"En riktig rysare med både skräck och vänskap" Staden på andra sidan - Kompassen

Att få en fin recension av min bok hos Bibliotekstjänst, BTJ, betyder mycket. Det är just vad Staden på andra sidan - Kompassen har fått. Nedan kan du läsa ett utdrag ur recensionen.


"Kompassen är första delen i en fantasyserie om Markus och Matilda. Det här är en bok med ett rappt språk och korta kapitel, vilket gör den lättläst. En riktig rysare med både skräck och vänskap och som slutar i en riktig cliffhanger. 

Kim M. Kimselius är en mycket produktiv barn- och ungdomsförfattare." 

BTJ, lektör Karin Karlstrand, BTJ-häftet nr 10, 2015


Baksidestext:
I en grotta upptäcker Markus något som liknar en stor skimrande såpbubbla. Den ser skrämmande farlig ut och han törs inte komma nära den.

Plötsligt dyker en främmande person upp i grottan. Det är Matilda, en äventyrlig flicka, som inte är rädd för något. Markus vill inte visa sin rädsla, utan sträcker fram handen mot bubblan och vidrör den.

I samma ögonblick börjar äventyret för dem båda, för bakom bubblan väntar en magisk och skrämmande värld.

Utdrag ur Staden på andra sidan:
 Markus vände sig om och såg på Matilda. Hon stod förstummad och tittade på den vackert skimrande bubblan. Utan att han tänkte sig för, sträckte Markus fram handen och fattades hennes. Hon protesterade inte.

"Vad är det där?" frågade hon och lät nästan andäktig i tonen.

Markus förstod henne, det var en mäktig och samtidigt skrämmande känsla, att stå framför den skimrande bubblan. Om han tog på den kanske den sprack? Det brukade såpbubblor göra. Kanske skulle det välla spindlar ur den? Kanske hade de hittat en ny djurart?

"Vi måste se efter!" sa Matilda och sträckte fram handen mot bubblan.

Markus drog henne bakåt och hejdade henne.

"Nej, vi vet inte vad som händer om vi rör den. Kanske den exploderar och miljontals spindlar krälar ut."

Markus var inte speciellt förtjust i spindlar, han var inte modig över huvud taget. Ändå fanns det en iver inom honom att upptäcka nya saker och ting.

Kompassen pirrade intensivt, som om den plötsligt blev mycket glad, vilket gjorde Markus rädd. Sedan fylldes han av ett oväntat mod. Det var en märklig känsla som han aldrig tidigare hade upplevt. Han kände sig oövervinnlig, odödlig, som om han var stor och stark och kunde korsa oceaner bara genom att gå på vattenytan.

Matilda märkte tydligen förändringen, för hon såg på honom och sa:

"Vad hände?"

Markus log brett och leendet var det härligaste han hade känt på länge. Det var äkta och ren glädje som fyllde hans bröst. Han var inte rädd för något längre.

Kompassen pirrade allt starkare i fickan. Han tog upp kompassen och höll den i sin hand. Nålen pekade stadigt mot den skimrande bubblan. Plötsligt började nålen vibrera. En flämtning från Matilda fick Markus att lyfta blicken och se på henne.

Hon stirrade med uppspärrade ögon mot bubblan, som växte sig allt större och närmade sig dem,, snart skulle den omsluta dem helt och hållet. Om de inte gav sig av ut ur grottan genast skulle det vara för sent, den stora bubblan skulle spärra vägen för dem.

"Vad gör vi?" ropade Matilda. Hon såg blek ut och inte lika självsäker som tidigare.

Då fattade Markus ett för honom mycket ovanligt beslut. Kanske skulle han ångra sig, kanske inte, men just nu var det som om det inte längre var han som bestämde, det var kompassen...

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter boken hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus, CDON.COM.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.



Jag med några av mina drygt 30 böcker. Foto Bertil Knoester.