Efter att ha varit ensam på Ystad Saltsjöbad spahotell ett par dagar och firat min 60-årsdag, kom jag hem till ett hus fyllt av fler hundar och många kära gäster.
Tudor, 10 månader, var helt fascinerad av Plutos kullsyster Livia, som gärna lekte med honom, till Plutos stora besvikelse, han älskar sin syster.
Tudor visade sig från sin bästa sida och uppförde sig som den värsta arabhästhingst inför den snygga bernertjejen.
Pluto försökte stoppa leken, men han gav upp.
På grund av de kalla vindarna höll sig gästerna inne och trängde ihop sig i vardagsrummet.
Min vän Lasse och min käre 91-årige far, Harry.
Tickie blev trött av alla hundar. Även hennes bästis, Fanto, hade kommit på besök och de hade lekt ett bra tag.
Till slut gick luften ur även Tudor som lade sig strategiskt i hallen innan han somnade. Ville inte missa något.
Barnbarnet Frida växer och har blivit en ung dam.
En av alla de tårtor som ingått i mitt födelsedagsfirande. Ställde mig på vågen i morse och en veckas firande har satt rejäla spår. Men jag fyller ju bara 60 en gång i livet, så det spelar ingen roll.
Efter fyra dagar alldeles för mig själv behövde jag gå ut i naturen ibland när huset var fullt av folk.
Dessutom var jag nyfiken på att se hur många blommor som hade slagit ut i trädgården. Gullbusken och plommonträden blommade för fullt.
En av de presenter jag fick var en fönstertvättmaskin, i presenten ingick även Robin, nej jag skämtar, men han ställde upp och förevisade fönstertvättmaskinen och vips var många fönster rena och fina. Dagen efter min födelsedag testade även jag och Fredrik maskinen och tänk vad mycket roligare det är att tvätta fönster när man har bra hjälpmedel och trevligt sällskap.
Jag var glad över mitt stora kök, för där samlades alla. Närmast i bild är min käre far, Harry, i bakgrunden står min väninna Anki och ler och hennes dotter, min guddotter rör ihop en kaka.
Härligt med flitiga gäster som hittar i köket. De tre yngsta ungdomarna bakade kakor på löpande band, här är det Anki och Matilda.
När det blev trångt runt spisen lekte gästerna med hundarna. Här är det (från vänster) Matilda, Frida, Madeleine och Linus.
De äldre tyckte det var stökigt i köket och drog sig tillbaka till min inglasade gång där doften från citron- och clementinträd vilar tung. Här är det Lasse och Pluto.
Ännu en runda i trädgården där jag upptäcker att Häggen blommar för fullt.
Nytt gäng som bakar i köket, här är det Robin som slutat tvätta fönster och istället hjälper Frida att baka kladdkaka.
Pluto tycker det är perfekt att ligga i gången, trots att solen gör det stekande hett. Här är han ensam och kan sova i lugn och ro.
Men säg den frid som varar evigt, snart har de andra hundarna upptäckt var han håller hus och det ser ut som om Pluto suckar när han tittar på dem.
I köket är nu kakbakningen avklarad och ett pussel framtagit. Här är det syskonen Robin och Matilda som är riktiga proffs på det här.
Var och en har sin syssla och Frida lägger en bit av det stora pysslet. Jag fick även ett uppdrag, men jag hade inget tålamod sa ungdomarna när jag gav upp efter några minuter, men ett pussel på 500 bitar var inget som passade mig en dag med huset fullt av folk.
Perfekt med gäster som har det egna boendet med sig, till och med stolar. Jag kallade dem för "ledighetskommittén" för de såg så härligt avslappnade ut i solen. Här är det från vänster, Patrik, min käre far Harry, Madeleine och Linda.
Vi gick på promenad och upptäckte ett svanpar som anlänt till sjön.
Det var bara ungdomarna och jag som tog promenad tillsammans med bernergänget.
Efter promenaden med Berner Sennenhundarna fick även de mindre hundarna, Tickie och Fanto en härlig promenad, men där följde inte kameran med. När vi kom in satt käre far med dragspelet och underhöll gästerna.
Något som de verkar tycka mycket om.
Pappa och jag skrattade och hade roligt när vi stämde upp till gamla låtar som väckte många minnen.
Medan vi roade oss arbetade vännen Anki och guddottern Matilda i köket med att göra snittar och jag tror att även Robin hjälpte dem.
Visst ser det gott ut?
Snittarna serveras utomhus och blir snabbt uppätna.
Nya gäster har anlänt och tas emot med välkomstdrink.
Tina fotograferar middagsbordet.
Jag njuter av hur fint de har gjort det, själv har jag bara latat mig hela dagen...
Min 91-årige far trivs med alla människorna och under de fyra dagarna han var här pratade han i stort sett konstant... Om han inte spelade dragspel, men då sjöng han till.
Festlokalen fylls av folk och vi börjar äta. Jan och jag har lagt mat i flera veckor och stoppat i frysen.
Min absoluta favorittårta som jag beställer till varje födelsedag, chokladmoussetårta.
Pappa har plockat fram dragspelet igen och spelar och sjunger och det är ingen hejd på honom. Jag försöker få honom att sluta för jag ser att han blir trött, men han fortsätter. Eftersom det är kallt i lokalen har vi alla ytterkläder på oss, men pappa plockar av den varma jackan när han spelar. När vi senare på kvällen går hemåt bär benen plötsligt inte pappa och han säger att han känner sig så konstig. Jag blir livrädd och kallar på hjälp. Fredrik är genast där och ordnar fram en stol som pappa sjunker ned på. Han är kritvit i ansiktet och darrar. Så lyfter han huvudet och ser på mig. "Jag känner mig så väldigt konstig", säger han och avslutar med att säga "Men om jag dör nu då dör jag mycket lycklig." Vi var riktigt, riktigt oroliga för honom och när vi till slut hade fått in honom stoppade vi honom i säng med tre täcken och turades om att kika in till honom. Nästa dag vaknade han och var hur pigg som helst. Piggare än jag...
Här sitter jag, födelsedagsbarnet, nybliven 60-åring och ler för fullt tillsammans med min 91-årige far som är hur pigg som helst. Livet är underbart.
Dagen efter när gästerna har lämnat festen och de som har sovit över har vaknat, tar vi en skogspromenad med bernergänget.
Hundarna stängs ut i den stora hundgården på 200 kvm. Normalt får hundarna gå ut och in som de själva vill, men det blir trångt i huset med många gäster och hundarna får finna sig i att bara stå och kika på oss.
Under den kyliga majkvällen var det skönt att värma sig vid elden ibland.
Här är ännu en födelsedagspresent som genast kom till användning under festkvällen.
Pappa pratar och pratar och blir glad för varenda kram han får och det blir många kramar från alla goa gäster. Är så glad att pojkarna turades om att hämta och köra hem pappa så att han fick vara med på mitt 60-årsfirande.
Anki, utan vars hjälp den här festen inte hade blivit vad den blev. Tack vännen!
Det var inte bara mat under firandet, här spelas det plocke-pinn och vi spelade även kubb, av någon anledning råkade jag alltid hamna i det förlorande laget...
Här är lilla Fanto med på bild. Han fick inte vara med de stora hundarna, eftersom Pluto och Fanto inte tycker värst mycket om varandra. Däremot älskar Tickie Fanto och studsar jämfota av glädje när hon ser honom.
Till slut har alla gäster åkt och vi är åter ensamma, hundarna, maken och jag. Här är det Tickie som har lagt sig på sin favoritplats, en bit av Tudor syns nedanför trappan. Han har däckat och sover tungt.
Jag gick igenom alla fina presenter jag hade fått, fjärilsbuske, rosor, underbara kort, choklad, champangete och mycket, mycket, mycket mer.
Jag har fått runt 1.500 födelsedagsgratulationer på nätet och mängder av gratulationskort med vanliga posten.
Aldrig hade jag anat hur roligt det kunde vara att fylla 60 år. Tack alla vänner som gjorde de här dagarna till ett oförglömligt minne. Jag säger som pappa: "Om jag dör nu, då dör jag mycket lycklig."
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius.
Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida
www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Jag med några av mina 30 böcker. Foto Bertil Knoester.
Den får fem stjärnor av fem möjliga.
