Tranor har fascinerat mig sedan jag för många, många, många år sedan var på skolresa till Hornborgasjön för att se tranornas dans.Minns bussresan från Göteborg till Hornborgasjön, hur vi stannade för att rasta och till vår glädje upptäckte en stor hög med ännu inte smält snö. Snöbollskrig utbröt och i ett huj var vi mitt i vintern igen. Vi var många blöta, snöiga barn som satte oss i bussen för fortsatt färd till tranorna.
Även om jag minns tranorna, hur de uppvaktade varandra, sträckte på sina halsar, fladdrade med sina vingar och såg oändligt ståtliga ut, är det ändå den där snöhögen som har lagt mest beslag på mitt minne. Men innerst inne vet jag att det är tranorna eftersom jag varje gång jag ser en trana blir lycklig. Då är våren på väg.
Nu bor jag på en plats där det varje år kommer tre tranor och stannar hela våren och sommaren. När jag hör första skriet från de anländande tranorna stannar mitt hjärta upp ett slag, i glädje över att få uppleva ännu en vår med tranorna.
Varje morgon ser jag tranorna, under min morgonpromenad, eller utanför på ängen när jag öppnar dörren. Våra gäster är minst lika fascinerade av fåglarna som jag är. Men medan jag kan njuta av dem i månader, får gästerna bara njuta i korta ögonblick, för så fort gästerna visar sig flyr fåglarna.
Hur kom jag då in på tranorna och Hornborgasjön? Jo, för att jag under veckan varit och föreläst i Götene och på vägen hem passerade jag Hornborgasjön. Jag körde den väg jag blivit rekommenderad som närmast, den "tråkiga vägen" hade de sagt i lärarrummet och på hotellet. Men när skylten "Hornborgasjön" dök upp slog mitt hjärta ett extra slag och jag stod plötsligt vid snöhögen och var ett litet barn igen, med blöta händer och kläder.
När Hornborgasjön dök upp fanns där inga tranor vid den här tiden på året, men inom mig såg jag sjön fylld av de vackra, ståtliga fåglarna, en syn alla människor borde få uppleva minst en gång under sin livstid.
Trots förkylning, feber och trötthet så lyfte synen av Hornborgasjön mig mentalt och resan hemåt kändes mycket lätt.
Här kan du läsa fakta om Hornborgasjön.
Här kan du läsa mer om tranorna och se dem dansa.
Här ser du hur du hittar till Hornborgasjön, var den ligger, var du kan bo etc.
Glöm inte... har du aldrig sett tranorna dansa vid Hornborgasjön... ja då har du verkligen gått miste om något!
Kramisar från Kim
Ja, det är pampiga djur. Jag har två stycken som går på fältet här sidan om då och då.
SvaraRaderaHej Myself. Härligt att höra att du också har tilldelats lyckan att få ha dessa underbara fåglar i din närhet. Kram Kim
SvaraRaderaEn påsk besökte jag Hornborgsrsjön i syfte att kolla in tranorna. Deet var massor med folk,, jag såg inte en enda. Istället blev det ost ätning och konst tur..
SvaraRaderaHej Katarina
SvaraRaderaSåg du inte tranorna för allt folk, eller fanns där inga tranor? Kanske har du större chans att se dem hemma hos mig? När jag var vid Hornborgasjön som barn var det inte sådant stort jippo som det verkar vara nu för tiden. Du får njuta av länken till filmen om trandansen här i inlägget. Kram Kim
Mina föräldrar bor ju i närheten av Hornborgasjön. Fast jag har inte varit där mer än ett par gånger. Otroligt vackra fåglar :)
SvaraRaderaKram från mig.
Hej Helly. Tänk vad världen är liten ändå... Ja, jag älskar de ståtliga fåglarna! Kram Kim
SvaraRadera—Har du varit på ett trankokeri?
SvaraRadera—Nä, men jag har sett tranorna dansa.
(Ur Blandaren - tror jag.)