Mina Bloggsidor

torsdag 13 januari 2011

Skrivprocess: Skriv för barn och ungdomar

Som jag tidigare berättat får jag väldigt många frågor, både på Facebook, i mail, brev och på Unga Fakta. En av frågorna var mer en uppmaning än en fråga, eftersom frågeställaren skrev: Kan du inte blogga om hur man skriver för barn och ungdomar. Så nu gör jag det.

Ett problem med det här är, att jag inte skriver till barn och ungdomar, egentligen... Jag skriver till mig själv, något jag vill läsa, något jag vill veta mer om, något jag vill lära mig mer om. Därför tänker jag inte på att det ska låta på ett speciellt sätt, eller att berättelsen ska vara uppbyggt på ett speciellt sätt. Jag bara skriver, då blir berättelsen precis så som den blir, utan att jag riktar mig till någon speciell åldersgrupp. Vilket har fungerat för mig och mina böcker.

Däremot upptäckte jag när jag plockade upp min bokserie om Kimberlie och Andy, som jag skrev för snart trettio år sedan, att språket var lättare i de böckerna. Eftersom jag skrev på det sättet då.

När jag bearbetade böckerna behöll jag den nivån på språket, vilket har tilltalat de yngre läsarna.

Jag är mycket väl medveten om att man inte kan använda ett svårt språk för barnen, samtidigt vill jag inte nedvärdera dem, för många av barnen kan mycket mer än vad vi vuxna tror.

Första gången jag mötte en sjuåring som berättade att han hade läst alla mina böcker, trodde jag inte genast på honom. Men när han förklarade att han hade lärt sig läsa och skriva när han var fyra år, förstod jag hur han kunde ta sig igenom mina relativt tjocka böcker (för en sjuåring). Det har kommit flera sjuåringar efter den här pojken, och alla har de berättat att de läst alla mina böcker och lärt sig läsa vid tidig ålder.

Men de flesta sjuåringar lär sig inte läsa så tidigt, de slukar inte böcker på samma sätt som de här barnen. Därför måste man tänka på att ha ett relativt lätt språk när man skriver för barn.

En annan viktig sak är också att inte ha för långa kapitel. Det verkar som om två-tre sidor är lagom.

Jag tycker inte om att ha svordomar i mina böcker. Det får dagens barn höra så mycket ändå. Svordomar är onödiga, bara utfyllnad när man inte hittar rätt ord för att uttrycka det man känner. Däremot vet jag att det finns många böcker med svordomar även för barn. Det är inget som är förbjudet, det är bara min personliga åsikt som gör att jag inte använder mig av svordomar i mitt skrivande.

Mängden av brev, mail och meddelande om mina böcker verkar aldrig sina, och det tycker jag är väldigt roligt. Jag lyssnar och tar till mig vad läsarna skriver.

Vad ungdomar vill ha (i alla fall de som skrivit till mig) är spänning, lärdom och kärlek. Tja, kärlek är det lite dåligt med i mina böcker, men läsarna vill gärna att jag skriver mer om det.

Det finns fantastiskt många bra barn- och ungdomsböcker. Därför tycker jag att om du planerar att skriva en bok för barn och ungdomar ska du ta och läsa många olika böcker för just de åldrarna som du har tänkt dig att skriva för. Då känner du vad som är rätt och fel, för dig, inte för författarna som har skrivit sina böcker som du läser. Utan du ska känna vad som känns bra för dig när du skriver din bok. De författare som lyckas bäst är de som inte skriver det alla andra redan har berättat, utan har lyckats hitta sin alldeles egen nisch, som till exempel författarna till Harry Potter eller Twilight.

Tänk på att det ska vara roligt att skriva en bok. För att du ska hitta glädje i ditt skrivande ska du skriva om sådant du tycker är viktigt att berätta, något du brinner för, något som bubblar inom dig och kräver att få komma ut. Skriv direkt från hjärtat, låt fantasin flöda och tänk inte på stavning, grammatik eller att någon ska läsa det du skriver. Det enda du ska tänka på är att få ur dig din berättelse. När berättelsen väl är klar ska du läsa igenom den många gånger och titta igenom just stavning, röd tråd, grammatik och så vidare.

När du nu ska sätta dig ned och skriva den där boken du burit inom dig länge... Tänk inte för mycket, bara skriv, då kommer det att bli en jättebra bok. För fler skrivtips kan du kika in på mina tidigare skrivtips.

Idag fick jag ett mail från en flicka som berättade hur mycket mina böcker hade betytt för henne under hennes långa sjukhusvistelse utomlands. Även när hon var för sjuk för att orka läsa tänkte hon på böckerna om Theo och Ramona, och så fort hon hade fått tillräckligt med krafter för att hålla en bok läste hon om böckerna.

Det känns väldigt bra att läsa sådana ord. De värmer, ger mig styrka, inspiration och tro på det jag gör. För även om jag inte riktar mig till barn och ungdomar när jag skriver mina böcker, så har böckerna trots allt blivit väldigt populära både bland barn-, ungdomar och vuxna. Kan det bli bättre?


Kramisar Kim

10 kommentarer:

  1. Mycket fina och kloka ord tycker jag. Såhär är nog jag också då jag skriver - att jag skriver till mig själv. Jag läser mycket då jag studerar litteraturvetenskap och på fritiden men jag skriver alltid på mitt eget sätt. Sedan läser jag mina manus högt för mina barn, då märker jag vad som fungerar, på dem men även för mig som läser.

    Tyvärr har jag aldrig läst dina böcker märkligt nog. Du har ju gjort massor ser jag så det måste jag ta igen snart. Hoppas jag får någon uppgift på skolan så att jag kan studera ditt författarskap mera.
    Lycka till i fortsättningen också.
    Kram!
    Sanna Juhlin
    www.sannajuhlin.webgain.se

    SvaraRadera
  2. Tänk att kunna påverka och hjälpa så många med det du skriver! Det är en gåva.

    SvaraRadera
  3. Hej Sanna
    (Du får skapa dig ett Googlekonto så att jag ser att det är du när du skriver här nästa gång, istället för att det står Anonym.)
    Tack för att du tycker om mitt inlägg. Att läsa sina manus högt är ett jättebra sätt att höra om allt text är bra, även om du inte läser det för någon annan, utan bara för dig själv.
    Om du vill prova på någon av mina böcker ska du välja det ämne du tycker verkar mest intressant, eller välja Theos Pompeji som är 13:e boken i serien, men som blivit den första boken, eftersom du här får träffa Theo i det dagliga Pompeji före vulkanutbrottet som förintar staden.
    Tack detsamma! Och jag hoppas också att du får en uppgift i skolan som ger dig tillfälle att läsa mina böcker. Nu ska jag kika in på din webbsida.
    Kram Kim

    SvaraRadera
  4. Hej Ingrid
    Åh tack snälla för dina fina ord. Blir jätteglad. Kram Kim

    SvaraRadera
  5. Roligt att höra hur du går tillväga. Underbart att du får så mycket fin respons! Tror du man kan hitta sitt egna utan att läsa igenom massa andra böcker?
    Jag tror mycket på det där du skriver att skriva det man själv vill läsa.

    SvaraRadera
  6. Hej Jane
    Ja, det är jättekul att få så mycket respons. Som vuxen är jag övertygad att man kan hitta sitt skrivsätt utan att läsa mycket. Men de yngre behöver komma underfund med hur de ska skriva. Därför är det bra för dem att läsa många böcker. Härligt att du också skriver på samma sätt. Kram Kim

    SvaraRadera
  7. Jag som pinsamt nog då inte läst dina böcker, måste fånga upp den här bollen. Ska jag inte börja med Tillbaka till Pompeji om jag läser dem? Bör jag börja med Theos Pompeji istället och sedan följa dem i utgivningsordning?
    Du har alltså gjort en Sandwall-Bergström ;) ? Hon skrev ju en förstabok långt efter att hon avslutat hela serien. Då gav hon ut "Kulla-Gulla i Blomgården".

    SvaraRadera
  8. Hej Ingrid
    Om du aldrig har läst någon av mina böcker tycker jag att du ska läsa Theos Pompeji först och därefter Tillbaka till Pompeji. De flesta av mina läsare vill läsa böckerna i ordning och har du aldrig läst någon av böckerna kanske det är ett bra sätt att läsa dem. Annars är böckerna fristående och kan läsas oberoende av varandra. Däremot tycker läsarna att man får större behållning av böckerna om man läser dem i ordning.
    Jo, det stämmer att vi är många författare som skriver en ny bok som utspelar sig före de första, t.ex. Tolkien, som skrev Bilbo efter att han skrivit Sagan om ringen, men Bilbo utspelar sig före de andra böckerna. Jag tror det beror på att vi författare bär en historia inom oss, som grundmall för alla böckerna och plötsligt en dag måste vi bara skriva den berättelsen. Så var det i alla fall för mig. Kram Kim

    SvaraRadera
  9. Åh, så glad jag är att jag hittade tillbaka till var vi haft den här ordväxlingen! Jag är väldigt töntig med det här att jag verkligen vill läsa böcker i "rätt" ordning även om de är fristående. Jag har lånat "Vad kommer sen?" av bibliotikarierna så många gånger att när de fick en ny upplaga frågade de mig om jag ville ha deras gamla :) (det ville jag såklart gärna och den är till stor hjälp varje gång jag beställer böcker inför våra resor hem till Sverige). Kommer "Theo's Pompeji" att hamna först i nya upplagor av "Vad kommer sen?"?
    Vad intressant att flera författare skrivit "nya" "förstaböcker". Det hade jag inte tänkt på innan du uppmärksammade mig på det. Jag tänkte bara på Kulla-Gulla.
    Allt gott! Kram Ingrid.

    SvaraRadera
  10. Hej Ingrid
    Du får "prenumerera" på kommentarerna så får du dem automatiskt!
    Nej, du är inte töntig och inte ensam om att vilja läsa böcker i rätt ordning. Vad spännande med Vad kommer sen, den hade jag aldrig hört talas om. Har inte en aning om ifall Theos Pompeji kommer att ligga först där, men det tycker jag absolut att boken ska göra.
    Kram Kim

    SvaraRadera

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!