Den här gången tänker jag inte tipsa om någon speciell bok, utan om en mycket speciell författare: Dorothy Gilman och den fantastiska mrs Pollifax!
Tycker det är ett hemskt omslag, men det är min åsikt.
Jag lärde känna den gamla damen mrs Pollifax för drygt 20 år sedan och blev förälskad direkt. Det här är böcker i stil med Agatha Christies mrs Marple.
Dorothy Gilmans mrs Pollifax är också en kvinna, som i sextioårsåldern blir spion, löser mordgåtor och mysterier, och tar läsaren med runt jorden. Med andra ord får du inte bara en spännande deckare, du får också ta del av andra kulturer och länder.
Rekommenderar varmt dessa böcker, som tyvärr inte längre finns att köpa på svenska annat än på antikvariat. Förhoppningsvis hittar du dem fortfarande på biblioteken. Annars finns de engelska böckerna på Bokus och Adlibris.
Vill du ha en riktigt härlig, hemtrevlig deckare att läsa i jul kan jag varmt rekommendera Dorothy Gilmans böcker om mrs Pollifax!
Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Nu har du chansen att vinna en skrivarkurs, det är Makete.se som har tävlingen. Läs mer här nedan och lycka till!
Vinn en skrivarkurs!
Ge dig själv en fantasifull julklapp!
Vi lottar ut 3 Fantasifinnarfärder. Värde 1990 kr/st
Du väljer att delta i Stockholm, Göteborg eller i Lund. Fantasifinnarfärderna passar dig som söker en språngbräda för din fantasi. Kursen passar även dig som undervisar i svenska/livskunskap och pedagogiskt drama och dig som arbetar som samtalsterapeut eller med coaching.
Om bildkorten
Läs texter som är skrivna med inspiration från bildkort. Läs referenser. Workshop hålls över hela världen. Läs om bakgrunden till OH-korten.
Läs mer om de 3 fantasifinnarfärderna: • Stockholm, fredag 12 april kl 14-20 • Göteborg. fredag 15 mars kl 14-20 • Lund, troligen fredag den 5 april, samma tid.
Motivera:
Sänd ett mail där du motiverar varför du vill vinna Fantasifinnarfärden. Max 100 ord.
Svara på följande frågor:
1. Vilken kursort passar dig bäst? 2. Var hittade du information om tävlingen? 3. Hur gammal är du? Du behöver vara över 15 år. 4. Vilken e-post-adress har du? Skriv den separat i mailet. 5. Mellan vilka datum hålls skrivarkursen på Marstrand i juni 2013? Svaret på fråga 5 hittar du här: http://www.forfattarskola.se
Märk mailet: Fantasifinnarfärd
Skicka ditt bidrag senast den 20 december till veronica@forfattarskola.se
Vinnare meddelas den 23 december. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Beslutet kan inte överklagas.
Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Det här är en otroligt fin recension av den bästa bok jag någonsin har skrivit: Den där dagen! Det är bokbloggen Böckerx3 som har recenserat boken. Här kan du ta del av recensionen.
Angelica är
en helt vanlig, glad och utåtriktad tjej. Hon har många kompisar och är
väldigt kär i sin pojkvän. Det enda molnet på hennes himmel är att
Angelica och hennes kille måste tillbringa sommarlovet isär. Angelica
ska åka iväg på ett fotbollsläger, något hon ser mycket fram emot. Dock
händer något fruktansvärt under lägret, något som vänder hela hennes liv
upp och ner och får henne att må fruktansvärt dåligt. Hon kan inte
sluta tänka på det, men hon vågar heller inte berätta om det för någon.
Allra minst sin älskade pojkvän. Detta är en
hemsk bok, men ack så viktig, och den borde användas i undervisningen i
högstadiet (om den inte redan gör det).
Den tar upp ett mycket
allvarligt ämne och riktar sig till ungdomar från 13 år och uppåt.
Språket är väldigt enkelt och lämpar sig därför till killar och tjejer i
yngre tonåren.
Boken illustrerar hur viktigt det är att våga berätta
och att våga be om hjälp när någon har gjort en illa. Att man, trots att
det känns så, inte är ensam. Om du vill läsa boken finns den att få tag på här och här. Författarinnans hemsida hittar du här. Boken är utgiven av Roslagstext, som endast ger ut Kimselius böcker. Deras hemsida hittar du här.
Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Under en mycket intensiv vecka har jag kört 90 mil och varit med om att både hälsa på min 89-årige far, varit på begravning för min moster/extramamma Kajsa, föreläst, varit i radiosändning, signerat i två butiker, lärt känna nya personer och bott på mysiga hotell.
Här signerar jag på Billingska bokhandeln i Höör. Detta var femte året i rad som jag signerar här på skyltsöndagen och det märks att jag har mina trogna fans i Höör med omnejd.
Hela resan började med att jag hälsade på min 89-årige far och hans hund. Pappa har nu skrivit färdigt sin självbiografi "Harry Erikssons äventyrliga liv", som jag håller på att färdigställa för tryck.
Färden fortsatte mot Göteborg och begravning av min extramamma/moster Kajsa. En tung begravning som lättades upp något när jag fick en gåva från min döda moster/extramamma: En ängel. Tänk vad vi känner varandra väl, jag hade köpt en ängel som jag lade på hennes kista. När min mamma dog fick jag en ängel av min moster/extramamma som tröst. När min morbror såg mig lägga ängeln på kistan blev han rörd och tog min hand, sedan stod vi en stund vid kistan och lät känslorna skölja genom oss.
Under min vistelse i Göteborg bodde jag hos mitt barnbarn Frida och tillsammans pluggade vi 3:ans multiplikationtabell. Till slut tror jag den satt där hos henne. Tur att jag kom ihåg den!
Från Göteborg körde jag till Falkenberg och Tullbroskolan där jag föreläste för cirka 150 sjundeklassare. En mycket trevlig skola, med ett helt underbart bibliotek och en mycket trevlig bibliotekarie. Därefter fortsatte jag till det jättemysiga Hwitan Värdshus i Falkenberg, där jag fick ett så här mysigt rum.
Det var väldigt många år sedan jag var i Falkenberg, därför gav jag mig ut på upptäcktsfärd, som jag alltid gör när jag kommer till en för mig ny stad. Här hittade jag en ren, med massor av smårenar. Det var blåsigt och kallt, men jag tog en uppfriskande promenad. Har behov av att röra mig mycket.
Efter den kalla promenaden var det underbart att komma in i den här mysiga atmosfären. Här satt jag ett par timmar, drack te, åt mat och pluggade inför nästa bok om Theo och Ramona.
Den här vackra kopparplåten hade jag vid sidan om mig. Det var väggen till bardisken som var full av vackra kopparmotiv.
Även frukostrummet var en ljuvlig upplevelse. Här fanns så mycket atmosfär att jag kunde ha stannat här för alltid för att skriva.
Den här väggdekorationen tyckte jag var underbar: Vita tallrikar som de hade skvätt brun färg över. Visst är det vackert?
Utanför mitt fönster forsade Ätran fram, fylld till brädden av vatten.
Jag vaknade till en solig, men kall morgon i Falkenberg och körde iväg till Halmstad direkt på morgonen, för att få en så obruten arbetsdag som möjligt. Jag kom fram redan 9.30 och rummet var inte färdigt, så jag gav mig ut på upptäcktsfärd och promenad. Här är det en av stadsportarna och muren runt Halmstad.
Jag passerade Bokia i Halmstad och kikade in. Ulrika Larsson som äger butiken var på väg till Radio för att berätta om min bok Mayafolkets Hemlighet och hon tyckte det var en bra idé om jag följde med till radio. Det gjorde jag. Där träffade jag artisten Bengt som hade råkat ta bort hela sin sång av misstag. Han kikade in i studion och gick därefter ut för att skriva sången på nytt.
Ulrika talade så fint om min bok att det gick rysningar inom mig och när programmet var slut sa programledaren Anna att hon ville läsa boken.
Här kan du lyssna på programmet:
Tog en liten extra sväng på väg tillbaka till hotellet, efter en stadig lunchbuffe på en Kinarestaurang. Klockan tickade iväg.
Rummet var klart och jag blev mycket glatt överraskad när jag klev in och fick se det underbara rummet.
Här fanns inte bara en bred säng, ett rejält skrivbord utan också en mysig fåtölj att sitta och läsa research.
På hotellet träffade jag ett trevligt par: Tina och Thomas och vi umgicks vid måltiderna. Det här blev vårt favorithörn. Det var kallt och just här fanns det tre element, vilket gjorde att det blev betydligt varmare.
När man bor på Clarion hotell ingår kvällsbuffe. På det här hotellet var det extra god och riklig mat. Fotot är på chokladpuddingen som vi fick som dessert en kväll. Vacker dekoration och god att äta!
Bilen var parkerad på innergården av hotellet, och, om jag hade vetat hur smalt det var när jag körde in hade jag parkerat utanför, men med infällda backspeglar och is i magen lyckades jag ta mig både in och ut utan att skrapa bilen.
Färden från Halmstad till Hörby gick igenom snöstorm. Speciellt över Hallandsåsen snöade det extra kraftigt och det blev till att ta sats uppför backen. Under min 3 timmars bilfärd såg jag bara en enda plogbil och då körde jag på E6:an och de större vägarna.
Efter en stunds vila var det bara att sätta mig i bilen igen och köra iväg på snöiga vägar till Höör för att signera på Billingska som du såg på första bilden i den här blogginlägget.
Nästa morgon möttes jag av solen. Eftersom de hade varnat för ett stort snöområde som var på väg in, fick jag bråttom att komma iväg hem.
Det var -11 grader och snön hängde i luften. Den här bilden tog jag när jag klev ur bilen hemma i Blekinge. Det var bara att slänga ur väskan, sedan hoppade Jan in i bilen och körde för att hämta hem fler böcker, eftersom han hade fått stora beställningar på mina böcker medan jag varit borta.
Igår snöade det hela natten och dagen. Vi har skottat och skottat, här är mycket snö! Idag sätter jag mig i bilen igen och kör ned till Skåne. Om det inte hade varit för begravningen som kullkastade mina planer hade jag inte åkt hem de här två dagarna, utan stannat kvar i Skåne. Nu blir jag kvar där fram till jul för att köra runt och signera och träffa mina läsare och göra nya, trevliga bekantskaper. Dessutom ska jag föreläsa på Seminarieskolan i Landskrona. Kanske vi ses vid någon av mina signeringar?
Här ser du de signeringstider som är kvar innan jul:
7 december 12.00-14.00 signerar jag mina böcker hos Bokia/Killbergs i Landskrona
8 december 12.00-15.00 signerar jag mina böcker hos Bokia/Killbergs i Helsingborg
12 december 12.00-15.00 signerar jag mina böcker hos Akademibokhandeln Nova Lund
13 december 12.00-16.00 signerar jag mina böcker hos Akademibokhandeln Gleerups i Lund
14 december 12.00-16.00 signerar jag mina böcker hos Killbergs/Bokia i Jägersro/Malmö
15 december 11.00-15.00 signerar jag mina böcker hos Killbergs/Bokia i Burlöv Center, Arlöv/Malmö
16 december 12.00-14.30 signerar jag mina böcker hos Killbergs/Bokia i Center Syd Löddeköpinge
21
december 13.00-15.00 signerar jag mina böcker hos Bokia i Karlskrona.
OBS! Detta är sista signeringen för i år, missa inte chansen!
Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Eftersom den fjärde mayakalendern upphör den 21 december 2012 har många trott att även jorden upphör att finnas till den dagen. Är det bara en myt, eller kommer jorden att gå under innan årets slut?
Nu har en femte mayakalender hittats. Den tar vid där den fjärde slutade. Med andra ord är mayakalendrarna precis som våra egna: där en kalender slutar tar en ny vid.
Det var forskaren Michael D Coe som 1966 började sprida budskapet om att jorden skulle gå under den 21 december 2012. I sin bok "The Maya" skrev han om mayakalendern baktun: "Vårt universum skulle ha skapats år 3113 f.Kr. och komma att förgöras den 24 december 2012 när den stora cykeln i den långa räkningen fullbordas."
Nu vet vi att mayaindianerna hade ytterligare tideräkning för 63.120.000 år efter detta datum. Och vem vet, kanske fanns det även fler tideräkningar som spanjorerna förstörde när de brända mayaindianernas böcker vid sin invasion av mayariket.
Mayaindianerna var en indiansk högkultur som fanns i Mexiko, Guatemala, Belize och Honduras, som alla ligger i Centralamerika. Dessa människor har samma språk och delvis också samma kultur, även om varje mayastam hade sina egna ritualer och traditioner. Mayaimperiet bestod i flera tusen år. De mest framstående städerna var Tikal i Guatemala och Palenque (där min bok Mayafolkets Hemlighet utspelar sig) i Mexiko, som styrdes av kungar med gudomlig status.
Mayafolket levde i första hand på jorden, basfödan var majs som hade en gudomlig status för människorna eftersom de såg majsen som Guds heliga solstrålar. Mayafolket trodde att majs, precis som alla andra plantor hade ett inre liv och en själ. Varje steg i arbetet med majsen, såsom plantering, skörd och helig förtäring var en helig syssla. Män planterade och tog hand om plantorna, kvinnorna skötte tillagningen av majsen. Majsen var den viktigaste gåvan gudarna hade gett människan, enligt mayafolket. Tack vare majsen hade man alltid mat. Det händer fortfarande att mayabonden i vår moderna tid kallar majsen för Ers nåd.
Mayafolket var läskunniga och hade en avancerad bildskrift och de var mycket sofistikerade matematiker och astronomer. Mayaindianerna ansåg att himlakropparna var gudar och offrade därför till dem. Eftersom gudarna en gång hade offrat sig för människorna, var det nu människornas tur att offra sig för gudarna.
För att offra till majsgudinnan halshögg man unga flickor. Barn offrades till vattenguden, man kunde även offra folk genom att stena offret till döds eller skjuta pilar genom personerna. Vid offer till vårens gud flåddes offret levande, sedan tog prästen på sig huden för att symbolisera att världen klädde sig i ny skrud.
Det offrades även andra gåvor än människor till gudarna, såsom djur, jordbruksprodukter, rökelse och dyrbara föremål som jade, pärlor och värdefulla pärlor. Folk offrade blod genom att sticka sig i tungan, örsnibbarna och armarna. Den typiska offerceremonin för mayareligionen var den då offren kastades i heliga cenotes/offerkällor.
Mayakalendern som jordens undergång baseras på, var ett mycket avancerat kalendersystem av olika kalendrar. Den mayakalender som liknar vår här i västvärlden är "haab". Den består av 365 dagar. I rituella sammanhang användes kalendern "tzolkin". Den mest mytomspunna kallas för "baktun" och innefattar en period på 394,26 solår och det är alltså baktun 13 som slutar den 21 december och baktun 14 börjar gälla.
Spanjorerna invaderade mayariket i början av 1500-talet och påtvingade mayaindianerna sin religion och sedvänjor. Vilket gjorde att mayaindianernas liv slogs i spillror genom att smittsamma sjukdomar hade förts in med spanjorerna och indianerna dog.
När spanjorerna anlände till Mexiko hade landet cirka 20 miljoner invånare. Några generationer senare fanns bara en tiondel kvar. Det var inte bara sjukdomar som hade dödat indianerna, utan även att spanjorerna använde dem som slavarbetare.
Visste du att mayaindanen Rigoberta Menchú fick Nobels fredspris 1992 för att hon hade opponerat sig mot den terror hennes folk utsattes för i Guatemala under 1980-talet!
Känns det lite lugnare nu? Du kommer inte att ladda upp med konserver, stearinljus och ficklampsbatterier inför den 21 december 2012, eller hur? Det gör de nämligen utomlands, eftersom de verkligen tror att jorden kommer att gå under i slutet av året. Men nu vet du bättre!
Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Plötsligt dök en fantastisk stenväg/mur upp framför mig. Det gjorde mig nyfiken och jag svängde in på rastplatsen där jag såg en skylt. Jag ville veta vad det här var för något.
Jag var på väg hem från en mycket lyckad signering hos Akademibokhandeln Gleerups i Lund. Men istället för att köra E22 raka vägen hem, tog jag mig på slingrande vägar genom det skånska landskapet.
Det var svårt att få till ett foto som gjorde den höga muren rättvisa. Det var eftermiddag, solen stod lågt och fotoobjektet låg i skugga.
Jag hittade som sagt var en skylt som talade om för mig att vägen ledde upp till Maltesholms slott och att den kallades för Hjortslingan.
Givetvis bestämde jag mig för att utforska den fantastiska vägen och köra upp till slottet. Här har jag stannat och blickar tillbaka mot vägkorsningen där jag kom. Precis där solen tar över är vägkorsningen.
Här var så vackert att det nästan gjorde ont: Solen som spred sina strålar genom det kala lövverket, de brunröda löven som flammade i solskenet och så denna mäktiga stenväg som jag körde på.
Vägen upp till slottet lät Bygge-Hans anlägga och vägen kallas för Höge väg. Från slätten under jämn stigning uppför Linderösåsen går den 1,3 kilometer långa och 12-20 meter breda vägen med sidor av huggen sten.
På vissa ställen når stenfyllningen en höjd av 6 meter från marken. Stenen togs från åkerfält och ängar. Till bygget, som leddes av Jöns Anderson från Borrestad, gick det åt 102.227 kubikalnar stenmur och 104.522 kubikalnar fyllning. Höge väg påbörjades 1775 och fullbordades 1824.
Här och var på vägen som leder upp till slottet, finns det bänkar att vila sina trötta fötter, för vägen leder hela tiden uppför en backe.
Det imponerande vägbygget sysselsatte många bönder och drängar i trakten, vilka varje morgon skulle medföra sten till arbetet och sägs ha gett upphov till uttrycket: "Vore inte herreman galen, så hade ej fattigman bröd".
I vägkorset där vägen upp till slottet börjar, står fyra minnesstenar, en i varje hörn, på dem kan man läsa all data om vägen. (Källa Skånska slott och Herresäten)
Så var jag då framme vid slottet. Förstod att det var helt fel årstid att befinna mig här, ändå fascinerade byggnaden mig.
Nu fick jag inget riktigt, riktigt bra kort på slottet, men det här får duga. Det blev en gyllenvarm ton över byggnaden i den låga höstsolens sken.
Maltesholm ligger vid randen av Linderödsåsen, ca 18 km sydväst om Kristianstad. Godset hörde från början till Vittskövle, som då innehades av släkten Brahe. 1587 avsöndrades det därifrån såsom en utgård i Sönnerslöfs by och tillföll Else Brahe, som var gift med Henrik Ramel till Bäckaskog. Hon överlevde sin make och dog 1620, då Sönnerslöfsgården tillföll yngsta dottern Anne Ramel, som 1625 gifte sig med länsmannen på Kristianstad, Malte Juel till Gjesinge. Denne lät 1635-38 uppföra Maltesholms slott som en trelängad renässansanläggning, omgiven av breda vallgravar, med sirade gavlar och åttkantigt trapptorn med spira och vindflöjel. Malte Juel ökade godsets areal betydligt genom köp av gårdar och hemman, och efter hans död 1648 inköpte hans änka även Vanås. När hon dog 1661 ärvde dottern Maren Juel, gift med Sten Reedtz, bägge godsen.
"Bygge-Hans"Ramel tillträdde Maltesholm 1765 och förändrade i början av 1780-talet slottet efter tidens smak. En gavelutformning i Christian IV:s stil liksom tornspiran togs bort, byggnaden sänktes med en våning och fick valmade tak och tegelfasaderna putsades. Samtidigt tog man bort den gamla vindbryggan och ersatte den med en stenbro. Det enda, förutom planformen, som nu antyder ett äldre ursprung är ankarslutarna (plattjärn som sammanhåller olika byggnadsdelar) på de framspringande flygelgavlarna. I ankarslutarnas järnsmide har formats de ursprungliga byggherrarnas initialer MI (Malte Juel) och AR (Anne Ramel) samt årtalen 1635 och 1638. Hans Ramel var vid sin död 1799 ägare till en mängd stora gods, nästan dussinet fullt. Hans båda döttrar ärvde Maltesholm.
I den storslagna parkanläggningen, som är en av Skånes vackraste och öppen för allmänheten, ligger ett lusthus i klassicistisk stil ritat av arkitekten Carl Hårleman. I parken finns en del magnifika träd, bland annat en mer än 100-årig, 35 meter hög Douglasgran, med ett stamomfång på 450 centimeter!
Ja, det var sannerligen en otroligt rolig omväg jag tog från signeringen. Här är jag på väg nedför den vackra vägen igen. Till sommaren tänker jag besöka slottet för att se parken och få njuta av att köra denna magnifika väg igen.
Det tog längre tid att köra hem än beräknat på grund av min "lilla" omväg, därför hann mörkret börja sänka sig och en underbar fullmåne visa sig på himlen som fortfarande bar rödrosa ton från den nedgående solen.
Ja, så där kul kan man ha som författare om man ser till att leva och inte bara arbeta!
Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Behöver du hjälp med att läsa igenom ditt manus, letar du efter en lektör? Då kanske Författarcentrums Lektörtjänst är något för dig?
Lektörstjänst är till för dig som vill ha ett professionellt och
pålitligt omdöme om det du skrivit. Alla våra lektörer är yrkesverksamma
författare som också har erfarenhet av lektörsarbete från förlag eller
liknande. Vi har lektörer inom samtliga genrer: barn- och
ungdomslitteratur, poesi, prosa och facklitteratur (ej faktagranskning).
Observera att denna tjänst på intet sätt garanterar manuskriptets utgivning.
Beskrivning av tjänsten
Lektören skriver ett utlåtande där han eller hon ger ett utförligt
omdöme om manuskriptets form och innehåll (ungefär som en recension).
Lektören belyser sina synpunkter med exempel och citat från texten. I de
fall där så krävs kommer lektören också ge konkreta råd om vad som
behöver göras, ex ”första kapitlet behöver skrivas om på följande
sätt…”. Utlåtandet blir ca fyra A4-sidor. Det tar normalt sex till åtta
arbetsveckor att få utlåtandet, som skickas via e-post.
För att använda Lektörstjänst ska manuskriptet:
vara utskrivet på skrivmaskin eller dator; handskrivna manuskript tas inte emot
vara försett med titel eller arbetstitel
ha teckenstorlek om minst 12 pkt
ha dubbelt radavstånd och normala marginaler (2,5-3 cm)
vara sidnumrerat (använd gärna dubbelsidig utskrift, så sparar du papper och porto)
vara en kopia – Författarcentrum returnerar inte några insända manus
vara anonymt och försett med en separat följesedel med manusets
titel och ev. genre samt författarens namn, fakturaadress, telefonnummer
och e-postadress
Bifoga gärna en kortfattad beskrivning av innehållet. Vi tar inte
emot manuskript via e-post, diskett eller fax. Vi har inte möjlighet att
hämta ut manus som skickas med rekommenderad post. Skicka inte med
några skrymmande pärmar.
Avgift
Startavgift 2.000 kr + 6 kr/sida från sidan 21 och framåt om
sidantalet överstiger 20. Moms tillkommer med 25 %. OBS! Manuskripten
ska ha dubbelt radavstånd. Manus med mindre radavstånd kommer debiteras
motsvarande avgift som för dubbelt radavstånd. Betalning sker mot
faktura som skickas per e-post när manuskriptet inkommit till
Lektörstjänst.
Lektörsutlåtandet
Senast åtta arbetsveckor (oftast går det betydligt fortare) efter det
att du har betalat fakturan, får du lektörsutlåtandet. Det skickas via
mejl (pdf) och omfattar ca fyra A4-sidor.
Omdömen
Läs respons från skribenter som anlitat vår lektörstjänst här.
Tio vanliga fallgropar
Vilka är de vanligaste bristerna i manuskripten du läser? Den frågan
ställde vi till en av våra mest erfarna lektörer. Till svar fick vi
texten ”Tio vanliga fallgropar” som du kan läsa här.
Anonymitet
All kontakt med lektörerna sker via Författarcentrum. Manuskriptets författare och lektören är anonyma för varandra.
Skicka ditt manus till:
Du kan välja att skicka ditt manuskript antingen till Författarcentrum Öst eller Väst.
Lektörstjänst
Författarcentrum Öst
Stenbocksgatan 3
114 30 Stockholm
Lektörstjänst
Författarcentrum Väst
Prinsgatan 12
413 05 Göteborg
Ja, nu har du ett ställe att skicka ditt manus till för genomläsning. Vet att det är många som vill ha hjälp med att läsa sina manus. Hoppas att det här är något för dig. Kika även till höger här på min blogg. Där hittar du länkar till fler lektörer.
Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
