
Har precis sett ett jätteintressant program om Eyjafjallajökull, vulkanen som är aktiv på Island. Det var vetenskapens värld som sände det på TV2. Försök att se reprisen!!!
Naturens krafter är förunderliga och mäktiga och människan är bara en liten myra, som inte har något att sätta emot ett vulkanutbrott.
I programmet berättade en vulkanexpert att om Katla får utbrott får det konsekvenser för flyget under en mycket längre tid. Dessutom trodde han att även telekommunikationerna skulle kunna komma att slås ut! Hur skulle livet då bli, utan internet, ingen facebook, inga bloggar, inget twitter...?
Tanken var att jag skulle ha jobbat med Boudicas strid mot Romarna hela kvällen, men när Jan berättade om programmet om Eyjafjallajökull, då var jag tvungen att se det. Dessutom var jag rätt trött efter många veckors intensivt arbete med Theos Pompeji och Boudicas strid mot Romarna. Men nu är båda böckerna klara.
Jag håller på att "bryta om" Boudica-boken, alltså göra helt färdiga boksidor av den. Det är d

Armarna värker, huvudet är tung, men viljan finns där... och glädjen. En oerhörd glädje efter att ha läst igenom hela manuset till Boudicas strid mot Romarna idag och känt YES, I DID IT AGAIN... Alltså JA, JAG LYCKADES ÄNNU EN GÅNG! Det är så JAG känner det. Nu väntar jag med spänning på korrekturläsarnas, läsarnas och kritikernas utlåtanden.
Men hur den än är, det viktigaste är att jag är nöjd med min bok, för om jag inte är nöjd, då ger jag helt enkelt inte ut den. Varför skriva en bok om jag inte blir nöjd med den...?
Så kära vänner och bloggläsare, nu ska jag gå och fortsätta göra färdiga boksidor, för hade det inte varit för att jag hade fått i uppdrag att skriva en krönika om kronprinsessan Victoria och Daniel Westlings bröllop, så hade jag varit klar med Boudicaboken igår. Om det kan ni läsa i gårdagens blogginlägg.
Men sådant är livet, det kommer alltid saker emellan som jag inte har räknat med, ibland tråkiga saker och ibland roliga.
Med en sprudlande glädje över att min bok känns så bra, är det inga problem att fortsätta jobba ännu en stund.
Vi hörs imorgon igen.
Kramisar Kim