I stort sett varje gång jag är iväg och föreläser får jag frågan: "Är du rik?"Svaret är självklart för mig: "Javisst är jag rik!"
Jag är rik på vänner, fantastiska vänner som alltid ställer upp och finns där när jag behöver dem. Som inte bryr sig om att jag låser in mig i månader och skriver och inte hör av mig till dem, som vet att jag inte har glömt dem. Att ha sådana vänner är rikedom.
Jag är även rik på upplevelser, eftersom jag upplever väldigt mycket under alla mina fantastiska researchresor inför varje ny bok. Jag får uppleva nya platser, möta nya människor och får nya vänner.
Jag känner mig oerhört rik, eftersom jag har så många fans som bryr sig om mina böcker, läser, kommenterar, skriver till mig, startar fanbloggar, fanklubbar och är aktiva runt mina böcker. Det är rikedom!
Rikedom innebär också att få göra just det som jag vill. Jag får arbeta med det som många bara drömmer om att få göra: skriva och försvinna bort i fantasin varje dag. Jag får vara författare, på riktigt!
Varje dag känner jag mig en aning rikare, när jag öppnar datorn och läser alla mail, alla kommentarer på Facebook och på min blogg, sådant berikar mitt liv. Jag känner att folk bryr sig, att jag är en del av även deras liv och det känns bra.
Varje dag som min åldriga far, 87 år, ännu är i livet gör mig rikare av glädje över att kunna prata ännu en dag med honom och höra honom berätta om sin dag.
Att få vakna tillsammans med min man Jan gör mig väldigt rik och lycklig. Att sedan gå och bli utskälld av alla hungriga hundar och utjamad av alla hungriga katter, det är ren och skär rikedom.
Att få gå ut i mitt eget lilla paradis och se hur det växer och gror i den stora trädgården... då äger jag miljoner och känner mig oändligt rik och lycklig.
I den stunden då jag får frågan känner jag mig också lite rikare, eftersom jag har mött nya människor, inspirerat dem och blivit inspirerad och på så sätt blivit berikad.
Rikedom för mig räknas inte i pengar, det är lycka, att få må bra, att ha vänner att lita på, att vara älskad, att vara en del av något, att få leva och vara frisk. Det är oändlig rikedom för mig.
"Ja, jag är jätterik, jag är mångmiljonär!"
Kramisar Kim
Fotot är taget när jag satt i en panel på Bokmässan i Göteborg 2009 och talade om kriget 1808-1809, eftersom jag har skrivit boken "Det glömda kriget 1808-1809". Här sitter jag med många kunniga, livserfarna män (Henrik Wilén, Antii Ylikiiskilä och Torkel Jansson) och känner mig liten och mycket nervös. Men oj så roligt vi hade tillsammans. Allt blev jättebra och nästa gång vi uppträdde tillsammans var jag inte alls nervös.
Du har så klart helt rätt i det du skriver. Tyvärr glömmer man lätt bort det när man befinner sig mitt i vardagskarusellen. Ibland måste man stanna upp och påminna sig själv.
SvaraRaderaHej Helena. Ja, det är viktigt att tänka på allt vi har och inte på det vi INTE har. Det gäller att leva i nuet och ta vara på varje stund. Njut av doftande citronträd! Mitt lilla citronträd här hemma är full av knoppar, en blomma har slagit ut och fyllt hela rummet med ljuvlig doft! Kramisar Kim
SvaraRaderaDu har så rätt, Kim. Det handlar inte så mycket om vad man har, som hur man förvaltar och drar glädje av dig.
SvaraRaderaPS.Det är ju samtidigt onekligen ganska roligt att veta att åtminstone några författare kan försörja sig, ekonomiskt, på skrivandet ... vad jag förstår är du en av dessa förebilder. Well done:)
Så himla sant och lätt att glömma bort ibland. Här bryr sig människor väääldigt mycket om pengar, men sedan så har de ju även i allmänhet lite mindre av det än folk hemma. Hänger nog ihop lite det där.
SvaraRaderaEn gång när jag undersökte vatten strömmarna vid en ö-grupp i Indonesien så kom jag till en by där de inte hade varken elektricitet eller någon kontakt med omvärlden.
De var klädda i saronger och alla i hela byn kom ut för att titta på mig eftersom de aldrig hade sett en vit kvinna förut. Vi var nog lika nyfikna på varandra allihopa :) Det mest fantastiska var att de såg så lyckliga och välmående ut fast de inte hade "någonting". De sa att jag såg ut som deras krigsprinsessa Xiena :-)
När borgmästaren på huvudön bad mig att vi skulle placera turbinen vid hans ö-grupp så kände jag en liten klump i halsen för jag tyckte att de redan hade det så bra som de hade det. Nu fanns det inte tillräckligt med strömmar där för vår turbin så det problemet löste sig själv.. :)
Hej Sofie
SvaraRaderaJa, det stämmer att jag försörjer mig på mitt författarskap, vilket känns otroligt underbart! Tack för dina ord, de värmer. Kramisar Kim
Fråhgan: tjänar du mycket pengar? den kommer alltid. Det är då jag brukar prata om att drivkraften för mig i att bli författare inte är pengarna.Det är att förverkliga drömmar som är det viktiga. Men drömmen kan inte vara bara: mycket pengar, det blir för torftigt. Ja det blir ett litet filosofiskt resonemang i klassen, ibland förstår de, inbland inte. Vi lever i ett samhälle som är så fokuserat på att lyckan ligger i att bli ekonomiskt rik - när det är allt det där andra du räknar upp som är det viktiga. Kram!
SvaraRaderaAbsolut, det är så man är rik!
SvaraRaderaTack för vänlig kommentar hos mig.
Tack Eva, för att du har samma livsfilosofi som jag! Kramisar Kim
SvaraRaderaHej Della. Kul att du instämmer. Jag menade varje ord jag skrev på din blogg. Kramisar Kim