Lennart Guldbrandsson har skrivit ett inlägg om att Wikipedia fyller 15 år 2016. Vill gärna dela med mig av hans tankar, eftersom jag tycker om Wikipedia och gärna vill att andra ska upptäcka sajten. Texten är hämtad från
Wikimedia. Här ser du mitt,
Kim M Kimselius författarporträtt på Wikipedia.
Så här skriver Lennart Guldbrandsson:
Den 15 januari 2016 fyller Wikipedia 15 år!
I internetmått mätt är det ganska gammalt.
Jag tänkte därför räkna upp 15 orsaker till att Wikipedia är en av de
bästa webbplatserna i världen. (Inte för att vi tävlar…) Det här är
mina
15 punkter, så du kanske har andra preferenser. Det är helt okej. Men
de fakta jag tar upp är förhoppningsvis inte lika lätta att avfärda.
Betyder det att jag tycker att Wikipedia är perfekt? Nej, men, för
att citera en av de tusen sinom tusen personer som skänkt pengar för att
Wikipedia ska kunna fortsätta drivas, ”det är fantastiskt!” Nästan för
bra för att vara sant, faktiskt.
Här är mina 15 punkter:
15. Wikipedia är fritt att dela
Upphovsrätt är ett snårigt område, men ingen annan webbplats tar, vad
jag känner till, lika mycket hänsyn till upphovsrätt som Wikipedia och
dess systerprojekt gör. Inte nog med att alla texter i Wikipedia är fria
att dela (om man anger källan och ger andra samma rättigheter), till
och med kommersiellt! Alla bilder, filmer, kartor, ljudfiler, etc, etc,
som finns på Wikimedia Commons – och det rör sig om dryga 30 miljoner
filer – är också fria att använda. I själva verket vill vi att
materialet används. Därför granskas materialet ofta för att upptäcka
plagiat.
Jämför det med tidningar, sociala medier och forum, där
upphovsrättsskyddat material används och sprids ideligen, mycket ofta
utan kreditering.
Inte nog med det: MediaWiki, Wikipedias programvara, är också fri, så
du kan kopiera både webbplatsen och innehållet och göra en spegelsajt,
helt lagligt.
14. Wikipedia är öppet med kritik och problem
Det finns ingen PR-avdelning, varken på Wikipedia eller på Wikimedia
Foundation, som sysslar med att måla upp en rosenskimrande bild av hur
bra allt är eller döljer problemen. Som sagt, Wikipedia är inte perfekt.
Det pågår diskussioner på många olika platser om de problem som
Wikipedia har. Mest synligt är de skyltar som de flesta har stött på:
”Källa behövs”, ”Den här artikeln anses inte vara skriven ur en neutral
synvinkel.”, etc. Alla artiklar har en egen diskussionssida, där brister
och problem räknas upp, och lösningar föreslås. De diskussionerna är
öppna, så att alla kan läsa och bidra. Därför, när andra skriver om
Wikipedias svagheter är det sällan något som inte redan har diskuterats
till ända på och nära Wikipedia, och ofta även lösts.
Jag kan inte minnas att jag någonsin har sett någon av de större
webbplatserna, tidningarna eller forumen visa upp skyltar om tänkbara
brister, och för många blir det knappt rättelser. För att ställa frågan
på sin spets: Hur många andra webbplatser har lika mycket kritik mot
innehållet öppet utan att det blir långa diskussioner om att stänga
kommentarsfältet? Negativa omdömen påverkar ju varumärket, tror man.
I själva verket är det tvärtom. Apropå det…
13. Wikipedia drivs ideelt
Som Sue Gardner, Wikimedia Foundations förra VD,
skrev:
- Wikipedia is the only donor-supported site in the top 50
- Wikipedia and Mozilla are the only two nonprofits in the top 25(*)
- The average person spends practically all their time online on the
sites of for-profit companies, the vast majority of them American.
(Caveat: mainland China.)
(Den där asterisken betyder att Gardner rättade sig själv: ”Turns
out I was wrong about this. Mozilla is #60 globally according to
comScore Media Metrix, the industry standard for web audience
measurement. Therefore, I should actually have said Wikipedia, at #5, is
the *only* non-profit in the top 25.”)
Wikipedia drivs av donationer, mestadels i små belopp, men otroligt
många. Det är på sätt och vis ett sätt att garantera självständighet
gentemot alla som vill få inflytande över sajten. Wikipedia är folkets
uppslagsverk. Men det innebär också att Wikipedia är en av de få stora
webbplatserna där det inte finns reklam. Det är som en lummig park i en
stadsdel fylld av bilar och skyskrapor.
12. Wikipedia kämpar för frihet och öppenhet
Det är lätt att påstå att man står på användarnas sida, men i
praktiken spårar de flesta av de stora webbplatserna sina användare,
även när användarna är på helt andra webbplatser.
Sånt sysslar inte Wikipedia med.
Den enda kakan som placeras i användarnas webbläsare är för att se till
att man fortsätter att vara inloggad, och den gäller bara de användare
som skaffar konto.
Längst ner på varje sida finns en länk till Wikipedias policy om användarnas privatliv.
Det har inte att göra med att Wikipedia är icke-kommersiellt heller.
Wikipedia tror starkt på användarnas integritet. Det är därför Wikipedia
konsekvent har ställt sig på sidan som propagerar för mer frihet.
Wikipedia var en av de första stora webbplatserna som protesterade mot
de två lagförslagen SOPA och PIPA. När EU-förslaget om att ta bort
panoramafriheten kom, protesterade massor av wikipedianer. Wikipedia
har, till skillnad från Google och andra webbplatser, vägrat att
censurera sitt innehåll för att beveka Kinas regering. Tvärtom
argumenterade Jimmy Wales, Wikipedias grundare, inför de ansvariga för
Kinas stora brandvägg att de skulle ta bort blockeringen helt av
Wikipedia. Och lyckades. (Ibland återblockerar de Wikipedia igen och
avblockerar därefter Wikipedia igen.)
Ja, just ja, så har också
Wikimedia Foundation stämt NSA för massövervakning.
11. Wikipedia finns på ditt språk
De olika språkversionerna av Wikipedia, för närvarande nästan 300
stycken, skrivs separat, men med i stort sett samma regler. Det betyder
att det inte bara är samma användargränssnitt som är översatt, utan att
det finns texter, skrivna av folk från nästan hela jorden. För alltför
många språk saknas det andra uppslagsverk än Wikipedia. Därför har det
här varit en av Wikimedia Foundations fokusfrågor de senaste fem åren:
hur ger vi fler tillgång till information på deras eget språk? Inte
genom att sprida vår världssyn eller för att sprida vårt varumärke, utan
genom att presentera ett sätt att samarbeta om att samla information,
baserat på fria licenser och transparens.
10. Wikipedianer är trevliga
Det är lätt att hitta exempel på näthat: YouTubes och tidningars
kommentarsfält, Reddit och andra forum, Facebookgrupper, Twitterdrev,
etc, etc. Och jag förnekar inte att
det förekommer en del sånt på Wikipedia också. Men,
generellt sett är tonen på Wikipedia mycket god. I själva verket är det inbyggt i Wikipedia genom att en av dess
grundprinciper är att man ska vara trevlig:
De som bidrar till Wikipedia har många olika bakgrunder,
och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med
respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av
uppslagsverket. Det är viktigt att följa etikettreglerna.
Det finns
faddrar, ett
fikarum för nybörjare, en
bybrunn, ett
informationsteam,
wikifikor
och andra lite mindre styrda platser på Wikipedia. Den som ger sig in
där möter nästan alltid hjälpsamma, kunniga människor som svarar på sin
fritid för att de tycker att det är viktigt och roligt.
9. På Wikipedia samarbetar folk med olika ståndpunkter
Alltför många ställen på nätet blir
filterbubblor,
där alternativ information inte tränger in och man enbart möter
meningsfränder. Med nätets möjligheter skapar man lätt sin egen tidning
där man kan välja ut ämnen som passar den egna världsbilden.
Facebookgrupper tenderar att antingen resultera i bråk (se ovan) eller
att meningsmotståndare hålls borta.
På Wikipedia, å andra sidan, skriver meningsmotståndare dagligen – och regelbundet oftare än så – i
samma
artiklar. Det kan låta som ett recept för bråk att ge alla möjligheten
att återställa och ta bort allting som någon annan har skrivit, men i
praktiken löser kraven på källor de flesta av oenigheterna. Det är till
och med bättre än så: de olika förkunskaperna och synvinklarna gör att
meningsmotståndare hittar källor som kompletterar varandra. Att redigera
tillsammans med sina meningsmotståndare har också den fördelen att man
håller koll så att ”den andra sidan” inte för in tokigheter.
8. Wikipedia använder inte klickbetesnamn
Det är inte bara
sajter som Upworthy
som använder klickbetesnamn på sina artiklar. Tidningar har alltid haft
rubriker som kanske inte alltid varit representativa för artikeln som
helhet. Ingen annan webbsajt kan nog sägas ha lika tråkiga artikelnamn
som Wikipedia. Istället för spännande titlar med anspelningar eller
lockande element heter artiklarna bara det de handlar om. Det gör att
det blir lätt att hitta, eftersom man inte måste avkoda vad en möjligen
fyndig rubrik kan handla om.
Och det hänger ihop med…
7. Wikipedias URL:er är genomskinliga och beständiga
Omkring 2008 blev det populärt att lägga in länkar i mail och forum
och på andra webbplatser som verkade gå till något relevant, men
istället ledde till videon till ”Never gonna give you up” av Rick Astley. Att det gick så enkelt att luras berodde bland annat på att YouTubes länkadresser är så ogenomträngliga:
Många andra webbplatser har samma sorts länkar, där URL:en inte har
någon naturlig koppling till innehållet, utan består av en oförståelig
rad av siffror och bokstäver.
Wikipedias webbadresser däremot ser ut så här:
Att Wikipedia har möjligheten att ha så tydliga URL:er hänger ihop
med att alla skriver i gemensamma artiklar, snarare än producera
parallella artiklar. De enkla adresserna underlättar för allmänheten som
slipper sortera bland tusentals artiklar med samma titel.
Det stora problemet är dock egentligen inte att man riskerar att bli lurad, utan
länkröta.
På Wikipedia ser vi det här ibland, när hela webbplatser byter system
och därmed adresser, ofta utan att ordna så att de gamla adresserna
länkar vidare till de nuvarande platser. Just de webbadresser som inte
är genomskinliga blir då svårare att hålla aktuella. Wikipedias adresser
däremot är konstanta och logiska.
6. Allt material på Wikipedia är kategoriserat
För att det ska bli lätt att hitta liknande artiklar på Wikipedia är
alla artiklar kategoriserade. Kategorierna finns längst ner på varje
sida.
Agatha Christie ligger exempelvis bland annat i kategorierna:
Engelskspråkiga författare,
Kriminalförfattare,
Födda 1890,
Avlidna 1976 och
Kvinnor.
Om man klickar på någon av dem, får man inte upp nästa artikel i
kategorin, som det brukar vara på nätet, utan en översiktlig, alfabetisk
lista över de andra artiklarna i kategorin.
Det här hade varit något för tidningar att anamma: tänk dig listor
över alla artiklar i den tidning du läser som handlar om samma ämne du
just nu läser. Och hur hittar man enkelt alla Facebookgrupper för dem
som gillar ett visst politiskt parti? Eller hur hittar man alla
hashtaggar på Twitter som handlar om film?
5. Wikipedias sökfunktion är riktigt bra
Den som vill gå tillbaka i sitt flöde eller göra mer avancerade
sökningar på sociala medier får problem. Likadant är det med tidningar
och forum. Det är svårt att hitta. Om man har tur har Google indexerat
det man letar efter, men oftast möter man en lång lista, som man måste
rulla ner till botten av för att sedan få fler sidor laddade.
Wikipedias sökfunktion, däremot, är riktigt avancerad, där man kan
använda alla möjliga verktyg. Till att börja med fyller sökrutan i med
en lista på ord när man börjar skriva, vilket gör att man bara kan rulla
ner till rätt alternativ. Utöver det kan man göra sökningar efter:
- liknande stavning
- A men inte B
- antingen A eller B
- artiklar inuti en särskild kategori, eller flera kategorier
… samt mycket mer.
Guiden för söksidan innehåller fler exempel.
4. Du kan se tidigare versioner av alla Wikipedias artiklar
Med tanke på att Wikipedia förändras hela tiden finns det stora
poänger med att kunna se hur en artikel såg ut tidigare. Det gör det
enklare att återställa ifall någon skulle göra en dålig redigering.
Dessutom kan vara intressant att se hur en artikel har utvecklats: vem
som bidrog med vad och när.
Allt sådant sparas och är öppet för vem som helst att se.
Nästan inga andra webbplatser har samma sorts funktioner. Man får se
det färdiga resultatet. Ibland kan man föreställa sig tidslinjen för en
diskussion på exempelvis Facebook eller Twitter, men det kan också vara
så att ett
nyckelinlägg har raderats.
Särskilt allvarligt är det här i tidningar, där artiklar som har visat
sig innehålla allvarliga fel bara tas bort och det hänger på en kvick
allmänhet att skärmdumpa artikeln.
Men raderade artiklar på Wikipedia, då? Bara rent klotter raderas direkt. Annat material röstas om. Det finns
en sajt för raderade artiklar. Och om man ber
en administratör på Wikipedia snällt går det ibland att få se en raderad artikel.
3. Wikipedia vet att du vill kunna rätta fel
Det finns många grammatiskt frustrerade på nätet. I stället för att
bara tvingas rapportera fel till tidningen, eller lägga till en
kommentar om att någon stavat fel, kan man klicka ”redigera” och ändra
felet. Vilken tillfredsställelse det är. Många wikipedianer som besöker
andra webbplatser och hittar fel eller brister letar instinktivt efter
”redigera”-knappen.
2. Wikipedia motverkar snuttifieringen
Tvärtemot det alltmer kortfattade nätet, med lättlästa
tidningsartiklar, mikrobloggar (eftersom bloggar är för långt), korta
YouTube-videor, slogan-artade inlägg på Facebook, etc, blir Wikipedias
artiklar mer omfattande. Det tar utrymme att täcka upp det Wikipedia
kallar
mänsklighetens samlade kunskap.
1. Wikipedias innehåll blir bättre och bättre
Till skillnad från nästan alla andra webbplatser, blir Wikipedia
bättre. Tidningar, tidskrifter och alla sociala medier ligger på ungefär
samma nivå under hela dess levnad, om det inte råkar komma en särdeles
duktig redaktör eller grupp människor som tillfälligt kan höja
kvaliteten. Wikipedias innehåll däremot bygger på det som kommit
tidigare, så även om användarbasen sjunker något ska det till oerhört
mycket innan Wikipedias övergripande kvalitet sjunker. I praktiken blir
Wikipedias innehåll bara bättre.
Avslutning
Som sagt, det är kanske egentligen ingen tävling. Andra webbplatser
har sina styrkor. Och visst har Wikipedia sina svagheter. Men på
15-årsdagen är det förhoppningsvis okej att titta lite extra på
Wikipedias fördelar, på ett sätt som du kanske inte sett dem förr.
Därför, ett stort…
Grattis Wikipedia!
Tack till alla eldsjälar som har gjort Wikipedia till vad det är!
(Jag råkar veta, att Wikipedia på sin födelsedag önskar att fler personer
börjar att redigera dess artiklar. Det finns
gott om artiklar kvar att förbättra.)
Naturligtvis, om vi ska tävla i antalet katter, nätets symbol, kör hårt.
Här är tusentals bilder på allt från
jaguarer till
pallaskatter! Kategoriserade, alfabetiserade och fria.
Visst var det ett intressant inlägg om Wikipedia som finns på
Wikimedia?
Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna
gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på
Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte.
På
Kimselius skrivtips eller
Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.
Kanske vill du gå en skrivarkurs till sommaren för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans för mig?
Kramisar Kim
Här ser du mina skrivböcker:
Att hitta glädje i skrivandet Fråga efter den hos din bokhandlare, eller beställ den på nätet.
"Kimselius
delar frikostigt, handfast och inspirerande med sig av sina
erfarenheter, kunskaper och upplevelser av att skriva berättelser och
att vara författare. Att hitta glädje i skrivandet är en bok som
fungerar som både sporre och handbok och passar för såväl deltagare på
skrivarkurser
som aspirerande författare i blandade åldrar eller allmänt intresserade." BTJ-häftet nr 20, 2015. Lektör Henric Ahlgren
Att skriva med glädje, finns att låna på biblioteket, både som vanlig bok och e-bok.
Tyvärr är boken tillfälligt slut och utkommer i nyreviderad utgåva 2016/2017. Boken finns fortfarande som e-bok.
"Det är
en ovanligt inspirerande bok. Så fort du släpper den går du direkt till
datorn och börjar skriva själv. Därför att lusten blir SÅ stor efter att
ha läst i denna bok att du helt enkelt inte vill göra något annat än
att skriva!" Helena Milton
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius.
Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida
www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Jag med några av mina 40 böcker. Foto Bertil Knoester
