Under förra veckans Uddevallaföreläsningar har barnen frågat mig om min ålder, jag har envist hållit fast vid 63 och därefter sagt att jag om ungefär en vecka blir ett år äldre.
Minns pojken som berättade att han var 12 år om 11 månader och 3 dagar...
Jag räknar åt andra hållet.
Jag har ingen åldersnoja, men det börjar kännas att jag blir äldre. Tanken går till hur länge till jag orkar hålla det här tempot och hur många böcker jag hinner skriva innan hjärnan, eller kroppen, säger ifrån.
Inte en chans att jag känner mig gammal, i huvudet är jag fortfarande ung och så lär det väl bli ända tills jag lägger näsan i vädret.
Men om jag ser tillbaka på livet, med alla skador, två hjärtinfarkter och en stroke som gjorde mig halvsidigt förlamad, då märks det att jag har levt, även om det ibland har varit lite för intensivt som du säkert förstår.
Mitt "bidrag" till me-too-rörelsen är något som hände mig i tonåren, något jag skrev av mig i Den där dagen, en berättelse som låg i byrålådorna under många år, en "skada" som präglat mig ända fram till idag.
Utanför fönstret skiner solen. Katterna ligger i den bäddade hammocken, hundarna ligger på trappan och väntar på morgonpromenad. Ännu en dag som kommer att gå i skrivandets tecken har startat.
Ha en fin dag vänner! Det är jag övertygad om att jag kommer att ha.
Kram från en snart 64-årig Kim
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Gör som jag och fyll 29 varje år!
SvaraRaderaKramar från Titti
Hej Kim!
SvaraRaderaDu verkar alltid så levnadsglad. Jag har ibland undrat varför och främst hur du lyckas med det. Kanske fick jag någon sorts förklaring nu. Samtidigt krävs det enorm styrka och vilja för att komma tillbaka som du har gjort kan jag tänka mig. Ta hand om dig och låt inga hjärnspöken tro att du är något annat än du är.
Kram!
Hej Titti
SvaraRaderaJag är den eviga 25-åringen, i alla fall i huvudet ;-)
Kram Kim
Hej Anna
Jag älskar livet. Dog faktiskt vid en av hjärtinfarkterna och vet hur skört livet kan vara. Åh, så fina ord. De värmer gott. Tack <3
Bamsekram Kim :-D
Man ska vara glad över att få fylla år. Alternativet är döden. Grattis.
SvaraRaderaHej Kim!
SvaraRaderaTack för att du delar med dig av ditt liv. Jag blir pensionär, fyller 65 år om 13 dagar vilket sätter igång tankarna.
Min historia har likheter med din beträffande allvarliga sjukdomar. De senaste år har tyvärr dominerats av ohälsa och orkeslöshet, nät- hinneavlossning, anemi, avlägsnande av livmoder, fotoperationer med mera. Stora ingrepp men inte livshotande. Ända tills jag drabbades av bröstcancer - av den värsta sorten!
Jag serverades de flesta behandlingar;operation, starkaste cell-gifterna, Herceptin, strålning och hormontabletter (med stor livs-påverkan) - först i 5 år och tyvärr förlängt med 5 ytterligare år.
Jag fastnade för dina ord om att det är svårt att lämna sjukdoms-känslan - att resa sig upp och vara frisk, att se medicinerna som förebyggande och inte bevis på sjukdom.
Jag är ekonom och författare (har skrivit 2 böcker åt Bonnier; Ekonomiboken och Bonniers Ekonomilexikon). Men i nästa bok växlar ämnesområdet till bröstcancer. I datorn finns ett nästan färdigt manus som jag ska ta tag i - för att stötta medsystrarna.
Att bli pensionär blir början på ett nytt liv - där jag själv blir huvudperson och ska planera in och unna mig att aktiviteter bara för att det är roligt... Kram / Annika
PS. Jag fastnade för din historia och din förmåga att se det positiva och ville delade med mig av om mitt liv, vägen framåt och mitt bokprojekt.
Hej Maria
SvaraRaderaJa, jag är glad för varje år jag blir ett år äldre. Har alltid varit så, aldrig haft åldersnoja. Tack för senast. Så roligt!
Kram Kim :-D
Hej Annika
Tack för din berättelse. Trots allt du har gått igenom andas du livslust mellan raderna. Underbart att läsa! Lycka till med boken och pensionärslivet. Jag blir "pensionär" nästa år, men inte tänker jag gå i pension, det kan man inte som författare, jag måste skriva.
Hoppas du får vara frisk. Skriv på!
Kram Kim <3