Ord

Ord kan betyda så mycket, ett ord, flera ord, tusen ord: snäll, glad, ledsen...

Ett enda ord kan säga väldigt mycket. När det tumlar tusentals och åter tusentals ord omkring i mitt huvud då vill jag bara ropa STOPP! Sluta! Tyst!

För jag har inte tid att skriva ned alla de meningar och berättelser som ständigt formas inuti mitt huvud, i mina tankar under promenaden, när jag sover, äter, ser på tv, rensar rabatterna... De gånger orden är minst pockande är när jag ser på film, därför gör jag det när jag vill vila. Läser jag en bok, ja då är orden där, trots att det är en fängslande berättelse, formas ändå min egen berättelse i huvudet. Ord, ord, ord.

Jag är oändligt tacksam för alla orden inuti mig, annars hade jag inte varit författare och kommit ut med så många böcker som jag har gjort. Böckerna kanske inte hade fångat läsarna på samma sätt, om inte alla dessa ord hade tagit över mig och krävt på att få komma ut.

I natt låg jag då där, igen, och orden formades utan mitt medgivande. En ny bok blev till i huvudet, meningar, intriger och jag ville bara säga STOPP, ändå tog jag emot och när jag sitter vid min dator flödar orden ut i fingrarna, ned till tangenterna och in i datorn. Där är de, alla de ord som kom till mig i natt. De ser så nakna ut mot den vita bakgrunden, men när jag läser dem känns det som om de glöder och förmedlar just det budskap de ville när de pockade på uppmärksamhet i nattens mörker.

Nu har jag gjort vad jag skulle, nu har jag skrivit ned alla orden. Nu ska jag sätta mig och skriva ännu fler ord, på en helt annan berättelse, som har funnits inuti mig under en mycket lång tid.

Har du många ord inom dig? Håller orden dig vaken på natten? Sätter du dem på pränt när du vaknar?

Ett enda ord till vill jag ge dig innan jag slutar: Lycka!

Kramisar Kim