Hur står det till med Bokbranschen?

Det här måste jag bara dela med mig av till dig, som läser denna blogg och älskar böcker. Ett härligt inlägg som talar om hur det förhåller sig i bokbranschen idag. Kanske också tips på en ny bok för dig att läsa?

Artikeln är hämtad från SvD Kultur och rubriken är Bokbranschen har gått i framgångsfällan av krönikör Daniel Sandström. Det skulle vara mycket roligt om du ville kommentera inlägget när du har läst det! Varsågod:



Om du besöker National Portrait Gallery i London kommer du snart att märka att en avdelning på museet drar till sig ovanligt mycket folk. Det är den del som visar porträtten på kungligheterna från huset Tudor. 

Men det är inte det väldiga porträttet på Henrik VIII eller tavlorna med hans fruar som drar. Trängseln finns vid en mindre tavla i hörnet. Den föreställer Thomas Cromwell (1485–1540), kungens viktigaste medarbetare, som Hans Holbein den yngre avbildat i ett porträtt som dryper av makt och inflytande. 

Förklaringen till det stora intresset för Thomas Cromwell stavas Hilary Mantel. Hennes två romaner om Cromwell, ”Wolf hall” (2009) och ”Bring up the bodies” (2012), är en litterär sensation i den anglosaxiska världen. Det går inte att räkna alla utmärkelser som Mantel fått för dem och försäljningen är exceptionell. En planerad tv-serie, signerad BBC och HBO, lär inte heller minska intresset. 

Det låter pretentiöst att säga att Mantel förnyat den historiska romanen, men så är det. Jag läste ”Wolf hall” med skeptisk blick, så som det blir när en bok fått för mycket beröm. Men jag fick snart ge mig. 

Mantel skildrar den moderna nationalstatens födelse och reformationen, samt hela den ekonomiska och intellektuella utveckling som gjorde detta möjligt. Men framför allt skildrar hon det blodiga maktspelet, hur Thomas Cromwell försåtligt förverkligar kungens nycker och drömmar genom att rensa ut alla motståndare. Cromwells ondska är en extrem form av kalkylerad rationalitet och känns därför helt modern. Det är som att läsa Machiavellis ”Fursten” fast omgjord till fiktion och adresserad till vår tid. 

Nu kommer vi till det märkliga. ”Wolf hall” är ännu inte utgiven i Sverige, trots att den snart har fyra år på nacken och trots att boken verkligen kräver en översättning, för Mantels engelska är avancerad. Först i höst kommer boken på svenska, utgiven på det lilla förlaget Weyler. Det är som om det hade dröjt fyra år för Margaretha von Trottas ”Hannah Arendt” eller Steven Spielbergs ”Lincoln” att få premiär på en svensk biograf. 

Hur kan det komma sig att en så stor litterär succé ignorerats av de svenska förlagen under så lång tid? Det enkla svaret är att ”Wolf hall” ansetts som en osäker investering, ämnet är inget som svenskarna behärskar och att översätta en så på alla sätt tung bok är dyrt.
Den sortens ängsliga resonemang säger också något om tillståndet för den svenska bokbranschen. Efter ett decennium av expansion och ökad bokförsäljning, började siffrorna häromåret peka åt fel håll. Därtill knackar digitaliseringen på dörren. Den som följt utvecklingen för skiv- och tidningsbranschen vet vad det betyder. 

Framför allt har bokbranschen gått i framgångsfällan. Momssänkningen och ”bestsellerismen”, alltså den industriella utgivningen av kriminallitteratur och annat med god åtgång i matvarubutikerna, har skapat ett kortsiktigt system som skriker efter hits. 

Men succéer är svåra att planera och dyra att sälja in. Flera förläggare vittnar om budgetprocesser som blir rena gissningsleken. Kan författare X nästa år skriva en bok på Y sidor, som sedan säljer i Z exemplar?

Denna industriella utveckling driver fram satsningar på det som sålde förra året och hejdar utgivningen av kvalitetsböcker som ”Wolf hall”. I år fylls bokhandeln med erotisk litteratur, för det var vad som fungerade i fjol. Men den enkla sanningen är att både estetiska och kommersiella succéer bygger på att vi blir överraskade. På innovationer, för att använda ett ord som sällan förekommer i böckernas värld.

Är läget allvarligt? På sikt, ja. En bokbransch som enbart jagar efter snabba cash kommer att bli irrelevant, publicistiskt ointressant. Kärnläsare kommer att vända sig till utländska böcker eller till andra kulturformer om branschen underskattar deras intelligens. Att primärt ge ut böcker för dem som inte är intresserade av böcker är i längden en återvändsgränd för en bransch som lever på just böcker. Varför ska vi läsare acceptera en utgivning som inte siktar på det bästa? 

Hilary Mantel, som debuterade 1985, var i England länge känd för att få goda recensioner och sälja uselt. Men häromveckan fanns hon som en av två författare med på tidskriften Times lista över vår tids 100 mest inflytelserika personer.

Nu ska hennes porträtt målas och hängas upp på National Portrait Gallery. Se det som en symbolisk bild av kvalitet som vinner i längden. Av makt.

Nå, vad tyckte du?

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 23 böcker.
Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här