En resa till Nya Zeeland

Mina böcker har tagit mig runt hela världen på researchresor, men ibland har det också varit tvärtom: Mina resor har tagit form av böcker.

Så var det med min första resa till Nya Zeeland. Jag var så fascinerad av landet, miljön, människorna, ja allt, att jag skrev flera böcker när jag kom hem. Böcker som utspelade sig på Nya Zeeland.

Till hjälp hade jag min reseberättelse. Något jag alltid skriver på alla mina resor, så detaljerat jag bara hinner med.

På första fotot ser ni mig stå vid sydspetsen av Nya Zeeland, vid en plats som heter Bluff

När vi var på Nya Zeeland första gången reste vi runt i en Maui Campavan, en husbil. Efter den resan ville jag bo i en husbil istället för i ett hus, vilket var fysiskt omöjligt med alla hundar vi hade. Men det var en otrolig upplevelse att kunna stanna precis var vi ville, till exempel som på bilden, precis vid en sjö. Vi var alldeles ensamma, inga bilar passerade, det var alldeles tyst. Det kändes nästan overkligt, som att befinna sig på en annan planet. Utsikten var hänförande.












Tänkte att det skulle bli några olika inlägg om Nya Zeeland, för jag har en hel del bilder att visa upp, som jag tror att du gärna vill ta del av. Med andra ord är detta det första inlägget om Nya Zeeland (NZ).

Vi tillbringade några dagar i Dunedin, en stad som kom att innebära mycket för mig, en plats jag skulle kunna tänka mig att flytta till om jag någonsin flyttade till NZ. Här står jag på en av alla Dunedins kullar och fotograferar staden. Tror inte det fanns en enda plan gata i hela staden... I alla fall gick jag aldrig på någon sådan.
Alla mina Kimberlieböcker skrev jag efter min första vistelse på NZ: Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland, Kimberlie - Ett nytt liv och Kimberlie - Främlingar (som kommer ut våren 2011) och några böcker till.

Det konstiga med dessa böcker är att jag inte alls har skrivit dem som en serie. Jag har skrivit dem med samma huvudpersoner, om händelser som utspelar sig på NZ, utan en tanke på att det skulle kunna bli en serie. Tror att jag tyckte så mycket om Kimberlie och Andy att jag ville fortsätta skriva om dem. Vid den här tiden hade jag ännu inte slagit igenom som författare och skrev lite planlöst, prövade mig fram till vilken genre jag ville skriva och så vidare.

Det här är ett av de första foton jag tog på NZ. Ser ni fåren i förgrunden? Detta var en vanlig syn: Havet, milslånga tomma sandstränder, öppna vyer och får, massor av får.












Något som fascinerade mig mycket på NZ var lysmaskarna. Under den första NZ-resan var vi turister och åkte guidad tur till en grotta som visade lysmaskar.

















Det var som om att komma ut i rymden. Vi färdades på en båt in i grottan, i mörker och plötsligt var det fullt av stjärnor runt om oss, lysmaskar alltså. WOW! Helt otroligt! Jag kunde inte se mig mätt på alla dessa fantastiska djur som lyste upp mörkret.
Nästa gång vi reste till NZ besökte vi vänner i landet, sådana som vi lärt känna under första vistelsen och sådana vi lärt känna senare.

Då upptäckte jag att det fanns lysmaskar överallt, inte bara på en speciell plats. De dök upp i mörkret när vi var ute på kvällspromenad med våra vänners hundar. De satt i klungor, eller ensamma, små glittrande pärlor av ljus i mörkret. Det kändes nästan övernaturligt!

Pannkaksklipporna var en annan plats som jag också fascinerades av. Där låg klipporna stapplade på varandra som pannkakor. Mitt i allt detta fanns det hål, där havsvattnet sprutade upp efter att sakta men säkert ha nött ut klippan.












Du som har läst Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland kanske vet vad det här är för plats? Utan att avslöja för mycket av berättelsen kan jag tala om att allt det grå ni ser är stenar och berg som sticker upp. Mellan alla dessa stenar/berg finns det hål, ofta dolda av växtligheten. Det är alltså förenat med livsfara att gå ut på sådana här platser.
Här fanns det möjlighet att gå in under den här platsen, i ett grottsystem. Vi gjorde det. Här under marken kunde vi se skelett av djur som fallit ned genom hålen och vi fick höra berättelser om hur de hade hittat även människoskelett i grottan. En riktigt otäck plats, men otroligt fascinerande. Ska berätta mer om grottan nästa gång jag visar bilder från det inre av grottan.

Här kör vi på västkusten av NZ. När vi kom hade det varit solsken i sex månader på östkusten och regn i sex månader på västkusten. Vilket inte kändes kul när vi tog oss tvärs över landet till västkusten.

Varje gång vi rastade och mötte en bil som kom norrifrån hörde vi oss för var regnet fanns, för ännu hade vi inte mött det.

Varje gång fick vi samma svar. Ni kommer snart till det och det regnar MYCKET!

Vi kom aldrig till regnet. Hela tiden hade vi solen med oss och när vi kom till en stad var de jublande glada över att solen äntligen hade kommit efter sex månaders regn. De var så glada att de gjorde vad som helst för oss, eftersom vi förde tur med oss och hade kört bort regnet. Tja, de skojade säkert när de sa så, men vi fick i alla fall handla och ta ut pengar, fast det var en söndag. Något vi inte hade en aning om, eftersom vi inte hade räkning på dagarna mitt ute i vildmarken. Ibland kunde vi köra en hel dag utan att se ett hus, utan att möta en bil...

Detta är vägen till Queenstown, även det en välkänd sträcka, både för dig som har läst båda böckerna om Kimberlie eller bara den ena av dem. Ibland var det inte långt till kanten när vi körde på vägen, vilket gav en hissnande känsla i magtrakten.












Här ser du Queenstown breda ut sig nedanför och hisskorgarna på väg upp. Vi står på toppen av berget. Queenstown är en populär stad för amerikanska filmbolag. Här har det spelats in många filmer, eftersom det är en skiftande och rik natur runt staden.


















Här sitter jag i hisskorgen på väg upp till toppen av berget.

Vi var sex veckor på NZ vid varje besök i landet. Så du förstår att jag har en hel del bilder att visa dig här på min blogg.

Detta var en del av de bilder som har varit med i mina Kimberlieböcker. Tänkte att det kunde vara roligt att berätta lite om bilderna och platserna. Dessutom fick du nu chans att se bilderna i färg och större format. Hoppas du tyckte om fotona. Det kommer fler!

Här kan du läsa andra delen av min Nya Zeelandsresa.

Här kan du läsa fler inlägg om mina resor.

Kramisar Kim