Lissabon och Castelo de Sao Jorge
Här är jag med Thomas och Märtha. Vi befinner oss på Miradouro da Craca, den perfekta utsiktsplatsen över Lissabon. Härifrån hade vi utsikt över Castelo de Sao Jorge. Vilket jag berättade om i det föregående blogginlägget Lissabon och spårvagn 28.
Det var en lång, vindlande vandring till kastellet, det gick upp och nedför, många trappor och backar. De mosaikbeklädda väggarna fascinerade mig, där de berättade historier för de som passerade.
Märtha och jag hade stegräknare. Varje dag gick vi mellan 18.000-20.000 steg. Det kändes i benen. Jag var inte helt återställd efter förkylningen som jag fick på Island. Jag har alltid som ambition att vara i fin form när jag gör mina researchresor, men jag tror faktiskt jag har varit sjuk, eller skadad varenda gång jag har varit iväg och gjort research utomlands.
Mellan husen skymtar havet.
De ihopsnodda elektriska kablarna på husväggarna fascinerade mig.
Gammalt och nytt möts på vår väg mot kastellet.
Äntligen är vi framme. Även om vi tyckte det var mycket folk när vi kom, var det inget mot hur många människor som köade för att gå in när vi lämnade kastellet.
Vi hade nått målet Castelo de Sao Jorge
Märtha tar upp sin karta, berättar om kastellet och vart vi ska ta vägen.
För att komma upp till toppen av kastellet ledde det många trappor, branta och långa. När jag bara hade två trappsteg kvar tänkte jag "Jag dör, jag klarar inte det här, jag lägger mig bara ner här och nu!" Men jag kämpade mig upp de två trappstegen, stapplade några steg till och satt mig ned för att vila.
Jag var rätt nöjd med mig själv, men sådan är jag. Jag ger aldrig upp, även om kroppen vill, vägrar hjärnan.
Det var varmt, men inspirerande att besöka kastellet.
Dessutom var det fantastisk utsikt där uppifrån.
Här är Märtha och jag.
Hibiskusen blommade.
Kastellet var stort, det fanns mycket att upptäcka och hjärnan gick igång. Jag vet vad som kommer att hända Theo och Ramona på den här platsen i Tsunamikatastrofen i Lissabon. Kan du ana?
Jag kikade ned från muren och såg ett altare på en bakgård.
Hänförande utsikt över bron Ponte 25 de Abril Först närbilden, sedan i bakgrunden.
Det här var en populär fotograferingsplats. Här såg man ned till stora torget, Praca do Comércia, där det tidigare palatset låg.
Jag älskade verkligen kastellet, trots alla trappor.
Figurer överallt, det gällde bara att hitta dem.
Här fanns gott om påfåglar. I den stora tallen över serveringen satt ett tjugotal stora påfåglar. Tror inte folk som satt under var medvetna om alla de stora fåglarna som satt och iakttog dem.
En vattenho.
Här låg några påfågelungar och vilade sig.
Det här måste ha varit ett mäktigt kastell att vara i när det var aktivt.
Innergården var stor och skuggades av stora träd.
Uppe på krönet kunde man gå runt hela kastellet, med fantastisk utsikt över omgivningarna.
Ser du kyrktornet på andra sidan. Där stod vi i föregående blogginlägg. Då tog jag kort på kastellet. Som du ser har vi gått en rejäl bit för att komma hit.
Vi är på väg mot det där tornet.
Jag blickar ned mot en av de höga, branta trapporna och fasar för att gå ner igen.
Märtha kikar ut genom ett av tornfönstren.
Träden är höga och sträcker sig upp mot muren. Jag undrar om träden fanns då, när kastellet var aktivt.
En lång, brant trappa ledde ned till en utkikspost på kastellet. Du kan ana plattformen långt där nedanför. Jag bestämde mig för att jag helt enkelt inte orkade, eftersom jag skulle vara tvungen att gå hela vägen upp igen. Hade jag varit helt okej, inte haft hosta och andningsproblem, hade jag inte tvekat en sekund.
Ibland fick jag nästan svindel när jag gick uppe på krönet.
Det var högt och ibland var jag helt enkelt tvungen att luta mig tillbaka för att hämta andan.
Trappor och åter trappor. Men nu är vi iallafall på väg ner.
Ännu fler trappor innan vi är ute ur kastellet.
Utanför muren gick påfågelungar, lite större än de vi såg tidigare. Vad jag kommer att ta med mig ifrån besöket på kastellet är värmen, alla trapporna, utsikten och påfåglarna.
Det här är fortfarande bara första dagen på min researchresa. Nästa gång ska jag berätta mer om den dagen, för den är inte slut ännu.
Läs även:
Mitt första möte med Lissabon.
Lissabon och spårvagn 28.
Nå, vad tyckte du? Känns det som om du också vill resa till Lissabon. Det rekommenderar jag dig varmt att göra!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske
vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna
gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!