Mina Bloggsidor

torsdag 3 januari 2013

Har du blivit utsatt för våldtäkt eller sexuella övergrepp?

Om du tillhör de som har blivit utsatt för våldtäkt eller sexuella övergrepp ska du veta att det är ALDRIG ditt eget fel! Det finns hjälp att få och jag tycker att du ska ta den hjälpen. Här nedan kan du läsa om vart du ska vända dig och hur du ser tecken på om någon i din närhet har råkat ut för sexuella övergrepp.

En våldtäkt är ett brott som lämnar djupa spår hos den som har blivit utsatt. Det är viktigt att du söker hjälp och anmäler till polisen om du har blivit utsatt för våldtäkt.
 

Vad är en våldtäkt?

Våldtäkt är när någon använder våld eller hot för att genomföra ett samlag, eller liknande sexuell handling. Det kan ske på många olika sätt. Någon kanske håller fast en annan person och pressar isär benen. Det kan också vara att den som utsätts för övergreppet känner sig hotad och ger med sig, utan att förövaren behöver använda våld.
Våldtäkt sker inte bara genom slidsamlag. Det kan även ske genom analsex, oralsex eller genom att någon för in föremål eller fingrar i slidan eller analöppningen.
Att ha samlag med en person som befinner sig i hjälplöst tillstånd räknas också som våldtäkt. Det kan till exempel vara om man är full, drogad eller har en funktionsnedsättning eller sjukdom, som gör att man inte har möjlighet att säga nej och försvara sig.
Även samlag eller annan allvarlig sexuellt kränkande handling mot barn under 15 år definieras som våldtäkt – oavsett om förövaren har använt våld och hot eller inte.

 
ANDRA SEXUELLA ÖVERGREPP SOM ÄR OLAGLIGA I SVERIGE:
  • Sexuellt tvång. När någon tvingar dig till en sexuell handling som inte är våldtäkt, till exempel om någon tvingar dig att onanera.
  • Sexuellt ofredande. Är till exempel när någon tar på ditt könsorgan eller bröst i ett sexuellt syfte. Det kan även vara om någon blottar sig eller säger något sexuellt som känns kränkande.
  • Sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Är när någon utnyttjar en person som befinner sig i underläge. Till exempel en lärare som utnyttjar en elev.
  • Sexuellt utnyttjande av barn och sexuellt övergrepp mot barn. Är sexuella handlingar med personer under 15 år som inte faller in under våldtäkt. 
  •  

Förövaren

En vanlig missuppfattning är att de flesta våldtäkter begås av okända gärningsmän utomhus på en mörk parkväg. I själva verket sker de flesta anmälda våldtäkter hemma hos förövaren eller hemma hos den som utsätts för övergreppet. Övergrepp kan ske i både hetero- och homorelationer och förövaren kan vara man eller kvinna.
Förövaren är oftast någon du känner eller känner igen, som till exempel en bekant, en partner eller en kompis. Det kanske är någon du har svårt att se som förövare vilket gör det svårare att definiera det du varit med om som en våldtäkt.
Det spelar ingen roll om förövaren är en främling, en bekant, en partner eller någon du går hem med efter en utekväll. En våldtäkt är aldrig ditt fel.
  • Att vara ihop med någon betyder inte att man måste ha sex.
  • Att gå hem med någon betyder inte att man måste ha sex.
  • Att ha urringade kläder eller en kort kjol på sig betyder inte att man måste ha sex. 
Oavsett omständigheter ligger ansvaret för en våldtäkt endast hos gärningsmannen. Det gäller även om du kanske ville ha sex från början, men ångrade dig. Eller om du har haft sex med personen tidigare. Det gäller även om du inte skrek eller gjorde fysiskt motstånd under samlaget.
Gärningsmannen vet oftast med sig att han eller hon gör fel, men kan få det att verka som om han eller hon inte alls förstår att någon far illa. Väldigt ofta har förövaren planerat att genomföra samlaget även om han eller hon får ett nej. Ofta handlar våldtäkten om att förövaren vill visa sin makt, inte att han eller hon har svårt att behärska sin sexuella lust.

Reaktioner efter en våldtäkt

Att bli våldtagen innebär nästan alltid ett stort trauma. En vanlig reaktion är att man söker en förklaring, ofta hos sig själv. Du kanske känner skuldkänslor och tycker att det var ditt fel eller att du kunde ha handlat annorlunda.
Hur man reagerar efter en våldtäkt skiljer sig från person till person. Vanliga reaktioner är:
  • skuld- och skamkänslor
  • overklighetskänslor
  • nedstämdhet
  • humörsvängningar
  • ångest, oro och stress
  • sömnproblem och mardrömmar
  • "flashbacks" (påträngande minnen av det inträffade)
  • att man vill undvika allt som påminner om händelsen
  • fysiska reaktioner, som till exempel dålig aptit, migrän och sexuella problem.
Ibland kan du uppleva känslor och reaktioner som du inte känner igen hos dig själv. Det kan kännas som att man håller på att bli tokig. Men det kan vara bra att tillåta sig själv att ta plats och ställa krav. Det tar tid att återhämta sig efter ett övergrepp. Du får må dåligt. Du har varit med om något mycket påfrestande och det är inte konstigt att visa att du mår dåligt. Genom att acceptera dina känslor har du goda förutsättningar att bearbeta dem och gå vidare.

Sök hjälp

Kontakta så snart som möjligt polis eller Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset. Oavsett vem du först uppsöker kommer de att hjälpa dig vidare i processen. Ta med dig någon du känner förtroende för om det är möjligt. Mot bakgrund av vad du har varit med om kan det vara jobbigt att sköta alla kontakter med polis och sjukhus på egen hand. Det är också till hjälp för dig om någon mer än du själv vet vad som har hänt så du kan få stöd att minnas.
Män som har blivit utsatta för våldtäkt kan vända sig till Södersjukhusets akutmottagning för att få hjälp. Där får du göra en rättsmedicinsk undersökning med provtagning för bland annat hiv och gulsot. Du erbjuds också samtal med en kurator.

På sjukhuset

På akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset har personalen stor erfarenhet av att möta kvinnor som har blivit utsatta för sexuella övergrepp. De kommer att ge dig ett varmt och vänligt bemötande och inte ifrågasätta dig eller tvinga dig till någonting. Du får den vård du behöver och undersöks för att se om våldtäkten har lett till könssjukdomar, graviditet eller skador. Om du vill får du träffa en kurator eller psykoterapeut. 
Mottagningen är bemannad dygnet runt. Du kan antingen söka dig dit direkt eller så kan den mottagning du vänt dig till hänvisa dig dit.
Det är en stor fördel att kontakta sjukvården så snart som möjligt efter ett övergrepp, helst inom 72 timmar. Bevis kan lättare säkras ju kortare tid som passerat. På sjukhuset fotograferas dina skador och man letar upp spår från till exempel sädesvätska, blod, saliv och hårstrån.


FRIVILLIGT
Du behöver inte undersökas om du inte vill men gör du det ökar chansen att identifiera förövaren om denne är okänd. Det är också ett sätt att säkra bevisen inför en rättegång. Det är inte alltid som gynekologisk undersökning behövs. Ofta kan exempelvis blåmärken vara de viktigaste bevisen på att du blivit tvingad med våld. Du kan välja vilka undersökningar du vill delta i.
Det finns inte något krav på att du måste anmäla våldtäkten, när du söker vård på sjukhuset. Men om du vill anmäla kan personalen hjälpa dig att få kontakt med polisen.

SEKRETESS
Personalen på sjukhuset har sekretess och bara behörig personal har tillgång till uppgifter om dig. Det finns dock undantag. I vissa fall har polis och socialtjänst rätt att begära ut uppgifter om dig.

Hos polisen

När du bestämt dig för att göra en polisanmälan får du berätta om det som har hänt. I samtalet med polisen har du också rätt till en egen jurist, ett så kallat målsägandebiträde. Ditt målsägandebiträde kommer att följa dig genom utredningen och försvara dina intressen. Om du inte blir erbjuden ett målsägandebiträde så kan du ansöka om ett hos polisen. Om du inte redan varit på sjukhuset kommer du att erbjudas läkarvård.
Därefter startar förundersökningen, den så kallade polisutredningen. Det gör inget om du inte kommer ihåg allt. Det är en vanlig reaktion att inte komma ihåg exakt vad som hänt vid en traumatisk upplevelse, och du har möjlighet att komplettera din redogörelse vid ett senare tillfälle.
Polisens förundersökning dokumenteras. Åklagaren bedömer materialet och beslutar om åtal ska väckas. Ibland läggs förundersökningen ned. Orsaken kan vara att ett brott inte går att styrka eller att gärningsmannen inte är identifierad. Det behöver inte betyda att du inte är trodd. Skulle ytterligare information komma fram kan förundersökningen återupptas.

Det är aldrig för sent att bearbeta sexuella övergrepp

Även om du försöker att förtränga det som hänt kommer din kropp ihåg det. Kom ihåg att det aldrig är för sent att be om hjälp till att börja bearbeta det som hänt. Det spelar ingen roll att det gått flera år sedan våldtäkten.
Det är inte för sent att anmäla en våldtäkt som inträffat för flera år sedan. Preskriptionstiden för en våldtäkt är tio år.
Oavsett om du anmäler eller inte är det bra att prata med någon, till exempel en psykolog eller kurator, som lyssnar på dig och kan möta dina känslor. Det påskyndar din egen läkningsprocess. Om det inte känns rätt med den första terapeuten så kan du byta, och välja en annan.
Ibland kan det också kännas skönt att få träffa andra som har varit med om samma sak. Du kan få kontakt med andra kvinnor som har haft liknande upplevelser via kvinnohus och kvinnojourer.

Stöd i din kommun

Du kan även få stöd och hjälp genom socialtjänsten i din kommun. Det kan handla om stödsamtal, praktisk hjälp och ibland även ekonomisk hjälp. Många kommuner erbjuder även skyddat boende till kvinnor som utsätts för våld eller hot. Läs om vad som gäller i din kommun.

Efter våldtäkten/övergreppet


GYNEKOLOGISK UNDERSÖKNING
Många kvinnor som har utsatts för en våldtäkt tycker att det är obehagligt att göra en gynekologisk undersökning, även en lång tid efter övergreppet. Om du känner så kan det hjälpa att prata med personalen innan, och be dem att göra undersökningen i lugn takt och alltid berätta för dig vad de håller på med. Du behöver inte förklara varför du tycker att undersökningen är jobbig om du inte vill.

SEXLIVET
Efter en våldtäkt kan det kännas svårt att hitta tillbaka till ett fungerande sexliv. Det är då extra viktigt att du endast har sex på dina villkor. Låt det ta sin tid. Du kan behöva börja från början med en partner, och komma överens om att bara kramas och smekas till en början. Kanske kan ni komma överens om att bara ha sex på ditt initiativ så att du aldrig har sex för någon annans skull eller för relationens skull. Det är du som bestämmer över din kropp. Gör bara det som du tycker känns bra.

Råd till anhörig

Den som är närstående till en person som utsatts för våldtäkt påverkas ofta väldigt starkt av händelsen. Reaktionerna kan se olika ut. Många känner ilska och vrede, medan andra helst inte vill tänka på övergreppet och tycker att det är jobbigt att prata om det. Men för den som har blivit utsatt är det viktigt att få sätta ord på det som har hänt och här har du som närstående en viktig roll.
Ge personen utrymme att bearbeta det som har hänt. Lyssna och visa att du finns där och att du bryr dig. Om du är osäker på din roll kan det vara bra att fråga personen som blivit utsatt om hur han eller hon vill bli hjälpt och stöttad. Överbeskydda inte utan låt personen pröva på att klara sig själv ute, men var också beredd att vara nära när det behövs.
En person som utsatts för övergrepp har ofta lätt för att skuldbelägga sig själv. Undvik därför att ge kommentarer som kan förstärka skuldkänslan, till exempel genom att säga att det är dumt att dricka alkohol eller att vara klädd på ett visst sätt. Var i stället tydlig med att du tror på din närstående och att våldtäkten inte var hans eller hennes fel.
Även anhöriga kan behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.

Informationen är hämtad från Vårdguiden Stockholms län.

Det här är ett viktigt ämne och jag kände att jag ville dela med mig av den information jag har.

Kramisar Kim



Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!

"Jag blev mycket gripen av boken" (Astrid)   Läs mer om Den den dagen.

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Tycker du att mina böcker låter intressanta finns de att köpa här

4 kommentarer:

  1. Bra att du skriver om det, det är viktigt!
    Skulle inte funnits någon preskribtionstid alls, tycker jag.
    36 år efteråt är det ingen som kan ta bort minnena av vad jag upplevde som 10-åring. På den tiden skulle man bara glömma och lägga bakom sig och inte prata om det.
    En 10-åring på 70-talet var dessutom inte lika upplyst som de är idag.
    Tror det är betydligt vanligare än folk tror.
    Tur det är lite annorlunda numera.
    Man kan prata om det på ett öppnare sätt.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Hej In-Knit
    Tack snälla för att du kommenterade och tyckte om mitt inlägg. Var inte riktigt säker på om jag skulle skriva om det, men jag tycker det är så viktigt att dela med mig av mina kunskaper som kanske kan hjälpa andra.
    Stor kram och tack :-) Kim

    SvaraRadera
  3. Eftersom det står FEL och de som blir utsatta måste få RÄTT FAKTA kommer jag med den här:
    Om du säger "nej, jag vill inte" och hen fortsätter så är det våldtäkt. Så lätt är det alltså. Det räcker med ett NEJ, folk behöver inte hålla fast osv (även fast det säkert är vanligt).

    SvaraRadera
  4. Hej Marie
    Tack för din kommentar. Nu måste jag läsa igenom texten för att se var det står fel!...
    Kram Kim

    SvaraRadera

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!