Efter min debut julen 1997 fick jag ofta frågan från läsarna: "Var hittar jag din fanklubb?"Jag vidarebefordrade frågan till min redaktör på förlaget som svarade: "Det är fansen som startar fanklubbar."
Med andra ord var det bara att vänta till någon hade lust att starta en fanklubb.
Jag tror det var 2002 eller 2003 som den första fanklubben bildades, av Nathalie. Hon hade då läst alla mina böcker 26 gånger, varje bok! Slå det om ni kan! Nu är den fanklubben nedlagd eftersom Nathalie inte längre hade tid med den. Men det kom fler fanklubbar.
Nästa fanklubb som startades var Kim M. Kimselius fan club. Den som står för den fanklubben heter Jimmy. Du hittar länk till klubben om du KLICKAR HÄR.
Därefter startade Kristina en fanklubb på Facebook: Kim M Kimselius Fan Club. Du hittar länk till klubben om du KLICKAR HÄR.
En fanblogg startades av Linda: Välkommen till Kim.M.Kimselius fanblogg. Vill du kika in på fanbloggen hittar du länken om du KLICKAR HÄR.
Eftersom jag ville kunna lämna information om böckerna utan att inkräkta på fanklubben på Facebook, startade jag en Grupp på Facebook om mina böcker: Kimselius Böcker. Länk till den gruppen hittar du om du KLICKAR HÄR.
Nästa fanblogg som startades heter kimseliusbooks och startades av Roxana. Länk till den fanbloggen hittar du om du KLICKAR HÄR.
Jag tycker det är helt otroligt att det finns så många fanklubbar och fanbloggar om mina böcker. Jag blir jätteglad och rörd, det betyder mycket för mig, eftersom det är ett bevis på att mina böcker är populära!
Tack Jimmy, Kristina, Linda och Roxana för att ni lägger ned så mycket arbete på fanklubbarna och fanbloggarna!
Nu saknas det bara en engelsk fanklubb, eftersom jag har många fans i utlandet också. Kanske finns det redan en sådan, jag har kanske bara inte hittat den?
Som ni förstår betyder fansen otroligt mycket för mig och det är därför jag har tillägnat boken "Kimberlie - Ett nytt liv" till alla mina fans.
Tack för att ni finns, utan er hade jag inte varit författare!
Kramisar Kim
(Fotot är hämtat ifrån Biblioteket i Dalby där jag föreläste 2009)
Varsågod Kim!
SvaraRaderaKram Linda
Det later sa fanbtastiskt att ha sa manga beundrare av sin bocker. Ta at dig och njut! Och Grattis ocksa!
SvaraRaderaSvar pa din fraga: jag stressar mycket mindre har i Malaysia. Jag tror att alla gor det. Nar jag var hemma i Sverige sa var min forsta tanke att det var sa lugnt och harmoniskt. Lite folk och ganska glest mellan bebyggelsen. Har borde det vara riktigt stressfritt! Men sedan nar man moter manniskorna sa ar de otroligt stressade och har sa manga masten. Trist egentligen. Har tar jag dagen lite som den kommer, en lyx som jag verkligen njuter av sa lange den varar. Och starta ett matlag, det ar sa roligt och fnissigt. Kram!
Hej Eva
SvaraRaderaVad roligt att du kommenterade och berättade om dina tankar. Ja, alla är så stressade, jag håller med dig. Det låter underbart att bara kunna ta dagen som den kommer. Ska fundera på att starta matlag, det verkar jättekul! Bara tiden räcker till, för mig och för mina vänner...
Kramisar Kim