syns. Fortsätt i den stilen. Varför? Så att du inte börjar skumma genom texten.

10. Läs texten bakifrån
Vill du verkligen hitta alla stavfel, läs texten från slutet. En rad i taget.

11. Läs texten i två omgångar
Den första omgången letar du efter stavfel. Den andra omgången går du igenom innehållet. Hänger det ihop, har du glömt något, har du hoppat över något tankeled? Man kan inte läsa på båda sätten
samtidigt. Jagar du stavfel tappar du tråden. Följer du tråden hamnar stavfelen i blinda fläcken.

12. Bannlys ”stavas-det-inte-så”-metoden
Man kan inte diskutera sig fram till rätt stavning. Antingen vet man, och då vet man att man vet, eller också vet man inte. Så fråga inte någon annan som inte heller vet. Det är bortkastad tid. Slå upp.



Vill tillägga några saker till den här listan från Uppsala Universitet.
Personligen tycker jag att man ska läsa texten fler än två gånger.

Instämmer i att det är viktigt att läsa texten högt, för då hör du verkligen vad som är fel!

Låt texten vila ett tag, gärna ett par månader, då ser du lättare dina fel, eftersom du inte är inne i texten.

Kontrollera om du har gjort "tankehopp". Det innebär att du tror att du har skrivit vissa saker och tar för givet att läsaren vet det. Men egentligen har du bara tänkt historien, men inte skrivit den. Texten blir då obegriplig för läsaren. Något du upptäcker när du läser korrektur efter att texten har fått vila ett tag.

Byt stil på texten. Jag börjar alltid med att skriva in all text i Ariel. Därefter byter jag till Garamond. Det är två helt olika stilar och det gör att ögonen ser texten på ett helt annat sätt, du upptäcker missade kommatecken, punkter, frågetecken, utropstecken etc.

Läs texten om och om och om igen. Om du korrigerar mycket i texten, ska HELA texten läsas om. När du till slut bara har upptäckt något enstaka fel i texten, kan du nöja dig med att läsa om bara den korrigerade texten, helst hela stycket.

Om det är så att du läser ombruten text, alltså färdiga boksidor, måste du kontrollera så att inte radbrytningarna blir annorlunda, att kapitlen inte går in i varandra, att det inte blir alltför korta rader överst på sidorna, att inte text försvinner!

Gör ALLT för att din text ska vara så felfri som möjligt innan du skickar den till förlag. Då är sannolikheten större för att förlaget ska ta din text på allvar och fundera över om de vill ge ut din bok!

Lycka till!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!

"Här finner vi enkla instruktioner för den som vill lära sig att skriva populära berättelser." BTJ, Maria Nyman

Läs mer om Att skriva med glädje.

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Tycker du att mina böcker låter intressanta finns de att köpa här

onsdag 23 januari 2013

Persienbokens färdiga omslag, utan titel.

Nu har du fått se många skisser på den 18:e historiska äventyrsboken om Theo och Ramona som reser i tiden och upplever olika historiska händelser. Den här gången går resan till Persien. Här ser du omslaget till boken:


Nå, vad tycker du. Ser det här lockande ut, som ett äventyr du vill följa med på?

Här kan du följa omslaget tillblivelse, från första skissen.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka! 

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Är du nyfiken på mina böcker finns de att köpa här 

tisdag 22 januari 2013

"Varje gång jag öppnar en ny bok om Theo och Ramona..." Livet på Citronodlingen om Riddarsvärdet av Kim M Kimselius

Baksidestext
Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte har kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet.
Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid.
Planer smids om ond, bråd död, vilket även inkluderar Theo och Ramona.

Omdöme
Varje gång jag öppnar en ny bok om Theo och Ramona känns det som att träffa gamla vänner. Vid det här laget känner jag dom så väl att jag ibland kan lista ut i förväg vad som kommer att hända. I Riddarsvärdet händer något som inte har hänt tidigare. Theo och Ramona hamnar direkt i en ny tidsresa, när dom försöker ta sig hem från franska revolutionen, utan att komma hem emellan. På vägen har dom tappat bort Ramonas kusin Robert och dom vet inte om han lyckats ta sig hem till deras egen tid, eller om han också hamnat på ett nytt ställe i en annan tid.

Riddartiden är en historisk period som jag inte var särskilt intresserad av när jag gick i skolan så det blev mycket nytt jag fick lära mig i den här boken.
I varje bok finns en rejäl faktadel där man kan läsa mer om den tidsera som boken handlar om.
 

Det här var Helena på bloggen Livet på Citronodlingen som hade recenserat min bok Riddarsvärdet. Har förstått att Helena nu har blivit en fan till mina böcker, något jag tycker är mycket roligt! Tack för din fina recension Helena!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!

"Vidunderligt bra! En författare som har mycket att ge dagens läsare." Bokhandlare och recensent, Lars-Olof Wiksten, Radio Blekinge.

Läs mer om Giljotinen

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Tycker du att mina böcker låter intressanta finns de att köpa här

måndag 21 januari 2013

Läsandet är viktigt för att utveckla sitt ordförråd och sitt författarskap!

Kan inte nog ofta påpeka hur viktigt det är att läsa, för att utveckla sitt språk och sitt författarskap, oavsett om man har publicerat någon bok eller ej.

Många som bär drömmen om att bli författare inom sig, tror att det är fel att läsas andras böcker, att man blir påverkad och gör efterapningar av andra författares sätt att skriva. Men så är inte fallet.

Genom att läsa tar du till dig ord, ordvändningar, känslor, miljöer, karaktärer och får dessutom en härlig läsupplevelse under tiden.

Om du bestämmer dig för att sätta fart på ditt läsande för att utveckla ditt författarspråk, gäller det att läsa olika typer av böcker och inte fastna för en enda författare. DÅ är det risk att du gör efterapningar och skriver i samma stil, eller samma ämne som din favoritförfattare.

Välj böcker slumpartat, frossa i bokhandelns sortiment och välj inte bara från topplistor och bästsäljare. Ta även de udda titlarna, fråga bokhandlaren efter bra böcker.

Kanske ska du ge dig in i e-böckernas värld? Där finns många böcker att läsa, många annorlunda titlar.

Biblioteken har klassiker, inte de nytryckta upplagorna, utan originalutgåvorna. Rådgör med bibliotekarien, be om hjälp att plocka ihop en blandning av gamla och nya böcker. På så sätt kommer du i kontakt med författare/böcker du kanske aldrig själv skulle ha haft en tanke på att läsa.

Om du inte har tid att sätta dig att läsa är ljudböcker ett mycket bra alternativ. Du kan ladda ned MP3-böcker i din mobil eller MP3-spelare. Du kan lyssna på promenaden, i bussen, på tåget och när du kör bil. Du kan lyssna medan du gör saker du normalt tycker är tråkiga, som till exempel städning, strykning etc.

Det finns inga ursäkter till att du inte ska kunna hinna läsa, eller lyssna på en bok. Det är bara att bestämma dig för det och sätta av tid till det.

Här på min blogg har jag något som heter Mina Boktips. Där hittar du en salig blandning av alla slags böcker.  Du hittar även Bokbloggar till höger, lite längre ner här på min blogg.

Du får gärna tipsa mig om någon bra bok som du har läst! Jag är alltid nyfiken på nya böcker!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Tycker du att mina böcker låter intressanta finns de att köpa här


 Foto Bertil Knoester.

söndag 20 januari 2013

Min älskade Berner Sennenhund Tola gör nu sina syskon, samt mamma och pappa, sällskap i hundhimlen

I torsdags kväll, den 17 januari 2012, lämnade min älskade, egenuppföda Berner Sennhund, Jamakis Viking Tola, jordelivet för att sälla sig till sina syskon, föräldrar och hundkompisar i himlen.

Allt började för 9,5 år sedan med Jamakis Egypt Achnamon, kallad Namie. Här ser du henne dräktig samma dag valparna började födas.

Här ser du hela familjen: Tola längst fram, Pappa Zacko, mamma Namie och faster Mikida.

Men innan vi kommer så långt skulle valparna ut. Här ligger hela kullen och får mat.

Namie älskade sina valpar och lekte ständigt med dem. Ibland i sällskap av pappa Zacko.

Här sitter jag på förstukvisten tillsammans med hela Viking-kullen. Valparna har döpts efter min bok Vikingaträl, precis som mamma Namie döptes efter min bok Faraos förbannelse. Tola är den längst ut till höger på mittersta trappsteget.
 
Syskonen åkte hem, och kvar blev Tola tillsammans med sin mamma. Visst är de förunderligt lika?

Trots att jag har många hundar, vill jag ägna lika mycket tid åt valpen, som får följa med i ryggsäck på skogspromenaderna.

Här har vi hela familjen samlad igen. Tola har blivit äldre. Från vänster faster Mikida, mamma Namie, pappa Zacko och Tola.

Här är Tola ett år och vi har valpträff hemma i vår trädgård.

Mamma Namie och Tola.

Tola har alltid varit oerhört vacker. En fantastisk vakthund och sällskapshund. Hon började självmant plocka upp allt jag tappade på golvet. Hon plockade ur tvättmaskinen och tvättkorgen för mig. Ja, hon fanns alltid till hands för att hjälpa till.

Hon hade ett sätt att visa ömhetsbetygelse på som jag aldrig tidigare har upplevt. Hon slog ena tassen om mitt ben och liksom kramade...

För tre år sedan slet Tola av sig korsbandet i sitt vänstra bakben. Hon opererades och fick gå på Rehab på Växjö djursjukhus. I september slet hon av korsbandet på sitt friska högra bakben. Vi bestämde att vi inte ville operera, eftersom Tola var drygt 9 år. Istället fick hon knäskydd på båda benen och började på Rehab igen. Vilket gick jättebra och hon gick till slut helt normalt på det senast skadade benet.

Tola älskade snön och vintern, men sedan sin skada fick hon ha ett täcke på sig när hon gick ut i kylan.




Tola var med mig när jag bodde i min stuga nere i Skåne under höstens signeringar. Hon älskade att få rå om mig alldeles själv.

Till sist kommer då den dag alla vi hundägare fasar för: Den dag vi måste ta beslutet att vår älskade vän inte längre får gå vid vår sida här på jorden. I mitt fall var det inget svårt beslut att ta, inga funderingar, inget att dra ut på. Tola var pigg och glad och fungerade bra med sina knäskydd. Men i torsdags eftermiddag ruskade hon rejält på sig och då gick det opererade benet sönder, och det nyligen skadade benet orkade inte hålla upp hennes 45 kilo tunga kropp, utan även det brakade ihop.
Vi ringde distriktsveterinären som kom hem och lät Tola somna in i min famn. När hon drog sitt sista andetag hade jag suttit i två timmar med henne i knät. Jag fick lång tid att ta farväl och tala om för henne hur mycket jag älskade henne, men det tror jag att hon redan visste...

Du vet säkert att jag kan se och tala med andar. Och när jag satt där med Tola i mitt huvud och veterinären gav henne sprutan, då visste jag exakt när Tola dog. Inte för att hon drog sitt sista andetag, utan för att hon plötsligt stod bredvid mig, lade huvudet på min axel och pussade min kind.

Jag sa till veterinären: "Nu är hon borta!" Han tog upp sitt stetoskop lyssnade och bekräftade att det var så. (OBS bilden ovan är INTE på Tola när hon är död. Hon sover sött på sin säng nere i Skåne under min julsignering!)

Jag är glad över att jag har fått 9,5 år tillsammans med denna fantastiskt, underbara hund, är tacksam för varenda minut! För även om saknaden är stor, och att jag inte kan få några "kramar" och godnattpussar av henne längre, så vandrar hon ständigt vid min sida, tillsammans med sin faster, sin far och sin mor och även sin mormor, samt alla de hundar som har lämnat mig långt före Tola kom in i mitt liv.

Många Berner Sennenhundar blir inte äldre än sex år, vilket inte är många år. Men under alla de år en bernersennen lever ger de tusenfalt tillbaka, därför slutar jag aldrig att skaffa mig nya Berner sennenhundar!

Vi ses i himlen lilla pussgurkan Tola!


Kramisar Kim
(Usch, vad svårt det här var att skriva. Gråter floder, sjöar, oceaner. Saknaden är oändlig.)


Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!