Mina Bloggsidor

tisdag 3 maj 2011

Från början...

Plötsligt en dag hände det: Jag var författare! Från en dag till en annan förändrades mitt liv. Min telefon gick varm när massmedia ringde och ville intervjua mig efter min debut: Min bok Tillbaka till Pompeji hade sålt i 11.000 exemplar första veckan. Då var det skrämmande att heta Kimselius, jag grät och ville inte vara jag längre.

Jag förstår att du tycker det låter konstigt, men då ska du veta att jag aldrig har drivits att skriva för att bli kändis. Jag skriver för att orden finns där, för att de bubblar inom mig och kräver att få komma ut. Dessutom har min dröm alltid varit att få sätta alla de där orden inom hårda pärmar, med mitt namn på, som jag kunde ställa i min bokhylla som en riktig bok.

När drömmen blev sann var den först skrämmande, eftersom det kom så mycket mer med debuten att än bara få ställa in min alldeles egna bok i min bokhylla. Det var intervjuer, tv-framträdande, ”hemma-hos”-reportage och så vidare.

Minns fortfarande mitt första direktsända tv-framträdande, jag var så nervös att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Som tur var träffade jag Jojje Jönsson och Siv, du vet de som spelade i komediprogrammet ”Stefan och Krister” för en hel del år sedan. De var riktiga kändisar och jag gjorde bort mig totalt när jag mötte dem, eller kanske inte… För de var helt fantastiska och gav mig goda råd om hur jag skulle bete mig inför kameran. Det viktigaste rådet av allt, som jag har följt allt sedan dess var: ”Var dig själv! Om du försöker vara någon du inte är har du svårt att minnas det till nästa gång du blir intervjuad. Då blir du nervös och blir någon helt annan. Var dig själv!”

Det har jag alltid varit. Kanske var det inte så svårt för mig att ”vara mig själv” eftersom jag är den typ av person som tycker att ingen människa är mer värd än någon annan.

Hade lite svårt att ta till mig hur stor min debut verkligen var, men framförallt tog det många böcker innan jag kände att jag verkligen var en riktig författare. Böckerna stod där i min bokhylla, jag njöt av dem och kände mig lycklig, men ändå… Ibland var jag tvungen att nypa mig för att förstå att jag verkligen var en riktig etablerad författare och inte bara den där lilla åttaåringen som drömde om att bli författare och bestämde sig i så unga år för att bli det. Det var då jag skrev min allra första bok.

Alltsedan dess har jag skrivit och fyllt byrålådorna med berättelser. Nu är flera av dem tryckta och har kommit ut som riktiga böcker, men många ligger fortfarande kvar i lådorna. För jag skriver ju hela tiden nya böcker, eftersom orden pockar på att få komma ut.

Nu har jag kommit ut med sjutton böcker och känner mig som en riktig författare och vågar presentera mig som en. Dessutom ligger bok arton och nitton i manusform och håller på att bearbetas för att lämnas till tryck i juni.

Ja, jag vågar nog påstå att jag är en riktig författare nu!

Nyfiken på mina böcker?
Kika in på www.kimselius.se eller på min blogg
http://kim-m-kimselius.blogspot.com/ . På bloggen hittar du skrivtips och kan läsa om själva skrivprocessen och mycket mer.

Ovanstående text är mitt gästblogginlägg från igår hos författaren Sanna Juhlin

Här är några kommentarer om gårdagens blogginlägg:
Milliare
Var in på Kims blogg här om dagen och vilken tjej!!!
En "att vilja vara som", liksom. Ett föredöme för oss som tvivar ibland. När jag såg bilderna på långtradarna skrattade jag högt och la planerna på en ev. framtid som förläggare på hyllan. Blir nog plattläggare istället.
Det här att du har gästbloggare som skriver är helt underbart. Det känns så personligt.

Barbarmamma
Vilket spännande inlägg! jag var inne på hennes blogg och kommenterade och gratulerade och jag ska definitivt låna hennes böcker och läsa för pojkarna. Tack för detta roliga inlägg, kram!

Kramisar från Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

15 kommentarer:

  1. Vilken känsla! Jag kan bara tänka mig hur nervöst det måste varit i TV för första gången :) Och du har så rätt i att "vara sig själv", hur ska man annars vara?? Jag tycker om att du bjuder på dig själv här i bloggen, både upp och ned, för livet är ju så!

    SvaraRadera
  2. Hej Trillingnöten
    Ja, det var fruktansvärt hemskt!
    Tack, vad glad jag blir när du skriver så! Ja, livet är inte bara rosenrött skimmer, det har sina sorgkanter också!
    Kram Kim

    SvaraRadera
  3. Minsann tror jag att jag nu läst ikapp hos den flitigaste bloggskrivaren jag känner till :) . Väldigt intressant på alla sätt och vis!
    Att uppleva att en dröm går i uppfyllelse är fantastiskt! När det är något så speciellt och stort som det du upplevde när du "slog igenom" med din första bok, vilket inte alla får uppleva, måste vara otroligt! Kul att få lyckas med något så bra som du kan vara så stolt över, man kan ju bli känd för mindre positiva saker eller saker som man inte själv ligger bakom.
    Du är verkligen duktig och SÅKLART är du en riktig författare, en stor och respekterad sådan! GRATTIS till alla dina framgångar!

    SvaraRadera
  4. Du är så bra! Förra helgen var vi hemma hos min svägerska och svåger, och deras 11 årige son som är en liten sladdis kom springande och skulle visa oss ett gäng nya böcker han lånat på biblioteket. Det visade sig att det var DINA böcker! Han var helt fast vid dem! Hans mamma och pappa får tvinga honom att släcka lampan på kvällen! Då är man en fängslande författare, jag ska be honom skriva på min blogg om dina böcker som han numera älskar. Tusen tack också för utmärkelsen! Jag skäms lite, för jag jobbar så mycket och hinner så lite av allt roligt vid sidan om! Kramar!

    SvaraRadera
  5. Du är en fantastisk kvinna Kim:-)
    Jag vet att du brukar säga att du lever din dröm - det klingar underbart med sådana ord i mina öron.
    Kram Ebba

    SvaraRadera
  6. Hej Ingrid
    Ja, jag bloggar varje dag... Du är jätteflitig du också. Har svårt att hinna med dina blogginlägg!
    Ja, det är helt fantastiskt att få uppleva en dröm bli verklighet.
    Tack!
    Kram Kim

    Hej Eva
    Tack! Oj, vad kul att det var mina böcker. Ja, be honom skriva och berätta vad han tycker om böckerna, skulle vara jättekul om det låg som ett blogginlägg hos dig. Hälsa honom så gott! Nästa gång vi ses får du påminna mig om att skriva en autograf till honom.
    Du ska inte skämmas. Dina blogginlägg är värda utmärkelsen!
    Kram Kim

    SvaraRadera
  7. Hej Ebba
    Tack! Men det är inget speciellt med mig, jag är bara en helt vanlig person som har haft tur.
    Härligt att höra! Visst inger det hopp?
    Kram Kim

    SvaraRadera
  8. Hej!
    Det måste vara underbart både att få skriva OCH att bli författare! Jag har inte direkt "läst på" om dig, därför undrar jag vad du jobbade med innan du blev författare på heltid. Många är ju journalister, lärare eller bibliotekarier... Drömmer också en dröm men undrar ibland om det blir mer än så! Kram

    SvaraRadera
  9. Hej Eva-Marie
    Välkommen hit. Ja, det är helt fantastiskt att skriva. Jag skrev min första bok när jag var åtta, men skickade inte in till förlag förrän jag närmade mig 40, fick mitt första manus antaget och debuterade när jag var 43. Under hela mitt liv har jag arbetat med orden i någon form, reklambyrå, tryckeri, etc.
    Var inne och kikade på din profil och såg att du bär samma dröm inom dig som jag gjorde en gång. Det gäller att inte ge upp. Kika in på min hemsida www.kimselius.se där kan du läsa mer om mig och mina böcker!
    Lycka till med att förverkliga din egen dröm!
    Kram Kim

    SvaraRadera
  10. Åh, vilket härligt inlägg! Du tar upp flera av mina egna tankar då jag älskar att skriva men inte har någon önskan att bli känd eller att synas överallt. Man växer nog in i rollen, och om man är vaken så hittar man säkert sin plats där det känns bra. Precis så som du har gjort.
    Kram!

    SvaraRadera
  11. Jag vet att jag ibland blir lite långrandig på min blogg om sådant som inte är fullt så intressant som det du skriver, men man kan ju alltid försvara sig med att det är ens egen blogg och att man skriver vad man vill där :) .

    SvaraRadera
  12. Hej Anneli
    Tack! Blir mycket glad för dina ord. Ja, man lär sig leva med det. Hoppas du också når dina drömmars mål! Håller tummarna för dig!
    Kram Kim

    Hej Ingrid
    Du är absolut inte långrandig! Älskar att läsa dina inlägg, även om jag inte alltid hinner kika in varje dag. Men jag gör som du, bläddrar ned successivt. Och du har rätt, din blogg är just din blogg och där skriver du exakt det DU vill! Och du har lyckats bra!
    Kram Kim

    SvaraRadera
  13. Din story är så häftig: 11 000 ex efter en vecka. Det är helt enastående.

    Min nya bok om mindfulness i skolan har sålt ett par hundra ex de första veckorna - och jag känner mig jättenöjd med det. :)

    SvaraRadera
  14. Hej Peter
    Tack! Ja men det är ju jättebra. Enligt mitt förlag sålde man 200-300 böcker på ETT ÅR som debutant! (gällde 1997). Du ska verkligen vara nöjd. När jag bläddrat lite mer i boken tänkte jag blogga om den. Tycker om det jag har läst!
    Kram Kim

    SvaraRadera
  15. Tack Kim! Du är så snäll och generös!

    SvaraRadera

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!