Mina första sex böckerna var alla publicerade av stora New York förläggare, däribland Scribner, Simon & Schuster, Crown och Berkley / Penguin. Jag älskade mina redaktörer och deras team, men jag var genomsnittsförfattare och fick genomsnittlig uppmärksamhet och det började kännas som skärselden. För min sjunde bok, Perfect Red, en historisk roman som utspelar sig 1950 i New York, bestämde jag mig för att publicera själv. Varför jag gjorde det beslutet är en annan historia. Några saker som egenutgivande författare har överraskat mig. Här är fem av dem:
1. Jag underskattade vikten av att ha legitimitet från en traditionell förläggare. När jag kunde säga: "Min tredje roman publiceras av Penguin," var jag inte bara en wanna-be hoppfull romanförfattare. Jag var en etablerad författare! Jag valdes! När jag träffade andra, mer kända författare, träffades vi som kollegor, utbytte e-post, bestämde datum för lunchträffar. Nu när jag är egenutgivare, är jag inte annorlunda än den galna katt-damen som har arbetat med sina memoarer i 17 år, eller killen på gatan som delar ut kopierade blad av sin poesi om frukt. Människor ler överseende när jag berättar för dem vad jag gör. Boken blir inte recenserad. Mina tvivel om att skriva, som jag har tillbringat en livstid för att övervinna, har blomstrat som en virus.
2. Jag underskattade spänningen som kommer med att ha kontroll - liksom rädslan. Jag får välja bokomslag! Bestämma pris på boken! Jag kan göra en speciell semesterupplaga för mina vänner och min familj och skicka till dem ombundet med en röd rosett! När jag gör något bra, känner jag mig som en rockstjärna-egenföretagande-författare ytterst på den vassa eggen, av den sköna nya världen som egenutgivare. Att ge ut boken på eget förlag är ett komplicerat företag som kräver en rad andra färdigheter än att skriva en bok. Det finns tusen misstag att begå. Plötsligt är det inte bara mitt skrivande som bedöms, det är mitt öga för design, min känsla för hur läsarna beter sig, min affärskunskap. Jag brukade undra varför det tog traditionella förlag nio månader för att producera en bok. Nu förstår jag, det är en hel del arbete att ge ut en bok.
3. Nu förstår jag varför mina omslag alltid kändes som en kompromiss. Bilder och illustrationer och häftiga teckensnitt är dyra och nu när jag måste betala för det själv, ser jag att de ekonomiska förutsättningarna för publicering inte kan inkludera den typen av kostnader, om jag inte räknar med att sälja 500.000 exemplar - och om jag inte är Stephen King. Man kan inte starta med den förutsättningen.
4. Jag överskattade min förmåga att sälja böcker. Jag har listor över bokhandlar där jag har gjort framträdanden, bokklubbar som jag har föreläst hos, läsare som har älskat mitt arbete och bloggare som har recenserat mina böcker. Jag trodde inte att jag var tvungen att bygga en plattform. Jag trodde att jag med några klick med musen snabbt skulle sälja tusentals böcker, och bygga ett förväntan på nätet som skulle bära mig till ännu större försäljning. Det hände inte, så nu försöker jag göra vad varje annan författare måste göra: räkna ut hur jag ska nå ut till läsarna, och jag gör det med mycket mer ödmjukhet.
5. Glädjen att få en sätta sin bok i händerna på läsarna är obeskrivbar. Antingen min bok är publicerad av ett team av experter i en skimrande i New York skyskrapa eller av mig, alldeles ensam på mitt kontor på framsidan av huset, kan ingenting förringa känslan av att ha en läsarkontakt och få höra hur de har mottagit något jag har skrivit. Läsarna bryr sig inte om hur en bok publiceras, de bryr sig om historien. De vill bli underhållna, svepas bort, utbildade, upplysta, tröstade och upplyfta - och jag vill vara den person som ger dem dessa saker. När en läsare rusar fram till mig, för att säga hur mycket de älskade min bok, faller alla tvivel, ångest och beslutsfattande bort. Vad som återstår är ren glädje.
Blir du överraskad av min erfarenhet, eller är det vad du redan visste om egenutgivare? Gör den här artikeln att det känns motigare att ge ut din bok själv, eller känner du dig mer motiverad?
Läs mer om Jennie Nash här.
Jag tycker att Jennie Nash uttrycker sig mycket väl och berättar hur det känns att ge ut en bok på eget förlag. Egenutgivarna har aldrig tagits på lika stort allvar som de författare som ger ut sina böcker på etablerade förlag, men det börjar ske en ändring.
Hoppas att du inspirerades av Jennies ord och inte skrämdes!
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!
Läs mer om Mayafolkets Hemlighet.
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Är du nyfiken på mina böcker finns de att köpa här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!