Stigbygelns historia

Som många av er vet tycker jag mycket om djur, speciellt hundar och hästar. Därför förekommer dessa djur ofta i min böcker.

Men det är inte bara att skriva om hästar, det gäller att veta lite om hur allt fungerade runt hästar under just den tidsperioden som min bok utspelar sig.

Stigbygelns historia är en viktig researchdetalj att kunna: när uppfanns stigbygeln, vem uppfann den, när började den användas i Europa etc?

För cirka femtusen-sextusen år sedan började människan tämja hästar (Bland annat har en hästskalle med ett bett mellan tänderna hittats i Kazakstan, daterat till 3500 f.Kr). Då fanns det inga tyglar och stigbyglar, man hoppade helt enkelt upp på en häst, tog tag i manen och red. (Vilket jag också har gjort i min ungdom.)

Omkring Kristi födelse kom sadeln, något som gjorde ridturen behagligare och mer njutbar. Trots sadeln var det fortfarande lätt för en angripare att få fienden att falla av hästen under strid. En läderrem och en järnbygel till ryttarens fot förändrade allt, stigbygeln var uppfunnen.

Denna epokgörande uppfinning sägs komma från Asien. Redan omkring 1500 f.Kr. kom indierna på idén med att använda ett rep som ryttaren stack in stortån i, men de vidareutvecklade inte idén.

Det var istället kineserna som uppfann stigbygeln. Den första kända avbildningen av en ryttare med stigbyglar har man hittat i norra Kina i en grav från Jindynastins tid, omkring 300 e.Kr. Det mongoliska ryttarfolket norr om kinesiska muren tog snabbt över tekniken och använde den på sina erövringståg västerut.

Exakt när stigbygeln kom till Europa är svårt att säga. Många historiker räknar med att hunnerna red med stigbyglar, men det har inte gått att dokumentera. På 700-talet är stigbygeln känd i Europa. År 732 besegrade frankerna under Karl Martell en arabisk ryttararmé vid Poitiers, och det var första gången som båda sidorna i ett slag använde stigbyglar. Araberna hade kommit på tekniken genom det turkiska ryttarfolket. Med stigbygelns intåg förändrades krigföringen i Europa.

En stigbygel är en bygel, oftast av metall, med platt sula, avsedd som stöd för foten vid uppsittning och ridning. Stigbygeln är fäst vid sadeln med stigläder som justeras i längd till ryttarens ben. Stigbyglar används i stort sett i hela världen och ses ofta som en självklarhet.

Läs mer om stigbygeln och kinesiska uppfinningar.

Läs mer om Romarna och stigbygeln.

Läs mer om hästens historia.

I en av mina böcker handlar det en hel del om hästar och ryttare. Det är boken Riddarsvärdet som utspelar sig på 1300-talet. Inför den boken gjorde jag många roliga researchresor och läste mycket intressant fakta.

Se bilder från Riddarsvärdets researchresor:
Mont-St-Michel
Chateau de Pirou

Här kan du läsa fler av mina tidigare faktainlägg.

Kramisar Kim