Julmat över hela världen

Idag är det Julafton, vilket innebär mycket mat för de flesta.

Men alla länder har inte samma traditioner vad det gäller julmat. Här kan du se vad som äts över hela världen:

Australiens julmat är en blandning av lokala specialiteter och traditioner som införts från Storbritannien och andra länder. Kalkon eller skinka, ofta serverad kall och barbecuegrillade skaldjur som tigerräkor och marronkräfta är vanliga huvudrätter på juldagen. Pavlovatårta (som jag ÄLSKAR och har recept till men aldrig blir som den jag åt på Nya Zeeland, där de också äter Pavlovatårta) och julpudding är vanliga efterrätter.

Storbritannien: I Storbritannien brukar huvudrätten på juldagen vara ugnsbakad gås eller kalkon med potatis, följt av Plum Pudding.

Danmark: I Danmark har den traditionella måltiden på julen varit flæskesteg (skinkstek), tillagad med svål som rostas till dess att den är krispig genom att man höjer temperaturen i ugnen ett tag innan steken tas ut. Man kan även äta anka eller gås på julafton, vilket på senare tid blivit allt mer populärt. Tillbehören är oftast desamma oavsett vilket kött man väljer. De består av brunede kartoffler - små potatisar som kanderas i socker och smör, vanliga potatisar, brun sås, rödkålsgelé eller lingonsylt. Efter huvudrätten serveras Risalamande med varm körsbärssås. I Risalamanden blandar man hackade mandlar av olika storlek, samt en hel mandel. Den som hittar den hela mandeln får en mandelgåva, traditionellt sett en marsipangris. På juldagen äter man i Danmark julefrokost, en dansk motsvarighet till vårt julbord där man dukar upp det som faller en i smaken. Traditionella rätter är stekt medisterkorv, ugnsbakad grovhackad leverpastej med bacon samt blodkorv, men även saker som man hittar på svenska julbord som sill, köttbullar och sylta. och ibland även någon vinbärsgele.Under julen dricker de äldsta julöl, medan barnen får hvidtøl, även kallat nisseøl, en söt mörk lättöl bryggd på vete, malt, socker och lakrits. Andra drycker som dricks under julen är glögg och snaps - oftast någon slags juleakvavit. Runt julen äts även flera godsaker. Liksom i Sverige äter man i Danmark pepparkakor, men även pebernødder, som kan beskrivas som små pepparkakor i storlek med nötter, och honningkager, ännu en variant av pepparkakor. Utöver detta äts juledrømme, klejner och jødekager.

Estland: I Estland serveras julskinkan ofta med rutad och knaperstekt svål tillsammans med surkål och ugnstekt potatis. Aladåb gjord på grisfötter och kalvkött är en annan vanligt förekommande kötträtt. Rassolje är en sillsallad med rödbetor, potatis, mjölksyrefermenterad inlagd gurka, äpple, ägg, skinka och gräddfil.

Finland: Julen och dess företrädare i Finland, kekri (keyri / köyri), är traditionellt årets viktigaste fest. Julmaten skulle vara finare än vanlig husmanskost. I de olika landsdelarna skiljde sig rätterna från varandra. I de västra landskapen åt man olika typer "lådor" (puddingar) medan pirogerna var julmat i öst. I våra dagar har matkulturen blandats så att speciellt lådorna hör till julmenyn överallt i landet. Frossandet hör till julen i Finland och rätterna på julmenyn är många. På fiskmenyn finns gravad fisk, fiskinlägg och lutfisk. Skinka varvas med lever-, kålrots-, morots- och mältad potatislåda. Skinkan äts med tillbehör som jullimpa, hemost, svampsallad eller rosoll. Efterrätten kan bestå av risgrynsgröt (tid. korngrynsgröt) med saftsoppa eller av julkaffe, -te eller glögg med dopp. Doppen består oftast av pepparkakor och jultårtor.I våra dagar blir lutfisken allt ovanligare på julbordet. Lutfisk var en vanlig julrätt i västra Finland och speciellt i svenska Österbotten. Kalkon har blivit ett allt vanligare alternativ till julskinkan.

Israel: Den judiska ljushögtiden chanukka infaller runt jul varje år. Den brukar i västerlandet jämföras med den kristna julen. Karp och latkes har en centralplats på matbordet under chanukka. Den kristna befolkningen i Israel är delad i många inriktningar och de firar julen enligt sina traditioner.

Lettland: I Lettland äts bland annat ärtor vars skal kommit att mörkna till brungrått i färgen genom blötläggning. Till ärtorna är det tradition att dricka kefir.

Litauen: Traditionellt äts i Litauen den så kallade Tolv-rätters julmiddagen bestående av, som namnet antyder, 12 rätter vilka symboliserar årets 12 månader.Traditionen härrör från det forna tsarväldet och är starkt förknippad med den östortodoxa kristendomen . Seden förekommer även i Polen och Ukraina där den ser i stort sett likadan ut. Skillnader finns dock, till exempel rätten Kutia som förekommer i Polen och Ukraina men sällan i Litauen. Där äts istället Aguonų pienas vilket är en slags soppa gjord av blötlagda och krossade vallmofrön.. Vallmon symboliserar välgång och överflöd. Fisk, främst sill, karp och gädda, är vanligt förekommande. Till sillen äts morötter eller svamp. Friterade degknyten med olika fyllningar, såsom surkål, svamp eller vallmofrön, är en annan rätt. Till skillnad från i Polen och Ukraina äter man inte lika mycket söta rätter i Litauen; det anses inte passa med de övriga rätterna. Enligt traditionen påbörjas måltiden när den första stjärnan visar sig på himlen, en symbolisk koppling till Betlehemsstjärnan som visade på Jesus födelse.

Norge: I Norge förekommer olika julmatstraditioner. På Österlandet, Trondelag och Sörlandet är det vanligt med ribbe (revbensspjäll inklusive sidfläsket av gris) som vanligtvis serveras med surkål, skysås och kokt potatis medan pinnekjött (saltade och torkade revbensspjäll av lamm) är en vanligare rätt längs Vestlandskusten. Lutfisk, i regel tillredd av torsk och serverad med bacon och senap förekommer i så gott som hela landet. Andra populära rätter är medisterkaker och medisterkorv.

Polen: Julafton, Wigilia, är den största familjehögtiden i Polen. Man börjar äta julmaten när den första stjärnan visar sig på himlen, och enligt polsk sed bryter man oblat med varandra och önskar varandra olika saker, innan maten intages. Julbordet är dukat med vit duk och bör innehålla 12 rätter. Man bör prova lite av var rätt, det sägs bringa lycka under det kommande året. Man dukar alltid till en person mer än vad som är bjudna; en oväntad gäst ska alltid vara välkommen. Maten består vanligtvis av olika sorters sill, svampsoppa gjord på torkad svamp med pasta eller klar rödbetssoppa med tortelliniliknande degknyten kallade uszka, stekt karp, surkål (ofta smaksatt med svamp), piroger med surkål samt pasta med vallmo och honung. Det hela avslutas med kompott av torkad frukt. Först på juldagen äter man skinka och olika korvar. Till julkaffet hör vallmokaka, polsk ostkaka, faworki, spröda klenäter och pepparkakor.

Slovakien: I Slovakien äts ofta surkålssoppa och stekt karp med potatissallad. Vanligt är också olika söta bakverk, i synnerhet ett kallat vianočné trubičky, som är en sötad deg som bakas i ugn och serveras med honung. På juldagen äts oftast kalkon eller gås.

Sverige: I särklass bland julmaten står i Sverige julaftonens julbord, vilket dessutom serveras lång tid före julen på restauranger. Julbordet består av många olika matvaror. Rätter baserade på griskött dominerar, såsom julskinka, julkorv (ibland i form av grynkorv), sylta, köttbullar, stekt prinskorv och dopp i grytan (man doppar vörtbrödsskivor i spad, som tagits till vara vid kokningen av alla de rätter som ingår i julbordet). Därtill är olika fiskrätter vanliga, inte minst inlagd sill men också strömming, ål, lax samt lutfisk, till vilken vit sås inte är ovanlig. Längs kusten, bland annat i Roslagen har det varit tradition att äta julgädda, en rätt som emellertid inte har förmått hävda sin ställning i takt med ett stigande välstånd. Även risgrynsgröt, rundkornigt ris långsamt kokt på helmjölk under många timmar, äts i juletid. Mjölken kan gärna förbättras med en skvätt grädde. I gröten läggs ofta en skållad sötmandel. Den som får mandeln spås bli gift under det kommande året. Särskilt i slutet av 1800-talet förekom det även att man rörde ned en bittermandel i gröten. Den som fick bittermandeln skulle, i motsats till sötmandeln, inte bli gift under det närmaste året. Under den tiden avsåg mandelseden främst de ogifta flickorna. Om samtliga husets flickor var gifta, kunde de istället få en mandelgåva. I det gamla bondesamhället var det viktigt att ställa en tallrik med julgröt utomhus, avsett för att hålla hustomten på gott humör. Om man glömde det kunde tomten bli arg, och hämnas genom att hela det kommande året ställa till otyg av skilda slag. Av gröten som blir över görs Ris a la Malta. En gammal, men numera övergiven tradition är duka med helstekt grishuvud, pyntat med ett grant äpple i munnen och krusat papper kring öronen. Julbordet inleds gärna med snaps. Som måltidsdryck serveras mumma eller julmust.

Tyskland: Julmaten i Tyskland varierar mellan olika områden. Folk brukade arbeta på julafton och då lagade man något enkelt som till exempel potatissallad och knackwurst. Tamgås och karp är vanliga julrätter. På juldagen eller annandag jul äter man ofta gås-, ank- eller viltkött med Kartoffelklösse. Typiska grönsaker är rödkål, grönkål och brysselkål. Man äter också bakverk som Lebkuchen och Stollen.

Här hittar du recept till vår svenska julmat.

Vet att det saknas många länders mat, så du får väldigt gärna lägga till fler länders julmat här i kommentarer.

Hoppas du har en riktigt bra julafton med god mat och glada vänner sällskap.

Kramisar Kim