Tickie är en änglahund

 Idag, den 21 december 2015, dog vår älskade Tickie, 11 år.

Det har varit ett hemskt år, med två av mina hundar som har dött, Pluto och Tickie, min pappa som dog i juni, min svåger som dog i november och hans hustru,  min svägerska, som dog för endast en vecka sedan, strax efter hennes mans begravning.

Tickie var pigg in i det sista och såg ut som en liten valp.

Vi har alltid kallat Tickie för "lilla monstret" eftersom det var hon som med järnhand styrde över alla våra Berner Sennenhundar. Här har Tickie nyligen kommit till vår familj och bekantar sig med övriga familjemedlemmar.

Tickie var en fin utställningshund och när hon inte var klippt och i utställningspäls såg hon ut som ovan.

Tickie har alltid älskat att träna. Imorse skällde hon uppmuntrande på mig, så vi tog en liten träningsrunda innan det var dags att åka till veterinären.

Balansgång på brädan fixade hon fortfarande, trots att den var hal och har blivit betydligt smalare under de 11 år som Tickie och de andra hundarna har tränat på den.

Trots att hon sedan i somras har varit helt blind hittade hon ändå sina träningsstenar. Här tillsammans med Tudor som väntar på sin tur att gå upp på stenen. Tickie bestämmer.

Älskar den här bilden som jag tog igår. Det är Tickie, pigg, glad och träningsvillig.

I helgen har Tickie varit trött och sovit mycket. Hon har tumörer och har svårt att uträtta sina behov. Det kändes tufft att ta bort henne, men jag vill inte att mina hundar ska lida. Så trots att jag sitter här och gråter floder vet jag att hon nu inte behöver kämpa mer.

För en kämpe har hon alltid varit. Hon har varit på massor av utställningar, vi har tävlat i agility och tränat rallylydnad. Hos veterinären idag kämpade hon mot den lugnande sprutan så hon fick en till. Även den kämpade hon emot. Jag la mig på golvet och omfamnade henne. Till slut somnade hon in i min famn.

Älskade Tickie är nu en änglahund och det är redan grymt tomt utan henne.

Tudor springer omkring och letar efter henne, ska komma in, ska springa ut, skäller och är stressad. "Valpen" i familjen måste plötsligt bli vuxen och ta över ansvaret att vakta huset.

Det här året vill jag verkligen inte ha tillbaka...

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina närmare 40 böcker. Foto Bertil Knoester.