På 200-talet samlade en man flera krigande riken till en enda stat som existerar än idag, mer än tvåtusen år efter hans död: Kina.Som trettonåring besteg han tronen i staten Qin, då var hans namn Zheng. Qin var ett av sju starka riken som utgjorde den kinesiska världen. Dessa riken lydde formellt under kungarna av Zhoudynastin, men den feodala strukturen började med tiden att lösas upp. Härskarna över de enskilda rikena började kalla sig själva för kungar och våldsamma strider utkämpades om makten.
I utkanten av det som på den tiden utgjorde den kinesiska världen låg Qin längst bort i väster. Som sina gränser hade riket berg och floder. Befolkningen och rikets armé var härdade efter långvariga krig mot nomadiska barbarer.
De andra kinesiska rikena betraktade nästan Qins invånare som lika barbariska som nomaderna. I Qin hade utvecklingen gått snabbare mot en mer centraliserad och organiserad statsform än i de andra rikena som präglades av urgamla traditioner och tankemönster.
Nytänkandet i Qin berodde inte minst på att intelligenta och fritänkare från de övriga rikena hade skaffat sig höga positioner i Qin, eftersom de ansågs som impopulära i sina egna riken. Den inflytelserike försteministern Li Si, åtnjöt kungens (och senare kejsarens) gunst. Li Si var den som såg till att ombilda riket i enlighet med den så kallade legalistiska statsfilosofin. Enligt den synen var ett samhälle i ständig förändring, vilket innebar att de styrande hela tiden måste anpassa sig efter nya förhållanden. Det gällde att inte leva i det förgångna utan blicka framåt.
Från allra första stund som kung av Qin var Zheng fast besluten att besegra de andra sex kungadömena och skapa ett enda stort kinesiskt rike. Det var först när han var 21 år och myndig som han kunde sätta sin plan i verket.
Redan på 300-talet hade Qin blivit en stark militärmakt och kungen av Qin använde sig av denna styrka till sin plan. Han tog till både list och förräderi i samspel med militär styrka för att segra. De flesta av hans segrar följdes av blod och död.
När han till slut stod som segrare över alla rikena, år 221 f.Kr. nöjde sig Zheng inte med att bara vara kung av Qin. Kung (wang) var enligt honom inte en tillräckligt förnäm titel. Därför skapade han en ny genom att sätta samman orden huang och di, som anspelar på gudomar och mytiska härskare från ett avlägset förflutet. Titeln huangdi (kejsare) har sedan dess använts om Kinas monarker.
Zheng gav sig själv det nya namnet Qin Shi Huangdi (Förste kejsaren av Kina).
Kejsare Qin Shi Huangdi har gått till historien som en grym man med storhetsvansinne. Mycket beroende på två händelser: År 213 f.Kr. gav han order om att de flesta böckerna i imperiets arkiv skulle brännas. Året därpå begravdes 460 lärda för att de vågat protestera mot kejsarens besatthet av odödlighet.
Men Qin Shi Huangdi är även känd för sina gigantiska byggnadsprojekt. Han lät gräva stora kanaler och startade nya bevattningsprojekt för att ge större skördar. Han lät bygga nya, stora vägar och genom dem och kanalerna förbättrades kommunikationerna inom det stora riket.
Kejsaren lät också bygga ihop de tidigare kungarikenas försvarsverk i norr till en väldig mur till skydd mot stäppernas nomadfolk: Kinesiska muren.
Men det som gjort honom mest känd är den terrakottaarmé han lät göra för att vakta sin grav. Terrakottaarmén har gjort kejsaren odödlig. Just nu (hösten 2010) har du möjlighet att se en del av terrakottaarmén i Stockholm.
Kejsare Qin Shi Huangdi ville leva för evigt och jagade odödligheten genom hela sitt rike. Han anställde magiker som tillverkade odödlighetselixir åt honom, bland annat åt han kvicksilver eftersom det skulle ge honom evigt liv.
På sätt och vis kan man säga att han lyckades uppnå sin strävan, för tack vare sina gigantiska byggnadsprojekt, och enandet av de många kinesiska riken, kommer han att för alltid bli ihågkommen som Kinas förste kejsare: Qin Shi Huangdi.
Min bok Kinesiska Draken handlar till stor del om kejsare Qin Shi Huangdi. Att boken fått titeln Draken var för att endast kejsarens drakar fick lov att ha fem klor. Drakar var ett tecken på kejserlig makt och ingick i den nationella flaggan under Qingdynastin.Den kinesiska draken var för den kinesiske kejsaren och hans familj. Det var en gul eller guldfärgad drake med fem klor på varje fot. Det var belagt med dödsstraff för en vanlig person att ha kläder med drakar. Kejsaren belönade personer med att ge dem tillstånd att bära drakkläder. De drakarna skilde sig dock ifrån de kejserliga, eftersom de inte fick vara gula och enbart hade fyra klor.
Intresserad av att läsa fler inlägg om Kina:
Kinesiska muren på kryckor
Terracottaarmén i Xi'an Kina
Shanghai
De första kinesiska skrivtecknen
Kinesiska murens historia
Hund i Kina
Kinesiska uppfinningar, bland annat Stigbygeln
Ja, nu har du lite att läsa...
Har du något intressant att berätta om Kina, skriv gärna här i kommentarer.
Kramisar Kim
Sa intressant lasning, jag ar precis som du oerhort faschinerad av det har. Kina ar sa oerhort spannade med sin historia. Jag ar sa avundsjuk pa en vaninna fran Kuala Lumpur som flyttade till Beijing for en manad sedan. Men kanske ett tecken pa att jag maste dit igen.
SvaraRaderaDet dar med att prata med de man moter ar nagot jag ocksa gor. Alskar att fa hora om andra och vad de tanker och tycker. Tror ocksa att det ar battre i Goteborg, har i Stockholm ar alla ratt dryga och allvarliga!
Ha det bra Eva
Jättebra sammanfattning Eva! Har aldrig varit i Kina men blev sugen efter att ha sett utställningen på Östasiatiska.
SvaraRaderaHej Eva. Kul att du tyckte om det. Förstår att du är avundsjuk på din väninna. Jag var avundsjuk på dig när du gjorde din resa i Kina, en fascinerande berättelse som var mycket intressant att följa på din blogg. Kanske blir nästa arbetsplats Beijing?!
SvaraRaderaTänkte nästan att du var som jag, som pratar med vilt främmande människor. Ser fram emot att träffa dig när jag kommer till Stockholm. Kram Kim
Hej Annika.
Har du sett Terracottaarmén nu? Vad tyckte du? Jag tänkte flyga upp och se den, även om den förmodligen inte alls är lika imponerande som att se den på plats i Xi'an, ändå kan jag inte låta bli. Jag måste till Stockholm. Förmodar att du tyckte om utställningen eftersom den gav dig mersmak! Kram Kim
Spännande läsning,jag har hört någon gång att keisaren ligger begravt på att okänt ställe under jord på en ö omgiven av ett kvicksilver hav.Har du hört något om detta?
SvaraRaderaHej Wenche
SvaraRaderaInte långt från terrakottaarmén ligger en stor gravhög som sägs vara kejsarens grav. Berättelser har förts genom århundraden och talar om att han ligger i en stor kista på en ö omgiven av hav och floder av kvicksilver. Hela graven sägs vara fylld av dyrbara skatter och jag undrar så om vi någonsin får veta om detta är sant... Kram Kim
Jag blir mer och mer sugen att se den där utställningen...jag måste nog pallra mig dit. Det var ju inte läge i söndags, lite sent blev det så tyvärr hanns det inte med...jag hoppas verkligen att det går :) Jag antar att du har varit där? Kram
SvaraRaderaHej Trillingnöten
SvaraRaderaHar inte varit där ännu. Tänkte se den i kombination med att jag är i Stockholm och signerar. Slå ihop nytta med nöje, en bra kombination. Kanske vi springer på varandra på utställningen?! Kram Kim
Altså jag har alltid varit facinerad av Kina! Tänk att han ville heta "Den första Kejsaren"! Jag skulle aldrig vilja heta det (även om jag var kejsare på riktigt)!
SvaraRaderaHej Vivan
SvaraRaderaJa, Kina är helt fantastiskt. Jag har också alltid varit fascinerad av Kina och det var därför jag skrev boken Kinesiska Draken, eftersom jag då var "tvungen" att resa till Kina på researchresa. Kul att du kommenterade och hittade hit! Kram Kim