Mina Bloggsidor

tisdag 10 september 2019

Korrekturläsning är en viktig bit av skrivandet

Korrekturläsning är en viktig bit av skrivandet


Då var det dags, att överlämna sitt skötebarn till korrekturläsarna. Något som alltid är lika spännande och lite skrämmande. Väntan på att få tillbaka korrekturet och läsa deras kommentarer. Håller manuset, är det många korrekturfel, grammatiska fel, har jag gjort tankehopp? De frågorna bar jag alltid inom mig i början av mitt författarskap, med åren har jag lärt mig mycket och felen är inte lika många.

 

Innan du lämnar manus för korrekturläsning
Se till att ha läst ditt manus om och om igen, gärna ha väntat ett par veckor, eller månader, innan du läser manuset. Då först ser du alla dina fel.

När du lämnar ifrån dig ditt manus som du har arbetat med länge, vänt och vridit på orden, tänkt, funderat och levt med texten natt och dag i många månaders tid, då är det inte roligt om någon kritiserar det man har gjort. Eller hur? Men det är nödvändigt om du vill ha en så felfri bok som möjligt.


Berättarperspektiv
Titta på berättarperspektivet. Skriver du i jagform, den allvetande berättaren, jagberättaren hos flera personer, tredje person eller som "flugan på väggen"?

Jagform: Att skriva i jagform kan göra berättelsen väldigt personlig, eftersom man kommer nära berättarjaget. Det som gör det svårt när du skriver  i jagform är att du inte kan berätta något om vad de andra karaktärerna tänker och känner.

Jagberättaren hos flera personer: Det går att använda jagperspektivet hos flera karaktärer. Då skriver man utifrån varje persons jag, deras tankar och känslor. Om man inte gör det på ett bra sätt kan det bli rörigt för läsaren. Ge gärna varje person ett eget kapitel om du skriver i jagform hos flera personer. Om du väljer att skriva jagberättarform hos flera personer i samma kapitel är det oerhört viktigt att du gör en blankrad mellan bytena. Annars blir det svårt för läsaren att hänga med. Jag föredrar att ha ett kapitel för varje person när jag skriver på det här sättet.

Den allvetande berättaren: Den här berättaren skriver i tredje person och skildrar huvudkaraktärens tankar och känslor. Den allvetande berättaren kan också berätta om bakgrund och tiden innan en viss händelse, men den kan också ge en glimt om framtida konsekvenser av huvudpersonens handlingar.

Tredje person men inte allvetande: När man skriver i tredje person utan att berättaren är allvetande, kan man berätta om olika händelser ur huvudpersonens ögon, men i tredje person. Det är svårt att skriva på det här sättet, eftersom du inte kan berätta allt, bara det man ser ur huvudpersonens perspektiv, du kan till exempel inte beskriva huvudpersonen, eftersom det är huvudpersonen som är betraktaren och för berättelsen framåt. 

Flugan på väggen: I det här perspektivet är berättaren som en fluga som iakttar och betraktar händelserna. "Flugan" har inte tillgång till någon av karaktärernas inre och kan bara berätta om det som "flugan" ser.

Låter det svårt? Tänk inte så mycket, bara skriv! Men en sak du ska tänka på är om du använder jagberättaren hos flera personer, då måste du göra blankrad eller nytt kapitel för att läsaren ska förstå att det skiftar karaktär.


Korrekturläsarnas jobb 
(Bilden visar på olika korrekturtecken och deras betydelse.)

Du ska veta att korrekturläsarna/redaktörerna behövs. Det är så lätt att bli blind för sina egna fel, att göra tankehopp och låsa sig i vissa formuleringar, fastna för vissa ord, eller hoppa bland berättarperspektiv.

Korrekturläsarna ser med nya fräscha ögon på berättelsen, ser den både som en "pekpinnetant" och en läsare. Om inte korrekturläsarna gör ett bra jobb, kastas man till kritikernas hårda granskning med ett ogenomarbetat manus. Inte bra!

När man som jag, har skrivit närmare 60 böcker, vet jag hur det ska vara och gör inte längre samma fel som i början. Något som mina korrekturläsare påpekar: De får inte använda rödpennan lika ofta. Vilket känns som om jag gör dem besvikna, men istället gläds de med mig. Ändå tycker jag att korrekturläsarna gör ett mycket viktigt jobb och behövs.



Tänk på detta när berättelsen är färdigskriven
Tänk på detta när du skrivit färdigt din berättelse: Läs igenom den noga, gärna flera gånger. Var inte rädd för att ändra, stryka och lägga till. Lämna sedan över ditt manus till någon som vågar ändra och påpeka, och det viktigaste: Ta till dig kritiken för att utveckla ditt skrivande!

Jag lyssnar inte bara på mina korrekturläsare, jag lyssnar även på alla de läsare som skriver till mig. Det har gjort att jag hela tiden utmanar mig att förändra mitt skrivande till att försöka skaka om läsaren på ett helt nytt sätt. Med 30 historiska äventyrsböcker om Theo och Ramona har jag fortfarande nya vinklingar, nya sätt att resa i tiden, att komma hem och avsluta berättelsen. Det börjar bli en utmaningar att hitta på nya saker som du kanske förstår.

Utmana dig själv i ditt skrivande. Våga förändra och förnya dig. Skriv på!


Läs mer om skrivprocessen
Om du vill läsa mer om själva skrivprocessen kan du gå in under etiketten KIMSELIUS SKRIVARSKOLA här på bloggen (där detta inlägg ligger överst). Eller läsa någon av mina handböcker om skrivandet:
Att skriva med glädje
Att hitta glädje i skrivandet
Författare Från dröm till verklighet
10 misstag författare gör
10 tips för att leva på din kreativitet
10 sätt samarbete lyfter din kreativ karriär (De tre sistnämnda har jag skrivit tillsammans med Kristina Svensson och Lennart Guldbrandsson.)
I böckerna hittar du allt du behöver veta för att lyckas med din bok. Sedan gäller det att du skriver och får din berättelse klar!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius
   

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka! 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!