lördag 12 december 2015

Oscar Levertins vänner av Martina Montelius

Oscar Levertins vänner av Martina Montelius

Det här var min bokcirkelbok. En bok jag hade sett fram att läsa. Om det inte hade varit för att vi skulle bokprata om den hade jag inte läst så långt som jag gjorde.

Det här var definitivt ingen bok för mig. Vulgärt språk med alldeles för många könsord.

En bok jag inte kan rekommendera eftersom jag inte ens läste ut den själv.

Baksidestext:
Borde kulturtanterna knarka mer? Det tycker Boel Märgåker, själv kulturtanttillika manisk bokälskare. Hela sitt liv har hon burit på en uppdämd vrede. Nu är hon 62 år, känslomässigt isolerad och förmodligen olyckligt kär i sin psykolog.På en litteraturkryssning bestämmer sig Boel för att kasta alla hämningar över bord. Bort med moralen det är dags för brunstkarneval! Något måste fan hända nu, kanske måste någon dö. Varför ska en tänkande kvinna kröna sin livsgärning med att vara fogligare än hon behöver? Oscar Levertins vänner är en högst osedlig erotisk thriller, eller lika gärna en universell berättelse om skuld, nåd och längtan efter närhet.

Den får två stjärnor av fem möjliga.

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus och CDON.COM.

För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Jag med några av mina närmare 40 böcker. Foto Bertil Knoester.

fredag 11 december 2015

Boktips Efter alla år av saknad av Peter Robinson

Efter alla år av saknad av Peter Robinson

En bok där man får komma Alan Banks nära inpå livet och ta del av hans barndom och uppväxt. Jag tyckte om att vara del av två parallella händelser som utspelar sig med många års mellanrum, men ändå vävs samman till en berättelse som är svår att sluta läsa.

Alan Banks är på semester när han får veta att skelettet av hans barndomsvän, Graham, har återfunnits efter 35 år. Genast kastar han sig på första transportmedlet för att ta sig hem och hjälpa till i utredningen.

Samtidigt håller hans kollega Annie Cabbot på att undersöka ett nytt försvinnande, denna gång gäller det en tonåring vid namn Luke Armitage. En lösensumma har begärts, men på grund av Cabbots ingripande går allting i stöpet och hon känner sig tvingad att söka upp Banks och be honom om hjälp.

Banks ser ett samband mellan händelserna. Tillsammans med den kvinnliga polisen Michelle Hart börjar han undersöka de båda pojkarnas öden. Snart inser Banks och Hart att det finns någon som inte vill att de gräver djupare i det förflutna.

En spännande bok som jag varmt rekommenderar.

Efter alla år av saknad är del 13 i serien om överkommissarie Alan Banks.

Den får fyra stjärnor av fem möjliga.

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus och CDON.COM.

För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.

Kramisar Kim

torsdag 10 december 2015

"En riktigt bra bok som verkligen fängslar" TudorRosen Kampen om makten

Det kom ett mejl från Susann Pålsson. Hon hade läst TudorRosen Kampen om makten och tyckte mycket om boken. Nedan kan du läsa hennes egna ord.

Hej

TudorRosen Kampen om makten var en riktigt bra bok som verkligen fängslar en och man kan inte lägga undan boken utan måste fortsätta läsa klart den för att man vill veta vad som händer personerna.

Väldigt bra uppdelad bok som vävdes samman på ett bra sätt och som var lätt att läsa även om man har svårt för det.

Har läst dom andra böckerna och har fått biblioteket i Växjö att ta hem dom som inte har funnits.

Dom andra böckerna som du har skrivit har jag har blivit lika fängslande av då dom har en bra handling som är spännande och intressant.

Längtar redan efter fler böcker skrivna av dig.

Med vänlig hälsning Susann

Tack för de fina orden Susann och tack för att du har fått ditt bibliotek i Växjö att ta hem mina böcker så att fler får möjlighet att upptäcka dem.

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus och CDON.COM.

För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.

Kramisar Kim

onsdag 9 december 2015

Höll på att dö på vägen hem från Skåne

Så här fridfull och lugn är vägen vid skrivarstugan. Lite skillnad mot upplevelsen ute på E22:an.

När jag låg på motorvägen hade jag en skåpbil framför mig som saktade ned, därför gick jag ut i omkörningsfilen för att köra om honom, men när han blinkade vänster blev jag fundersam och körde in bakom honom istället.

Då kommer en annan bil och kör om på utsidan om oss, skåpbilen framför mig svänger rakt ut i omkörningsfilen, rakt över vägen.

Jag ser hur krocken är oundviklig.

Strax bakom till vänster om mig har jag ännu en bil. Då ser jag en sådan där liten ficka vid sidan av vägen, jag svänger snabbt in, bilen som varit på väg att krocka med den svängande bilen häver sin bil över i mitt körfält.

Samtliga vi tre bilar som var oskyldiga i det här dramat saktade ner. Skakade av hur nära döden vi just varit och hur vi med millisekunder hade klarat oss undan den.

Den vita skåpbilen svängde glatt ut på motsatta motorvägen och körde tillbaka åt det håll vi hade kommit från.

Vi tre körde sakta ett tag innan vi åter kunde öka farten. Det var inte bara jag som hade blivit rädd.

Jag hostade så jag nästan kräktes och hjärtat bultade enormt. Normalt hade jag kört av vid Ronneby när jag inte mår bra, nu ville jag bara av E22:an så fort som möjligt. Därför svängde jag av i Bräkne Hoby och körde genom en stormdrabbad skog på väg hem.

Tänk så nära det var att Jan hade fått ett samtal från polisen idag. Det var sekunder från en krock med fyra bilar.

Kanske gjorde mannen detta med vilja. Han måste ha sett alla tre bilar bakom sig, han visste att vi alla skulle smälla rakt in i honom med en hastighet någonstans över 100 km/tim. Världen är så konstig nuförtiden.

JÄVLA DÅRE!!! (Du vet att jag aldrig svär, men den här gången krävs det kraftord!)

Skyddsängel?

Ja, nu är jag iallafall hemma i Blekinge. Maken passar upp och tar hand om allt och jag kan tillåta mig att fokusera på att bli frisk.

Kramisar från en febrig, hostande, snörvlande Kim

Helgens signeringar inställda

Måste tyvärr göra mina läsare besvikna. Jag är tvungen att ställa in helgens signeringar i Lund. Som du säkert vet har jag varit sjuk länge nu och är fortfarande inte frisk. Har helt tappat rösten, hostar så jag kräks och snörvlar hela tiden.

Hur ska jag kunna kommunicera med mina läsare? Hur ska jag orka engagera mig i tre timmar, när jag knappt orkar vara igång en timma här hemma?

Är så hemskt ledsen över att behöva ställa in. Men kroppen säger ifrån och efter det här peståret har den tagit mycket stryk, så jag lyssnar och trots att jag så gärna vill möta alla fans och läsare drar jag mig redan tillbaka, slickar såren och väver ihop nya historier som ska ta er med storm under 2016.

Ni betyder oerhört mycket för mig, utan er skulle jag inte vara författare, inte få leva det liv många drömmer om att leva. Men allting har ett pris och nu får jag betala för mitt engagemang och viljestyrka som har hållit ihop mig under året.

Vi ses när gräset börjar spira, när knopparna slår ut på träden, när vårblommorna kikar upp ur frostnupen mark. Då ska jag blomma upp och vara tillbaka piggare än någonsin.

De här böckerna har du att se fram emot nästa år, 2016:

Du har väl inte missat någon av årets fyra nya böckerna?

Blev du nyfiken på någon av böckerna? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus och CDON.COM.

Ha det så bra, vi ses till våren!

Kramisar Kim

"Det är en otroligt bra bok" Rädda min lillebror

Rädda min lillebror

"Jag började läsa boken Rädda min lillebror i går eftermiddag och jag läste ut den mindre än 24 timmar senare.

Det är en otroligt bra bok. Den är spännande, det händer något hela tiden. Texten är beskrivande, jag såg massor med bilder framför mig. Hade velat se den på film också.

Boken är lättläst, alltså inte tung. Kapitlen är korta vilket gör att man kommer framåt hela tiden närmande läser den.

Jag rekommenderar skarpt denna bok." Lärare Helena Torstenson

Tack Helena för de fina orden.

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter boken hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus.

Dagens rubrik på Kim M Kimselius Författarblogg är, "Sommartid" ett evigt gissel.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina drygt 30 böcker. Foto Bertil Knoester.

tisdag 8 december 2015

Tio nivåer på manus

Lennart Guldbrandsson är spökskrivare, lektör och författare. Dessutom håller han kurser och föreläser. Med andra ord vet Lennart vad han talar om när han i nedanstående inlägg talar om hur olika manus ser ut och vad det innebär för den som skrivit texten. Läs och lär och glöm inte klicka dig vidare till alla nivåerna.

Tio nivåer på de manus jag läser

Var på skalan ligger din text? Och min?

Det senaste året har jag lagt till en sak i mina lektörsutlåtanden, nämligen en översikt över hur nära texten är att vara klar enligt en egen skala. Den där skalan är inte på något sätt exakt, utan bara en fingervisning. Det här är naturligtvis mycket känsligt, eftersom texter är personliga och ofta resultatet av ett långt arbete. Så här ser min skala ut:

Tio är så bra att jag inte skulle kunna förbättra den. Boken är en känslomässig resa, med intressanta rollfigurer (om det är skönlitteratur) eller överraskande fakta (om det är en fackbok) – och allt kretsar kring en strålande idé som bara blir bättre ju längre boken går. Allt formellt är på plats, inklusive stavning och format. Det här är bara att ge ut, och vilket förlag som helst skulle vilja ha den, men den som vill ge ut den själv har gjort det lätt att få boken såld. Jag får nästan aldrig sådana här böcker. Anledningen är enkel. Det är jobbigt och svårt att göra det. Man måste inte ha talang, men det hjälper.

Nio är när jag läser boken och nickar och tänker att det är riktigt bra, får rysningar eller funderar på vad jag kan lära mig av den författaren. Det kan fortfarande finnas saker att fixa till, men de tar inte särskilt lång tid. För att en text ska ligga på den här nivån måste jag också känna att författaren inte bara haft tur, utan visar förståelse för skrivprocessen och att den visar sig villig att ta till sig goda råd. Jag har aldrig varit med om att någons första text ligger på den här nivån, utan det brukar komma efter ett par böcker.

Åtta är när boken har en del coola grejer, stilen sitter, rollfigurerna går att skilja från varandra, faktan inte enbart är allmängods, världen som presenteras är logisk och intressant, det inte finns några större problem och författaren verkar Läs hela inlägget Tio nivåer på de manus jag läser av Lennart Guldbrandsson.

Mycket lärorikt och givande!

Här kan du kontakta Lennart för uppdrag lennart@elementx.se

På Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Kramisar Kim

Här ser du mina skrivböcker:
Att hitta glädje i skrivandet Fråga efter den hos din bokhandlare, eller beställ den på nätet.

"Kimselius delar frikostigt, handfast och inspirerande med sig av sina erfarenheter, kunskaper och upplevelser av att skriva berättelser och att vara författare. Att hitta glädje i skrivandet är en bok som fungerar som både sporre och handbok och passar för såväl deltagare på skrivarkurser
som aspirerande författare i blandade åldrar eller allmänt intresserade." BTJ-häftet nr 20, 2015. Lektör Henric Ahlgren

Att skriva med glädje, finns att låna på biblioteket, både som vanlig bok och e-bok. Även den går att beställa på nätet.

"Det är en ovanligt inspirerande bok. Så fort du släpper den går du direkt till datorn och börjar skriva själv. Därför att lusten blir SÅ stor efter att ha läst i denna bok att du helt enkelt inte vill göra något annat än att skriva!" Helena Milton

"En riktig sidvändare" Sveriges Pompeji Sandby borgs öde

"Kim har ett vackert språk

och är fantastiskt bra på att väva in fakta."

Sveriges Pompeji Sandby borgs öde

"Detta är den tredje boken i Kim M Kimselius bokserie Theo- och Ramonaäventyr där de båda ungdomarna reser i tiden med hjälp av den magiska Månstenen. Boken utkom 2015 av bokförlaget Roslagstext. Det är en fristående serie så du behöver inte ha läst någon av de tidigare böckerna.

Boken är skriven i tredje person och är en fantasy med inslag av historia och spännande fakta.

Den här gången är Theo och Ramona på en utgrävning på Öland där de letar fynd från 400-talet. Ett silverspänne fångar Ramonas uppmärksamhet, men arkeologen Bodil tar det snabbt ifrån henne. Som vanligt tar Ramonas nyfikenhet över och tillsammans med deras nya vän, studenten Amanda, lyckas hon övertala den något tveksamma Theo att resa tillbaka till vikingatidens Öland för att ta reda på borgens mystiska öde.

Väl där på Sandby borg verkar hövdingen misstänksam, men trots det blir de väl behandlade. Ingen kan ana vad som ska komma att hända och hur det kommer att påverka de tre ungdomarna.

Boken är väldigt spännande och en riktig sidvändare. Jag älskar hur Kimselius får allt att kännas så levande med sina miljö- och personbeskrivningar. Hon har ett vackert språk och är fantastiskt bra på att väva in fakta. Att läsa hennes böcker är ett roligt och spännande sätt att både förbättra sin läsning och sin historiekunskap.

Jag rekommenderar varmt den här boken till alla som vill läsa något annorlunda och jag tycker att den passar för alla åldrar, men lite extra för mellan- och högstadieåldern." Alexandra Rimby

Tack för den fina recensionen Alexandra

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus och CDON.COM.

Kramisar Kim

måndag 7 december 2015

Kim M Kimselius om att skriva med glädje

Eva Karlsson har gjort en intervju med mig på sin blogg Det måste kännas på riktigt. Här kan du läsa inlägget.

Kim M Kimselius om att skriva med glädje

FREDAGSINTERVJUN. Författaren Kim M. Kimselius har gett ut 23 böcker. (Rättelse: Jag har gett ut 23 historiska äventyrsböcker, 2015, men närmare 40 böcker totalt. Kim) Hon bloggar, föreläser och har skrivarkurser. Ända sedan hon var liten har hon vetat att hon skulle bli författare. Men debutboken Tillbaka till Pompeji tog fyra år på sig från det att hon skickade in manuset till B. Wahlströms förlag. Först dröjde det två år innan en redaktör ringde upp henne och sa de ville skriva avtal. Och sedan ytterligare två för att den skulle hamna rätt i deras planering.

Hej Kim! Även om du blev belönad med grymma försäljningssiffror – 11 000 sålda ex redan första veckan – verkar det otroligt tålamodskrävande att gå och vänta i hela fyra år. Hur stod du ut?
– De första två åren tänkte jag inte så mycket på det, jag skrev nya berättelser och stoppade i lådorna. Till slut glömde jag faktiskt av att jag hade skickat in ett manus. När förlaget ringde och berättade att de ville ge ut min bok förstod jag först inte att de verkligen menade det, eftersom redaktören inte sa det rakt ut. Hon bara berömde och berömde och jag satt och väntade på “men tyvärr …”

– När väl manuset var antaget var det mycket annat som skulle göras som fotografering och att skriva text om mig själv, vilket var svårare än att skriva boken. Min första “säljtext” om mig själv. Hemskt! Nu önskar jag att jag hade sluppit vänta så länge, för jag vill gärna skriva hundra böcker innan jag dör och åren tickar iväg. Ibland klandrar jag mig själv för att jag inte skickade in några manus tidigare, utan väntade tills jag hade fyllt 39 år.

Efter två böcker om Theo och Ramona började en ny redaktör på förlaget som ville göra om din tredje historiska äventyrsbok till en banal kärlekshistoria. Så bra att du var stark och inte gav med dig utan började ge ut dina böcker själv. Är det här vanligt inom branschen, att författare får ge avkall på sina berättelser?
– Nej, absolut inte på det här sättet. En vän, och redaktör på Rabén och Sjögren, sa att “det var det jävligaste han hade sett, så gjorde man inte med en författares manus.” Visst kan man få tillsägelse om att berättelsen skulle bli bättre om man ändrade si och så, men att få hela sitt manus omskrivet och det väsentligaste struket, historia och miljöskildringar som gjort de tidigare böckerna så populära, så gör man bara inte.

Jag har precis avslutat din bok Att skriva med glädje. Du har varit med om mycket sorg, ändå spritter du av glädje inför orden. Det är smittsamt. Man vill kasta sig in i sin egen text och bara njuta. Har du något enkelt tips till den som får värka fram orden?
– Åh, vad glad jag blir när jag läser din text, tack! Sluta ställ så höga krav på dig själv, skriv det du brinner för istället för att pressa dig att skriva det du tror kommer att accepteras av förlagen. Det är oftast de unika manusen, de som sticker ut, som förlagen tar. Våga tro på dig själv och skriv från hjärtat. Kanske låter det banalt i dina öron om du har svårt att komma igång med skrivandet, men då ska jag berätta en sak för dig:

– Min pappa dog den 18 juni 2015. Då hade jag precis stängt in mig i min skrivarlya för att skriva TudorRosen Kampen om makten, som redan då var en månad försenad till tryckeriet. Hela min värld tippade över ände när pappa dog. Vi pratades vid varje dag och hade alltid massor att prata om. Han följde spänt med i mina berättelser om TudorRosen, som under lång tid hade formats i huvudet på mig. Boken var starkt knuten till pappa. Han längtade efter att läsa den. När han hastigt dog kunde jag inte skriva. Det gick bara inte. Normalt skriver jag av mig min sorg, men den här gången tog orden slut. När jag satte mig vid datorn grät jag bara. Dessutom skulle vänner och bekanta informeras, begravning ordnas etc.

– Paniken växte inom mig för att boken inte skulle hinna bli klar till Bokmässan i Göteborg i september, samtidigt som jag var ordfattig på grund av sorgen. Minnet svek mig, orden blev fel, jag kunde inte sova och tårarna rann konstant. Då kom jag på ett sätt att skriva boken. Jag lät en av figurerna i boken bli pappa. Jag gestaltade min pappa, hans humör, hans kärlek till musiken, glimten i ögat, glädjen till livet och allt det där andra han stod för. Hans livsord till mig innan han dog, var desamma som han hade fått av sin far: “Allting är möjligt!” Med de orden inom mig skrev jag boken och lät figuren i boken ha just de orden som sin livsfilosofi. På så sätt skrev jag en tjock bok på 350 sidor. Tårarna strömmade fortfarande, men jag gladdes varje morgon över att få träffa “pappa” igen när jag öppnade datorn. När sista ordet var skrivet var det med sorg i hjärtat jag tog farväl av pappa ännu en gång.

– Så visst kan man skriva även om det är svårt att få fram orden, det gäller bara att se till att göra det och hitta på ett sätt att komma över hindren man själv skapat.

Du säger att de bästa berättelserna föds när du sover. Och att du ofta får rusa upp till datorn när du vaknar. Ger du dig själv ett uppdrag innan du somnar eller kommer det av sig självt?
– När jag håller på med en berättelse tänker jag på den innan jag somnar. Då kommer ibland flera kapitel till just den berättelsen när jag sover. När jag inte är inne i ett intensivt skrivskede händer det att det dyker upp nya berättelser inom mig. En del blir noveller, andra skriver jag ned första kapitlet och stolpar, för att sedan lägga in i en mapp i datorn. Där ligger nu 49 påbörjade berättelser. Bara att plocka fram och skriva vidare på.

– Ett exempel på en sådan berättelse är Mördande foto. Den fick jag inspiration till efter att jag hade varit iväg och föreläst. På natten drömde jag fram berättelsen. Jag valde att lägga ut det första kapitlet på Wattpad, en plats där man kan lägga in sina berättelser och få respons på dem. Detta gjorde jag för att mitt barnbarn älskade Wattpad och jag visste att hon skulle älska den här berättelsen och få följa hur den blev till. Tanken var att det bara skulle bli en lite längre novell, men berättelsen fortsätter att växa inom mig under nätterna och nu har jag bestämt att den ska komma ut som bok 2016. Gå in på Wattpad och sök på Kimselius och Mördande foto.

Tar du någonsin semester?
– Nej, orden tar aldrig semester. Jag är författare 24 timmar om dygnet. Jag har varit på spa 3 dagar i år. Det är den enda semestern jag har haft och kommer att få det här året. För mig är inte sammanhängande semester viktig. Jag har fördelen att kunna ta långa promenader med hundarna när höstens färger sprakar utanför fönstret och solen lockar mig ut. Jag älskar att få vara tillsammans med min man dygnets alla timmar när jag är hemma. Jag är ute och reser en hel del, signeringar, föreläsningar och research. Då är Jan hemma. “Semester” för mig är att vara hemma med min familj och få skriva så mycket jag vill. Då mår jag som bäst.

Tack Kim för dina fina svar. Önskar dig och alla som läser en härlig helg med många fantastiska drömmar.

Tack Eva för att du ville intervjua mig och lägga upp på din blogg!

Blev du nyfiken på någon av böckerna? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus och CDON.COM.

På Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Kramisar Kim

Skrivarbloggen Kim M. Kimselius

Mina Bloggsidor