Mina Bloggsidor

lördag 18 november 2017

Sånger i skymningen av Camilla Davidsson SÅ BRA!

Sånger i skymningen av Camilla Davidsson

Det här är en riktigt bra bok! Välskriven och fängslande. I efterordet skriver Camilla Davidsson att det är hennes förläggare som fått henne att skriva denna bok, att det inte var tänkt att det skulle bli någon mer bok. Jag hoppas att hon inte tänker så fortfarande, för jag vill läsa mer om Emma. Hur går det nu för henne? Inte kan väl berättelsen vara slut här?

Under fyra böcker har jag följt Emmas berättelse, från pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela, till Fårö på Gotland, London... Ja, resorna har varit många och de har varit spännande.

Den här boken tyckte jag lika mycket om som den första Under vintergatans alla stjärnor. Här kan du läsa mina recensioner av samtliga Camilla Davidssons böcker.

I några av de tidigare böckerna har jag blivit irriterad på huvudpersonen som har varit så velig, men inte den här gången. Nu verkar Emma ha funnit sitt rätta jag. En bit var svår, det var när boken handlade om Emmas mammas död. Då kom tankarna på pappa, när jag satt vid hans dödsbädd. En tuff tid. I slutet av boken fick jag veta att Camilla Davidssons mamma hade dött under arbetet med den här boken. Då förstod jag hur tufft hon hade haft det, för även jag höll på med en bok när pappa dog, TudorRosen Kampen om makten. Jag fick verkligen stålsätta mig många gånger för att orka sätta mig framför datorn.

En stor eloge till Camilla Davidsson för den här boken! Rekommenderas varmt!



Den får fem stjärnor av fem möjliga.


Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus och CDON.COM.

För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina närmare 50 böcker. Foto Bertil Knoester.
 

fredag 17 november 2017

Boktips Dolt i Mörker av Elly Griffiths

Dolt i Mörker av Elly Griffiths

Det här är nionde boken om Ruth Calloway och kriminalinspektör Harry Nelson. Det som gör de här böckerna läsvärda och fängslande, är samspelet mellan Calloway och Nelson. De har ett barn ihop och tycker mycket om varandra, men Nelson är gift och har två barn i det äktenskapet och vill inte skilja sig. Hans fru vet om att Nelson har barn med Ruth och har accepterat barnet.

Ruth är rättsarkeolog och expert på ben. När ett människoskelett hittas i en kalkstenstunnel blir Ruth kallad till platsen, men det visar sig vara ett färskt skelett och Kriminalinspektör Nelson får hand om fallet. Flera kvinnor försvinner, till slut försvinner även poliskollegan Cloghs hustru. Letandet för dem under jord där de finner något mycket märkligt.

Brittisk miljö, härligt språk och spänning är vad som utmärker Elly Griffiths böcker. Har du aldrig läst någon av böckerna, rekommenderar jag dig att börja med första boken i serien, för att få ut den största behållningen av böckerna.

Ännu en bok av Elly Griffiths som jag varmt rekommenderar.



Den får fyra stjärnor av fem möjliga.


Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus och CDON.COM.

För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina närmare 50 böcker. Foto Bertil Knoester.




torsdag 16 november 2017

Svarta Döden Vikingaträl Faraos förbannelse med flera finns nu som ljudböcker

Svarta Döden Vikingaträl Faraos förbannelse
med flera finns nu som ljudböcker


Oj, nu har jag många böcker att lyssna på av mina egna. Saga Egmont har producerat ännu fler av mina böcker som ljudböcker. Den här gången är det Linnea Stenbeck som läst in böckerna. Det ska bli spännande att lyssna på hennes inläsning också. Tidigare har jag lyssnat på Den gömda Inkastaden inläst av Asta Kamma Agust.

Fick en förfrågan på Facebook om mina böcker var inlästa. Då gick jag in och kikade på Storytel vilka böcker som hunnit bli klara. Blev jätteglad att så många böcker blivit producerade under de dagar jag varit sjuk.

Först ut var självklart Tillbaka till Pompeji, inläst av Linnea Stenbeck. Den har
jag inte lyssnat på henne, det är dags att göra det nu. Många som har lyssnat på boken säger att det är en mycket bra inläsning. Spännande! För jag tyckte att inläsningen av Den gömda Inkastaden förhöjde boken.

Nu finns många av böckerna i den historiska äventyrsserien om Theo- och Ramona inlästa.

Faraos förbannelse  Även den inläst av Linnea Stenbeck.

Den här boken är mångas favorit. Flera läsare har rest till Egypten efter att ha läst boken och de har sagt att det var precis som jag beskrev. Kul!







Vikingaträl är inläst av Linnea Stenbeck. Det här är en bok som ofta köps in som klassuppsättningar av skolorna. Ska bli spännande att se om de även köper in ljudböcker.








Svarta Döden, inläst av Linnea Stenbeck. Det här är en bok vi ständigt trycker om. Den är läskig och det tycker barn, ungdomar och vuxna tydligen om att läsa.

Ska bli spännande att lyssna på samtliga böcker, men framförallt är det roligt att kunna erbjuda mina läsare ljudboksformat också. Nu har jag att göra ett tag framöver. Härligt!



Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se



onsdag 15 november 2017

Där kom en bok till...

Där kom en bok till...

Många kallar det en gåva. Det gör oftast jag också. Men ibland är det ett gissel och en plåga.

Med en outsinlig fantasi finns det oändligt många böcker som pockar på för att bli skrivna. Alla idéer är inte bra, men 99% av dem är det.

Imorse när jag vaknade fanns en ny bok där, helt färdig. Idén var otroligt bra. Eftersom jag vaknade redan 04.00 tänkte jag sova en stund till, för att se om idén försvann. När jag vaknade fanns den fortfarande där, nu ännu mer utbyggd, med ännu fler detaljer.

Jag har inte tid! vill jag skrika åt boken, samtidigt lockar den mig att börja skriva på den.

Stephen King säger att en bra idé stannar kvar länge, en dålig försvinner efter ett tag. Därför skriver han aldrig ner sina idéer.

Den här berättelsen naglar sig fast med näbbar och klor. Jag hade en annan dröm, som kändes som en hyfsad bokidé, den var rolig, men det var en av dem procent som inte räcker ända fram.

Ja, nu vet du vad jag kommer att göra idag: Skriva ned början och slutet, samt stolpar till den nya boken. Därefter ska jag döpa den och stoppa in den som min 57:e påbörjade bok i datorn.

När ska jag hinna skriva dem alla?

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se
 




tisdag 14 november 2017

Att vara ett föredöme för barnen och läsarna

Att vara ett föredöme för barnen och läsarna

De är många, mina fans, och de är i alla åldrar. Några har följt mig sedan min debut för 20 år sedan. De är nu vuxna och har egna barn. Deras barn i sin tur har blivit mina fans. Det här är berättelsen om en av dem.

Lill-Kim är döpt efter mig, eftersom hans mamma Jessica och pappa Hans älskar mina böcker och är stora fans. Lill-Kims tilltalsnamn är Oskar, men jag har alltid kallat honom för Lill-Kim och det tycker han om.

Redan när han var 3 veckor träffade jag honom på bokmässan i Göteborg för första gången. Sedan dess har vi träffats oändligt många gånger, eftersom mamma och pappa ofta kommer till mina föreläsningar och signeringar, självklart är Lill-Kim med.

När Lill-Kim var 3 år grep han tag i Theos Pompeji och sa bestämt "MIN!" Han fick boken och det blev den första boken i Lill-Kims samling.

På bokmässan 2015 kom Lill-Kim och gav mig en bok, med orden: "Nu samlar jag på dina böcker och sätter de i min bokhylla. Jag ska bli författare och har skrivit en bok till dig som du kan sätta i din bokhylla och börja samla på mina böcker."

Den första boken ser du överst på bilden. Den andra boken kommer här:

Eftersom Lill-Kim/Oskar gärna vill skriva autograf till mig har han utformat sitt eget sätt, genom att sätta ihop de textade bokstäverna. Mamma Jessica har skrivit berättelsen, men det är Lill-Kims egna ord.
Det är en spännande berättelse.

Han får mina böcker lästa högt för sig och det märks att han tycker om spänning och fart.






Lägg märke till de noga utvalda stiften som håller ihop boksidorna: Hjärtan!

Lill-Kim är nu sju år och jag har känt honom i hela hans liv. Han har blivit som ett barnbarn till mig. Fast själv kallar han mig för faster efter att en gång på bokmässan ha ställt frågan: "Kim, är du min faster?" När jag tittade på hans mamma ryckte hon på axlarna och lät mig bestämma svaret. "Ja, vi kan säga det!" sa jag. "Bra! För jag tycker så mycket om dig och jag vill att du ska vara min faster!"

Ett barns ovillkorliga kärlek.

Det gäller att inte bara ta sådant här för givet. Det gäller att vårda den ovillkorliga kärleken och vara ett föredöme för barnen och läsarna. Att vårda sitt språk, uppföra sig väl officiellt, men även i andra sammanhang, för man vet aldrig vem som har ögonen på en.

Även mina huvudpersoner ska vara föredömen för läsarna.

Om jag genom mina böcker kan få en liten treåring att bestämma sig för att bli författare och som sjuåring ha skrivit två böcker till mig, då känns det som om jag har gjort ett gott jobb, så här långt! Jag jobbar vidare på att vara ett föredöme.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se



måndag 13 november 2017

Lissabon och Castelo de Sao Jorge

Lissabon och Castelo de Sao Jorge

Här är jag med Thomas och Märtha. Vi befinner oss på  Miradouro da Craca, den perfekta utsiktsplatsen över Lissabon. Härifrån hade vi utsikt över Castelo de Sao Jorge. Vilket jag berättade om i det föregående blogginlägget Lissabon och spårvagn 28.

Det var en lång, vindlande vandring till kastellet, det gick upp och nedför, många trappor och backar. De mosaikbeklädda väggarna fascinerade mig, där de berättade historier för de som passerade.


Märtha och jag hade stegräknare. Varje dag gick vi mellan 18.000-20.000 steg. Det kändes i benen. Jag var inte helt återställd efter förkylningen som jag fick på Island. Jag har alltid som ambition att vara i fin form när jag gör mina researchresor, men jag tror faktiskt jag har varit sjuk, eller skadad varenda gång jag har varit iväg och gjort research utomlands.


 Mellan husen skymtar havet.

 De ihopsnodda elektriska kablarna på husväggarna fascinerade mig.

 Gammalt och nytt möts på vår väg mot kastellet.

Äntligen är vi framme. Även om vi tyckte det var mycket folk när vi kom, var det inget mot hur många människor som köade för att gå in när vi lämnade kastellet.

 Vi hade nått målet Castelo de Sao Jorge

Märtha tar upp sin karta, berättar om kastellet och vart vi ska ta vägen.

För att komma upp till toppen av kastellet ledde det många trappor, branta och långa. När jag bara hade två trappsteg kvar tänkte jag "Jag dör, jag klarar inte det här, jag lägger mig bara ner här och nu!" Men jag kämpade mig upp de två trappstegen, stapplade några steg till och satt mig ned för att vila.

Jag var rätt nöjd med mig själv, men sådan är jag. Jag ger aldrig upp, även om kroppen vill, vägrar hjärnan.

 Det var varmt, men inspirerande att besöka kastellet.
Dessutom var det fantastisk utsikt där uppifrån.

 Här är Märtha och jag.

 Hibiskusen blommade.

Kastellet var stort, det fanns mycket att upptäcka och hjärnan gick igång. Jag vet vad som kommer att hända Theo och Ramona på den här platsen i Tsunamikatastrofen i Lissabon. Kan du ana?

Jag kikade ned från muren och såg ett altare på en bakgård.


Hänförande utsikt över bron Ponte 25 de Abril Först närbilden, sedan i bakgrunden.

Det här var en populär fotograferingsplats. Här såg man ned till stora torget, Praca do Comércia, där det tidigare palatset låg.

 Jag älskade verkligen kastellet, trots alla trappor.

Figurer överallt, det gällde bara att hitta dem.

Här fanns gott om påfåglar. I den stora tallen över serveringen satt ett tjugotal stora påfåglar. Tror inte folk som satt under var medvetna om alla de stora fåglarna som satt och iakttog dem.

 En vattenho.

Här låg några påfågelungar och vilade sig.
Det här måste ha varit ett mäktigt kastell att vara i när det var aktivt.

 Innergården var stor och skuggades av stora träd.
Uppe på krönet kunde man gå runt hela kastellet, med fantastisk utsikt över omgivningarna.

Ser du kyrktornet på andra sidan. Där stod vi i föregående blogginlägg. Då tog jag kort på kastellet. Som du ser har vi gått en rejäl bit för att komma hit.

 Vi är på väg mot det där tornet.

 Jag blickar ned mot en av de höga, branta trapporna och fasar för att gå ner igen.

Märtha kikar ut genom ett av tornfönstren.

Träden är höga och sträcker sig upp mot muren. Jag undrar om träden fanns då, när kastellet var aktivt.

En lång, brant trappa ledde ned till en utkikspost på kastellet. Du kan ana plattformen långt där nedanför. Jag bestämde mig för att jag helt enkelt inte orkade, eftersom jag skulle vara tvungen att gå hela vägen upp igen. Hade jag varit helt okej, inte haft hosta och andningsproblem, hade jag inte tvekat en sekund.

 Ibland fick jag nästan svindel när jag gick uppe på krönet.
Det var högt och ibland var jag helt enkelt tvungen att luta mig tillbaka för att hämta andan.

 Trappor och åter trappor. Men nu är vi iallafall på väg ner.

Ännu fler trappor innan vi är ute ur kastellet.


Utanför muren gick påfågelungar, lite större än de vi såg tidigare. Vad jag kommer att ta med mig ifrån besöket på kastellet är värmen, alla trapporna, utsikten och påfåglarna.

Det här är fortfarande bara första dagen på min researchresa. Nästa gång ska jag berätta mer om den dagen, för den är inte slut ännu.

Läs även:
Mitt första möte med Lissabon.
Lissabon och spårvagn 28.

Nå, vad tyckte du? Känns det som om du också vill resa till Lissabon. Det rekommenderar jag dig varmt att göra!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se