Igår var jag på Fortbildningsdag hos Bibliotekutveckling Blekinge Kronoberg. Dagen hölls på Fria Ordets hus i Växjö. En byggnad som tidigare varit bostad för ägaren till bryggeriet som också legat på marken. Vi åt en underbar lunch med produkter odlade i trädgården. Ingen däst "efter-lunch"-känsla efter den maten.
Hon berättade att föreningen hade 70 medlemsförlag och att det fanns 300 förlag i Sverige.
Hon nämnde även NOFF, där jag är medlem. De har 300 medlemmar, lika många som förlag i Sverige.
Det var både intressant och skrämmande att höra henne berätta om den formatförskjutning som nu sker i Sverige: 46% är digitala medier som säljs, vilket då inkluderar ljudböcker och E-böcker, den sistnämda har en mindre del av marknaden. Försäljningen av pappersböcker minskar.
Flera gånger påpekade hon att Författarna var de viktigaste i alla sammanhang, utan författare skulle det inte finnas några förlag och inga böcker att läsa.
2 av 10 böcker gick förr med vinst för förlagen. Numera är det betydligt svårare att få ekonomi i utgivningen.
Biblioteken står för den mesta utlåningen av e-böcker.
Förlagen får in flera tusen manus per år. 95% av manusen refuseras. Problemet är inte att texten är dålig, utan om det kan bli något av berättelsen. Hon sa att andelen bra manus har ökat och det märks att många numera går skrivarkurser.
Problemet numera är inte att ge ut en bok, eftersom det är lätt att trycka upp dem för en relativt billig kostnad. Problemet är att få boken såld. Akademibokhandeln står för 70% av marknaden, vilket gör att de digitala kanalerna är bra för backlist och de som inte får sina böcker centralt inköpta.
För att få Kulturstöd måste man vara en professionell utgivare. 2014-2018 var 70% mikroförlag som ansökte om stöd, bara 30% av dem fick ersättning.
Bokbranschen omsätter 7 miljarder varje år.
Den ständiga frågan kom också upp: Vem är författare? Enligt Författarförbundet är det när man har gett ut 2 böcker på etablerat förlag och att boken håller hög kvalité. Författarförbundet har 3000 medlemmar, varav jag är en av dem.
Lena Kvist ställde också frågan om vad som händer med skriftspråket om alla bara lyssnar på böcker och skickar korta meddelande i form av smileys...
Hon berättade även att digitala utlåningar på biblioteken inte räknas in i biblioteksersättningen, något som de jobbar med att få till en förändring på.
Högläsningen i biblioteken ökar, inte bara för barn, utan även för vuxna. Det sker cirka 100 uppläsningar per dag. Och frågan ställdes varför författarna inte får ersättning för det.
Den tidigaste ljudboken kom redan 1940 och var då inläst på "stenkaka", de äldre varianten av vinylskivor.
Det blir allt svårare att tjäna pengar på böcker för författarna.
Varje år kommer det in 800-1000 ansökningar om stipendier. 15-20% får bidrag.
För att få den vanliga biblioteksersättningen krävs 2000 utlåningar per år. Den vars böcker lånas över 200.000 får bara 20%, över 400.000 lån får bara 10%.
Biblioteksersättningen är i dagsläget 1:76 per utlån.
Vid allt tal om biblioteksersättning insåg jag att den tid på året då utbetalning sker närmar sig. Det är alltid lika spännande att se hur mycket pengar som kommer.
Hon hade en hel del att berätta om recensioner. Förr behövde en litteraturkritiker bara läsa 2 böcker på en månad för att tjäna ihop till sin månadslön. Numera måste man läsa minst 15 böcker för att få ihop till en månadslön.
Recensioner anses allmänt inte påverka försäljningen så mycket. Däremot kan negativa recensioner öka försäljningen. Även möjligheten att få stipendier ökar när författaren får sina böcker recenserade i dagspressen, chansen att få nästa bok utgiven ökar också.
2018 utkom 13.000 böcker. 400-450 av dem blev recenserade i Borås Tidning, vilket är 3% av utgivningen.
Det är oftast debutanter som recenseras eftersom de behöver en extra puff i sitt författarskap.
Kritikernas urval av böcker sker genom Svensk bokhandels katalog. De böcker kritikerna tycker är bäst, är inte de som säljer bäst.
Det bästa är att skriva en recensionsdag för boken när du skickar den för recension, då är det störst chans att boken blir läst.
Om du mejlar din lokala tidning med förfrågan om de vill ha recensionex, är det bra att följa upp med ett telefonsamtal några dagar senare. Det är lätt att mejlet drunknar i mejlflödet (känner igen det så väl, eftersom jag får mängder av mejl varje dag). Skicka boken 3 veckor innan recensionsdagen.
Se till att du INTE skickar recensionsexemplar i augusti och september, inte heller mars, april och maj, eftersom det då är ett stort flöde av böcker från alla förlag.
Han ställde frågan: Kan man utbilda författare? och svarade Ja och Nej. En del har det i sig, andra inte.
De flesta författare som slog igenom på 80-talet hade gått skrivutbildning.
För mig var det intressant att lyssna på Magnus Eriksson eftersom många av mina skrivkursdeltagare har gått vidare till Linnéuniversitetets skrivarkurser.
Ser fram emot att höra dina kommentarer om det här inlägget. Kanske var du på plats och vill tillägga något?
I all hast...
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Tack för utmärkt sammanfattning för oss som ej var där. Men jag tror inte riktigt på siffran att Akademibokhandeln står för 70% av försäljningen. Möjligen för försäljningen i fysisk bokhandel (vilket är en mindre del än försäljningen i nätbokhandeln).
SvaraRaderaHej Kristina
SvaraRaderaDet kan vara en miss från min sida om 70%. Det pratades en hel del och jag kan ha missat att anteckna något.
Tack för din kommentar!
Kram Kim :-D
Det är ju lätt att missa någon detalj och du delar med dig så generöst av så mycket. Jag vill inte framstå som petitess-tant, det är bara för att det är så mycket lättare för oss småförlag att få ut våra böcker i nätbokhandeln, och då är det viktigt att även om de tappar en del, så är de fortfarande stor kanal.
RaderaTack Kristina <3
SvaraRaderaKram Kim :-)