ATT BÖRJA EN MENING MED men ELLER och
Frågor om vad som är rätt och fel i skriftspråket är ständigt aktuella.
Till exempel om det är tillåtet att inleda en mening med och eller men.
Visst är det det. Men jag förstår alla som undrar, för vi är många som
en gång i tiden har fått lära oss att det är olämpligt med ett OCH eller
ett MEN som meningsinledare. Nu är det emellertid dags att en gång för alla glömma sådana regler. Från läsbarhetssynpunkt är det oftast bara positivt med meningsinledande och eller men.
Orden OCH och MEN har båda en samordnande funktion. Och signalerar att
det senare ledet skall uppfattas som ett tillägg till det föregående;
men indikerar att det senare ledet står i motsättning till det
föregående. I båda fallen kan samordningen utgöras av ett par ord,
”liten och rädd”, eller ett par fraser, ”okoncentrerat arbete men lyckat
resultat”.
Den kan också utgöras av två bisatser (till exempel satser som inleds med att) som i exemplet ”Hon
påpekade att problemet var svårt att lösa och att en utredning borde
tillsättas” eller av två huvudsatser: ”Många anser att Joyce Carol Oates
borde ha fått Nobelpriset för länge sedan, och visst vore hon väl värd
en sådan utmärkelse.”
Och det är i det sista exemplet, när och
(eller men) inleder en huvudsats som det går bra att avsluta det första
ledet med punkt och inleda det efterföljande med ett och (eller ett men)
med stor bokstav. Det går alltså utmärkt bra att skriva: ”Många anser
att Joyce Carol Oates borde ha fått Nobelpriset för länge sedan. Och
visst vore hon väl värd en sådan utmärkelse.”
Att börja en
mening med OCH eller MEN kan vara en lösning om man upptäcker att den
mening man håller på att skriva tenderar att bli för lång. Det är så jag
har använt meningsinledande och i stycket ovan. Alternativet var att
dela upp meningen utan att förse mening nummer två med ett inledande
bindeord, men det förkastade jag.
Ett meningsinledande och
eller men bidrar oftast till bättre flyt i texten; dessutom framhäver
man starkare det lilla ordets funktion (som markör för tillägg eller som
motsatsangivare) om det får inleda en ny mening. Med inledande stor
bokstav och den paus före som signaleras av punkten, får ordet ett helt
annat, tyngre, betydelseinnehåll än när det används som neutral, och i
det närmaste osynlig, koppling inne i en mening.
Det är alltså
inte bara tillåtet att börja meningar med orden och eller men. Det är
många gånger också att rekommendera för den som vill skriva lättläst och
med flyt. Dock måste man som vanligt se upp för överdrifter. Om det
blir alltför många meningsinledande och och men i en text uppfattas
detta troligen som störande - och bruket bidrar därmed inte alls till
flyt och läsbarhet.
Men tillåtet är det.
Skrivet av SIV STRÖMQUIST på Språkspalten SvD Kultur
Lycka till med din berättelse!
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!
"En väldigt bra bok för dem som skriver som hobby, har författardrömmar eller redan är författare" Tanja Dianovas bokblogg.
Läs mer om Att skriva med glädje.
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Tycker du att mina böcker låter intressanta finns de att köpa här:
Hej finaste Kim!
SvaraRaderaNU är sommaren här och äntligen ska det bli lite mer tid att läsa blogger och njuta av andra eftersatta saker.
Jag gillar verkligen alla språkresonemang. Jag förstod inte först att det inte var du som hade skrivit inlägget :) . Själv är jag fortfarande väldigt restriktiv med att börja meningar med såväl men som och, men det händer.
Hoppas allt är riktigt bra med dig!
Jag skriver snart mer här igen :) .
KRAMAR Ingrid
Hej Ingrid
SvaraRaderaInledningen var mina ord ;-) Vad härligt att du är här igen. Saknar dig verkligen!!!
Allt är bara bra! Skriver för fullt!
Vi ses i sommar!
Kram Kim :-)
Ja, det är härligt att hinna hit lite mer igen!! Att du skriver går INTE att ta miste på, haha. Du är enormt produktiv på längden och bredden.
SvaraRaderaHoppas verkligen vi kan ses i sommar!
Stor kram, Ingrid
Hej Ingrid
SvaraRaderaDet kan jag tänka mig, jag tycker det är superkul! Har många ord inom mig, och ha alltid haft!
Ja, kanske dags att boka? När åker ni till Italien?
Kram Kim