Mina Bloggsidor

måndag 31 januari 2011

Beundrarbrev och Läsnovor

Kan man börja en vecka bättre än med en hög beundrarbrev? Idag innehöll högen två brev från Finland, resten var från Sverige. Att få börja måndagen med att läsa om hur fantastiska böckerna om Theo och Ramona är... hur spännande Kimberlieböckerna är... hur otroligt duktig författare jag är... Ja, det stärker självförtroendet och gör att allt känns väldigt bra.

När jag sedan får en alldeles gudomligt mysig bok med posten, blir jag jätteglad. Boken heter Läsnovor och författaren Ingrid Jönsson.
Baksidestexten är så fin att jag genast vill sätta mig för att läsa boken:

Vet du vad en NOVA är för något?
Det är en stjärna som lyser alldeles särskilt starkt och klart på himlen under en kort tid.
Själva ordet NOVA kommer från det gamla språket latin och betyder NY. Varför berättar jag då allt detta?
Jo, boken du håller i din hand heter LÄSNOVOR. Den innehåller NOVELLER om allt möjligt som hör livet till: glädje, sorg, ilska, rädsla, kärlek... Jag hoppas att du bland de här berättelserna ska hitta någon som blir just din NOVA - något som lyser klart och som kan ge dig något nytt - kanske en kunskap, en känsla eller en insikt om sådant som är viktigt i just ditt liv, just nu!
Och så hoppas jag att du själv ska bli sugen på att skriva! Att berätta om egna erfarenheter, eller bara fantisera fram dina egna lysande, fantastiska texter. Dina NOVOR.


Visst är det fina ord. Så har min vecka börjat, här sitter jag och känner mig som den mest beundrade författare i hela världen (fast jag vet att det inte är så) och jag tror att det jag skriver är superbra, men där tar min man ner mig på jorden ganska snabbt, när han kommenterar något jag har skrivit. Att dessutom få ett fint signerat ex av Läsnovor gör att jag blir väldigt inspirerad att själv skriva ännu fler ord, ännu fler berättelser till mina läsare.

Ser fram emot vad resten av veckan kan föra med sig. Livet är allt bra spännande... Hoppas att det väntar flera goda, glada överraskningar på mig de närmaste dagarna. Jag kan ju alltid hoppas!

Kramisar Kim

12 kommentarer:

  1. Vilken underbar start, en hög med riktiga brev fulla med fina ord!

    SvaraRadera
  2. Hej Jane, ja det var verkligen en fin start på veckan. Kram Kim

    SvaraRadera
  3. Jag skulle gärna börja varje vecka med beundrarbrev, jag tror att det skulle få mig att må riktigt bra.Det förstår jag att du gör. Jag ska också skicka en mediabocket bok till dig, du får en av mig! Kramar Eva

    SvaraRadera
  4. Vad härligt med beundrarbrev. Boken verkar väldigt trevlig, jag får söka upp den.
    Kram!

    SvaraRadera
  5. Oj vad kul!! Det är ju fantastiskt att få börja veckan så :) Speciellt läsarbreven som verkligen stärker ens självförtroende!

    SvaraRadera
  6. Hej Eva
    Ja, beundrarbrev får en att må väldigt, väldigt bra. Åh, vad snäll du är, tack! Ser fram emot den. Kram Kim

    Hej Anneli
    Vänta du bara tills dina första beundrarbrev börjar dyka upp! Kram Kim

    Hej Trillingnöten
    Ja, läsarbreven stärker mitt självförtroende, eftersom de är fyllda av positiva kommentarer. Kram Kim

    SvaraRadera
  7. Låter som en toppenbra start på veckan! Kanske skulle vi på alla arbetsplatser börja måndagen med att skriva lite beundrarbrev till våra kollegor och chefer... Det skulle kanske göra susen för arbetsmotivationen och trivseln.
    Och våra barn borde skriva fantastiska brev till sina föräldrar :) (och vi till dem).

    SvaraRadera
  8. Hej Ingrid
    Absolut. Åh, det var ett bra förslag. Tänk vilken underbar början på veckan för alla på jobbet! Och för föräldrarna, och barnen... Bra förslag! Kram Kim

    SvaraRadera
  9. Jag brukar i alla fall gömma små snälla kärleksfulla meddelanden i barnens matlådor ibland. Det är kanske en början...
    Och så brukar jag faktiskt ganska ofta maila eller säga direkt till vänner och andra när jag tycker de gjort något speciellt.
    Du gjorde något bra idag som gladde klassen som vann med att meddela att du kommer på besök!

    SvaraRadera
  10. Hej Ingrid
    Vad fint att du lägger små lappar i barnens matlådor. Min man och jag har under hela vårt drygt 30-åriga liv tillsammans rest "om varandra" och inte alltid mötts innan nästa resa. En gång när jag anlände hem var hela huset fullt av små kärleksfulla lappar från min man till mig. Hittade de på de mest oväntade ställen. DET var en underbar överraskning som jag aldrig glömmer. Ja, jag tror också de blev glada. Kram Kim

    SvaraRadera
  11. Wow. Det var verkligen riktigt romantiskt! Det är sådana saker som gör skillnad.

    SvaraRadera
  12. Hej Ingrid
    Ja, det är min man i ett nötskal. Han är min Theo! Ja just det, du har ju inte läst någon av böckerna ännu. Theo är huvudpersonen i mina böcker. Många flickor som läser om Theo och Ramona skriver och berättat att de blivit kära i Theo... Skrattar lite då, eftersom min man har fått stå som förebild för Theo.
    Kram Kim

    SvaraRadera

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!