Margit Sandemo i mitt hjärta
Första gången jag hörde talas om Margit Sandemo och Sagan om Isfolket
var jag någonstans mellan 25 och 30 år. Det är nu runt 40 år sedan. En
av mina valpköpare lånade mig den första boken av Isfolket och jag var
fast. Men av någon anledning blev det inte av att jag lånade alla
böckerna, livet kom emellan.
När jag fick erbjudande om att köpa skinninbundna böcker av Sagan om
Isfolket slog jag till. Nu står de där i bokhyllan, olästa. Det var
först när serien kom ut Storytel som jag började lyssna på böckerna och äntligen fick läst alla från början till slut.
Men alltsedan jag läste den första boken för 40 år sedan har jag burit
Margit Sandemo i mitt hjärta, jag fängslades av hur hon grep tag i
läsaren och fortsatte hålla kvar tills boken, ja hela serien var slut.
Mitt författarskap har blivit jämställt med många stora författarnamn,
det första var Astrid Lindgren, sedan Enid Blyton och även Margit
Sandemo. Senast i helgen var det någon som nämnde mitt namn i samband
med Margit Sandemo, att jag nu fick axla hennes mantel, eller något
liknande, minns inte orden.
När jag skulle hämta en bild till det här inlägget fastnade jag för
ovanstående. Det var knappt jag kunde tro mina ögon när jag läste "Kiaras saga", om den här serien. För Kiara heter min nu 1,5-åriga Berner Sennen.
Jag läste att Margit Sandemo skrev på sin 184:e bok i våras och undrar om den kommer ut i höst...
184 böcker! Och jag som tycker att jag har skrivit många, nu när min 50:e bok kommer ut om några veckor.
Vad jag har förstått av alla intervjuer jag har läst och lyssnat på om
Margit Sandemo, hade hon samma kärlek till orden som jag. Berättelserna
bara flödade ur henne och hon skrev på. Förr ansågs henne böcker inte
som "fina" böcker, förmodligen för att hon skrev så många böcker varje
år. Men när man skriver flera böcker på ett år håller man sig kvar i
flödet och orden flyter lättare.
Nuförtiden har jag många fler av hennes böcker i min bokhylla. Ja, hon
har faktiskt en helt egen bokhylla i mitt hem, från golv till tak, hon
har ju skrivit en hel del böcker.
Det är som om något fattas mig från det ögonblick beskedet kom om att Margit Sandemo hade dött. I samma veva får jag höra om Televinkens mamma, Anita Lindman.
Även hon en person som präglat mitt liv. Två stora personer på en enda
helg. Det har blivit ett tomrum i världen efter deras bortgång.
Efter att jag publicerat det här inlägget fick jag en fantastiskt fin artikel från tidningen Senioren. De hade intervjuat Margit Sandemo strax innan hon dog. Läs artikeln, den är minnesvärd!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske
vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna
gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!