Mina Bloggsidor

tisdag 3 augusti 2010

Vad är en författare?















Minns min första föreläsning som om den var igår. Förlaget hade anordnat den, det var bokens dag i Norrköping.

Någon på förlaget hade bokat tågbiljett och hotell. Jag skulle tala tillsammans med många andra "riktiga" författare. Eftersom jag just hade debuterat kände jag mig inte som en riktig författare, jag hade ju bara kommit ut med en enda bok: Tillbaka till Pompeji.

Det var samma år Annika Thor fick Augustpriset, det minns jag tydligt, eftersom jag då tänkte "jag vill också ha Augustpriset." Eftersom det den gången stod för att man var etablerad författare, genom att man fått ett pris som bekräftade det. Jag har tänkt om.

Kan berätta att jag var rejält nervös inför min första föreläsning och då skulle jag ändå bara tala i tio minuter. Vi var fyra föreläsare. Det var en skådespelare som presenterade oss, på ett annorlunda och mycket roligt sätt, som ni strax kommer att få ta del av.

På tåget hade jag ätit en skaldjurssmörgås... Behöver jag säga mer? Efter det har jag aldrig ätit smörgåsar på tåget. Jag blev jättesjuk. Precis lagom tills jag skulle upp på scen.

Det som jag minns tydligt är hur vi sitter på rad nedanför scenen, vi författare som ska föreläsa. Vi befinner oss i en teater, med parkett och balkong. Båda delarna är fyllda av folk i alla åldrar. Skådespelaren kommer in, släpande på en talarstol.

Han talar för sig själv och säger att han måste få allting i ordning innan publiken kommer, sedan "upptäcker" han publiken och säger "Är ni redan här?" Givetvis blir det skratt från de yngre.

Därefter skyndar han iväg och hämtar en målarburk och en pensel. Han skriver på talarstolen, uppifrån och ned.

F F
Ö A
R T
- .T
...A
...R
...E

Han tar några steg bakåt och beundrar sitt verk, tar sig om hakan, ser fundersam ut, medan han läser FÖR-FATTARE. Sedan lyser hans ansikte upp och han säger: "Haha, nu vet jag varför de kallas "för-fattare", det är för att de fattar före alla andra. Men... då måste det innebära att alla vi andra är "efter-fattare", vi som läser deras böcker."

Orden leder till många goa skratt och så hörs en ljus barnröst ropa från publiken: "Och alla vi barn är "mellan-författare"

Ungefär där gör sig smörgåsen påmind och jag rusar gröngrå i ansiktet till toaletten.

Kommer tillbaka lagom till slutet av Annika Thors föreläsning, för att snart rusa iväg igen. Jag var sista föreläsaren, tack och lov. För då hann jag springa ett par gånger på toaletten innan det var dags för mig att äntra scenen med en enda i tanke i huvudet "the show must go on". Sedan började jag prata mina tio minuter och började anta en lätt gröngrå ton i ansiktet i slutet av min föreläsning. Men hann i alla fall till toaletten i tid.

Jag minns att de andra föreläsarna bland annat var en man som skrivit fotbollsböcker, och en illustratör också. Dessutom minns jag efter föreläsningarna, när vi skulle skriva autografer, bli intervjuade och fotograferade. Givetvis ville de flesta intervjua Annika Thor eftersom hon just fått Augustpriset, men vi andra tre kom också med på ett hörn i alla artiklar.

Det blev en trevlig kväll till slut, när hela smörgåsen väl kommit upp. Och jag hade genomlidit min första föreläsning, verkligen genomlidit. Kanske jag aldrig hade kommit ihåg föreläsningen så tydligt om jag inte hade mått så dåligt?

Än i dag brukar jag och min man skämta om att jag är För-Fattare, med andra ord förstår allting före honom... Men det är ju inte riktigt sant... Bara nästan...

Så, om ni inte visste det redan, är en författare en person som fattar före alla andra...

Kramisar Kim
(Dagens foto, tagit på mitt nyklippta hår. Hade svårt att få till ljuset, för det blänkte så i glasögonen. Men det blev en bild i alla fall...)

2 kommentarer:

  1. Någongång ska vara den första! I ditt fall med en dålig smörgås! Men tänk så bra du minns den dagen nu!

    SvaraRadera
  2. Hej Carina. Ja, jag kanske ska tacka smörgåsen för det "fina minnet" av min första föreläsning. Kram Kim

    SvaraRadera

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!