Tola, en inspirationskälla

Hundarna är mina inspirationskällor och även till stor hjälp i vardagsbestyren. Speciellt Tola. Jag brukar kalla henne för min "servicehund", eftersom hon är fenomenal på att hjälpa till med det mesta. Hon tycker verkligen om att jobba.

Redan innan hon var ett år hade hon själv tagit på sig uppgifter i hemmet, man kan t.ex. säga "hämta..." så hämtar hon det man begär, om det ligger på golvet vill säga.

Dessutom plockar hon ut tvätten ur tvättmaskinen och räcker den till mig. Tappar jag något på golvet hämtar hon genast det och kommer springande med det. Ibland råkar jag tappa något, bara för att hon ska få arbeta. Hon älskar det.

På sommaren hänger vi ut tvätten. Då bärs den ut i en stor tvättkorg och Tola vaktar den ivrigt och plockar upp plagg efter plagg och ger mig. Dessförinnan har hon plockat ut tvätten ur tvättmaskinen. Ibland väljer jag att hänga upp tvätten på linan utan hundarnas hjälp. För det är inte bara Tola som är ivrig att hjälpa till, även Pluto älskar att plocka upp tvätten ur tvättkorgen och en gång när jag vände mig om, hade hundarna helt tyst börjat en kamp om en socka. Kanske ska jag säga "före detta socka", för det var bara slamsor kvar av den. Ja, det är spill man får ta för att hundarna ska vara lyckliga.

Tola är min egen uppfödning och när hon var fyra veckor dog hennes mormor hastigt. Det blev en rejäl chock för oss, eftersom mormor Lickie var en underbar hund som aldrig behövde ha koppel, hon bara fanns där och lydde vår minsta vink. Vi hade inte tänkt behålla någon valp, men Tola var så lik Lickie att vi inte hade hjärta att sälja henne. Tola visade sig verkligen vara lika trofast som sin mormor, men betydligt mycket mer vakthund. Vilket bara är skönt när man som vi bor mitt ute i skogen.

Tola är döpt efter boken "Vikingaträl". Har ni ännu inte läst boken kan ni inte veta att bokens Tola är en mycket sympatisk kvinna med ett varmt hjärta, precis som min hund Tola, som har fått stå som förebild för människan Tola.

Som ni förstår inspirerar hundarna mig mycket och ger mig oändligt mycket kärlek och glädje. Tror inte att mina böcker hade blivit så bra som de är om inte hundarna hade funnits, eftersom de ger mig harmoni, ser till att jag är ute och rör på mig, att jag äter och mår bra. Vilket ger mig livsglädje och skrivarglädje.

Nu ska jag sätta mig och skriva på min bok igen.

Kramisar Kim