Vad vill förlagen ha?
Förlagen söker alltid efter välskrivna manus som passar förlagets utgivningsprofil. Ibland går det att urskilja vissa trender i ett förlags utgivning om man studerar den aktuella utgivningen. Förlagen kan vara på jakt efter en viss genre – som svensk underhållningslitteratur med samtidskänsla – därför att det finns plats för fler böcker med den inriktningen i förlagets utgivning och för att genren är företagsekonomiskt lönsam. Alla förlag måste ta ansvar för de företagsekonomiska villkor som råder, vilket bland annat innebär att de tar kommersiella hänsyn. Det betyder i klartext att de flesta förlag inte tackar nej till en välskriven kriminalroman, men förlagen får ganska ofta in kriminalmanus som inte håller även från etablerade skribenter som exempelvis mycket erfarna journalister. Om du som blivande debutant vill skriva en kriminalroman ska du göra det för att din håg står till genren, annars råder jag dig att skriva det du verkligen brinner för istället, vare sig det rör sig om fantasy, underhållning eller poesi, så att din begåvning kommer till sin rätt. Då är sannolikheten större att du har motivation nog att fullfölja din idé och då har du störst chans att bli utgiven.
Nutiden – alltid aktuell
Många förlag söker litteratur med anknytning till samtida händelser. Självupplevda böcker som ger personliga och dramatiska inblickar i aktuella skeenden har ett nyhetsvärde. Förlagen är trendkänsliga när det gäller att fånga upp samtida strömningar – till exempel det ökade intresset för livsstilsfrågor som energihushållning och ekologisk mat – ämnen en bred läsargrupp kan tänkas vara intresserad av. Om du tror att du har en manusidé som mutar in ett område som är högaktuellt och ligger rätt i tiden – och du dessutom har hittat en egen ingång till ämnet – kan det vara läge att fullfölja idén omgående. Behåll idén för dig själv under arbetets gång, så minimerar du risken för att någon får för sig att använda dina idéer.
Vilka manus antas?
Vilka manus förlagen i slutändan fastnar för är alltid resultatet av en helhetsbedömning som innefattar en rad faktorer. För det första bör ett manus leva upp till genrekraven. Ett underhållningsmanus bör ha ett lättflytande, okomplicerat språkbruk som bidrar till att manuset blir färgstarkt och underhållande. En traditionell spänningsroman bör ha en komposition som upprätthåller spänningen och inte avslöjar allt på en gång. Ett populärvetenskapligt manus bör vara välstrukturerat och ha tydliga resonemang och exempel. Vid läsningen av romanmanus som sedan blir antagna har förlagen fångats av en välskriven, väl komponerad, intressant och spännande berättelse.
Hur ska manuset se ut vid inskicket?
Rent allmänt bör manuset ge ett lättläst och lagom luftigt intryck, vilket du uppnår med hjälp av läsvänlig radlängd (breda marginaler) och 1,5 i radavstånd. Använd ett ordinärt typsnitt (till exempel Times) i lämplig grad som inte sticker ut, det är inte genom typsnittet ditt manus bör utmärka sig. Läs på respektive förlags hemsida för att hitta mer exakta anvisningar för hur de vill att din text ska se ut. Skicka inte in handskrivet manus! Observera att de flesta förlagen vill ha manuset i pappersform och inte som e-post. Var noga med att spara en egen kopia. Förlagen returnerar inte manus.
Följebrevet
När det gäller följebrevets utformning ska du i första hand följa anvisningar på förlagens hemsidor. Skriv följebrevet med omsorg – det är här du ger förlaget det första intrycket av dig och din text. Ett personligt utformat brev som utstrålar självförtroende kan få en förläggare att piggna till. Om författaren ger intryck av att vara självsäker och oblyg ger det en fingervisning om att hon kommer att kunna delta i den utåtriktade delen av marknadsföringen, om publicering skulle bli aktuell. Följebrevet bör vara välformulerat och språkligt korrekt. Glöm inte kontaktuppgifterna. För den händelse att följebrevet skulle komma på avvägar när ditt manus når förlaget kan du skriva namn och kontaktuppgifter på manuset också. Skriv ett par rader där du presenterar dig själv och berättar vilken genre din bok tillhör och vad den handlar om. Ingår manuset i en planerad serie? Har du publicerat dig i antologier, tidskrifter eller andra media? Har du gått skrivarkurser? Skriv då det. Om du fortlöpande har publicerat ditt manus på din blogg och fått positiva läsarkommentarer bör du absolut berätta om det. Ett välskrivet följebrev som ger bilden av en målmedveten, strävsam skribent som inte ger upp i första taget väcker alltid intresse hos förlagen. Skriver du en fackbok är det intressant att känna till din kunskapsbakgrund. Skriver du en kriminalroman kan läsintresset höjas om du har en yrkesmässig anknytning till det du skriver om – som polis, rättsläkare eller socionom – eller om du själv har varit inblandad i kriminell verksamhet. Om ditt manus skildrar samtidsfenomen råder jag dig att skriva några rader om vilka aktualiteter du vill belysa. Om du anser att du har en unik ingång och att ditt manus har något som gör att det sticker ut i mängden bör du formulera dig kring det.
Synopsis
Idag är det vanligt att följebreven innehåller en synopsis, en sammanfattning av manusets innehåll. Ett traditionellt sätt att lägga upp en synopsis är att inleda med genrebeteckningen och/eller ett par meningar som sammanfattar handlingen på ett spännande sätt som lockar till läsning.
Ex. ”Minnesspår är en psykologisk spänningsroman. Den handlar om fyrtioåriga Nora som bara har vaga minnesbilder av sin barndom. En dag hamnar hon av en slump på en halvtom campingplats i norra Skåne och oroande minnen börjar dyka upp.”
Följ upp den inledande presentationen med en kortfattad resumé på ca en halv A4-sida. Ta en titt på baksidestexten på några bokomslag så får du en idé om hur du kan formulera dig på ett slagkraftigt sätt.
Skicka en kopia till många förlag
När du väl sitter med ditt färdiga manus i handen och tänker skicka iväg det är den bästa strategin att inte begränsa utskicket till ett fåtal förlag. Annars riskerar du att få vänta länge, kanske upptill ett år, på ett svar som oftast blir ett nej, och det är knappast upplyftande. Om du skickar ditt manus till många förlag är chansen större än annars att du får napp. Vad som är ett kvalitativt manus är en bedömningsfråga och det är inte alltid förlagen har exakt samma kriterier för vilka manus som kan komma ifråga för utgivning. Det händer inte sällan att ett manus som får en standardrefusering av ett förlag möts med entusiasm från ett annat. Börja med att kontrollera att ditt manus faller inom ramarna för förlagens utgivningsprofil. En förteckning över förlag hittar du på Svensk bokhandels hemsida. Gå in på förlagens egna hemsidor för aktuell information och gällande adressuppgifter innan du skickar ditt manus. Se också till att du frankerar rätt så att du inte hamnar i situationen att förlagen måste lösa ut ditt manus, vilket du inte kan räkna med att de gör. Glöm inte de mindre förlagen. De kan vara öppna för manus som de större förlagen betraktar som alltför smala, udda och experimentella. Nystartade förlag kan ha intresse av att fånga upp titlar som andra förlag refuserar när de bygger upp sin utgivningslista. Vissa egenutgivare kan tänka sig att ge ut andra titlar än sina egna böcker.
När refuseringsbrevet kommer
Refuseringar är så vanliga att det inte är något att ödsla besvikelse och tankekraft på. Du kanske känner till att Astrid Lindgrens Pippi Långstrump refuserades av Albert Bonniers förlag på sin tid, men visste du att J. K. Rowlings första Harry Potter-bok, Stephanie Meyers första bok i Twilightserien och Stephen Kings debutbok Carrie bemöttes med ett flertal refuseringar innan de kom ut? Det är inte bara blivande debutanter som refuseras. Det händer också att redan etablerade författare får sitt senaste manus refuserat av sitt förlag. Ett avslag från förlagsvärlden är absolut ingenting att gräva ner sig för eller bli bitter över. Rent krasst kan man se refuseringen som ett förväntat inslag på vägen mot ett antaget manus. För mig var det en konstruktiv idé att se allt pyssel omkring manusutskicken som veckans kontorsarbete. Jag avsatte tid till att söka information om olika förlag, skriva ut, frankera och posta precis som jag avsatte tid till att söka stipendier och skicka ut texter till tidskrifter. På så sätt fick de många refuseringar som kom in en relativt neutral klang. Det är klart att jag blev besviken varje gång jag fick ett nej, men jag var inte knäckt. Det var bara att sikta in sig på nästa veckas kontorsarbete…
Alla svar som är längre än de en - två rader som utgör en standardrefusering, och som innehåller några rader med positiva synpunkter på manuset, är att betrakta som en positiv refusering. Har man nått så långt att man har fått ett positivt refuseringsbrev kan man kosta på sig att vara glad och låta glädjen inspirera till fortsatt bearbetning.
Ovanstående text är hämtad från Bok och Biblioteks sida Community och skriven av Eva Jakobsson.
Här tror jag att du fick svar på de flesta frågor du har gått och burit inom dig, eller hur?
Lycka till med skrivandet!
Kramisar Kim
Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!