Mina Bloggsidor

lördag 16 februari 2019

Ur aska i eld av Jenny Rogneby

Ur aska i eld av Jenny Rogneby

Jenny Rogneby är en mästare på att hålla spänningen på topp genom en hel bok. Det går inte att sluta läsa. Om du aldrig har läst något av författaren bör du börja från början för att få hela sammanhanget klart för dig. Men självklart går boken även att läsa fristående.

Det här är en riktigt otäck bok som handlar om ungdomar som går med i självmordssekter och eldar upp sig själva. Leona Lindberg får uppdraget att utreda de sex ungdomar som hittas ihjälbrända på Skeppsholmen i Stockholm. Strax efter inträffar ännu en våldsam brand, den här gången på Centralstationen mitt under rusningstid och det blir kaos. Många skadas och dör, inte bara självmordskandidaterna. En ung flicka överlever med 80 gradiga brännskador. När hon vaknar upp ur sin medvetslöshet blir poliserna medvetna om att det är en självmordslek som sprids på nätet. Leona kämpar för att få tag på den ansvarige innan ännu fler ungdomar dör i bränder.

Jag älskar alla böckerna om Leona, en polis som har en fot utanför lagen och en fot inom lagen. Något som gör henne till en skicklig utredare, men också till en helt oförutsägbar person. Författaren tar mig med in i huvudet på självmordskandidaterna och jag får lära känna dem väl innan de till slut står inför den slutliga döden, elden.

Älskar böcker med oförutsägbara slut, det här är en av dem. Läs den!



Den får fem stjärnor av fem möjliga

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris, Bokus,  Akademibokhandeln eller Storytel.

För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här










fredag 15 februari 2019

Att skriva trots att man inte har lust

Att skriva trots att man inte har lust

"Det är bara att bita ihop och skriva på!"

Egentligen hade det räckt med den meningen, för precis så är det när man har en deadline och egentligen inte har någon som helst lust att skriva. Det är bara att sätta sig för att skriva och skriva på tills man är klar.

Jag älskar att skriva, varje dag. Orden finns alltid där, pockar på att få komma ut och bli ett med datorn/papperet. Men ibland är det så mycket annat som pockar på uppmärksamhet samtidigt, vårsolen som värmer, hundarna som vill gå promenad, fönstren som katterna under vintern har satt tassavtryck på, böcker att läsa, Kotten som vill pussas på. Dessutom är jag i det skedet av boken att jag är ivrig att börja på nästa bok. Du vet, nästan klar, men rädd för att det ska gå alltför fort så att slutet inte blir bra.

På promenad med hundarna.

Då är det lätt att tappa lusten. Du vet hur boken ska sluta, men du måste linda in slutet så att det blir bra. Hur många böcker har du läst där du blivit besviken på slutet? Jag har läst alldeles för många. Därför är jag oerhört rädd för att göra samma misstag, ha alltför bråttom för att bli klar.

I det här läget är det faktiskt bra att ta en paus och gå ut i vårsolen med hundarna, eller ta putstrasan och ta bort katternas tassavtryck (fast de är rätt gulliga där de sitter på fönstret, tassavtrycken alltså), pussa på lilla valpen Kotten, eller sätta sig en stund med en bra bok. Det är då lusten återkommer, när du inte tvingar dig själv, utan gör ett medvetet avbrott för att hålla orden i huvudet, låta dem tumla runt och bli så mycket mer än vad de kanske skulle ha blivit om du inte hade tagit din paus.

Att skriva ska vara roligt, hela tiden, tänk på det. Varför skriver du annars?

Skriv på!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.




torsdag 14 februari 2019

Inspirerad av ringblommor

Inspirerad av ringblommor

Ringblommor har följt mig genom livet alltsedan den dag jag som nittonåring köpte mitt första hus. Ett brunt hus i skogen, med trappa och mur av mexitegel. Det var sensommar och mot den vita tegelmuren växte orange ringblommor. Det var mitt första möte med denna blomma och jag trodde det var en perenn, eftersom den återkom år efter år. Vad jag inte visste var att den självsådde sig.

När jag flyttade såg jag till att ha rikligt med ringblommor i mina rabatter, de är färgstarka och luktar gott, dessutom är de vackra att se på.

Det var först när jag flyttade till Blekinge för 24 år sedan som jag började ta med ringblommor i mina berättelser. Det var då jag mötte Sonja, en sjuttioårig härlig dam som samlade örter, gjorde salvor och te av dem. Bland annat av ringblommor. Hon lärde mig mycket och fick mig att älska ringblommor ännu mer.

Därför var det självklart att ringblomman skulle vara en del av berättelsen i Jag är ingen häxa. Den handlar ju om kloka gummor som gör helande salvor av örter. Inspiration hämtade jag från Sonja och jag låter huvudpersonerna dricka ringblomste, något jag inte tyckte smakade så gott, men Sonja älskade det.

Även i Riddarsvärdet tar jag hjälp av ringblomman och Sonjas läkekonster. Då hamnar Ramona hos en läkekunnig som har massor av olika örtmediciner i sin vagn, bland annat ringblomssalva. Kunde inte låta bli att ha med ringblommor igen, eftersom jag älskar blomman.

Numera har jag ett stort land med ringblommor, de återkommer varje år och är lika färgstarka och doftar ljuvligt.

Vad vill jag säga med det här, undrar du säkert. Jo, jag vill berätta hur du kan använda din livserfarenhet i dina berättelser. Lyft fram saker du vill berätta om, även om det är en liten detalj i den stora helheten. Även om dina läsare inte vet vad just den saken innebär för dig, så lovar jag att det ger en stor tillfredsställelse av att ha delat med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Nu undrar jag om du har något liknande som du vill dela med dig av? Skriv till mig, Kim M. Kimselius, genom att klicka på länken på mitt namn.

Ha en fin dag!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.




onsdag 13 februari 2019

Kontrakt på åttonde isländska boken

Kontrakt på åttonde isländska boken


Dags att fira igen! Nu har jag skrivit kontrakt på min åttonde isländska bok. På bilden ser du mig och en av mina förläggare på Urdur förlag. Bilden togs i september 2017 när jag var där och signerade och föreläste. I bakgrunden ser du vulkanen Hekla. I september ska jag tillbaka för en ny föreläsnings- och signeringsturné då min nionde isländska bok släpps (om den hinner bli klar).

Den här gången är det Tsunamikatastrofen i Lissabon som är översatt.

Min förläggare hade börjat översätta Vikingaträl, med tanke att den boken skulle komma ut nu i maj 2019, men så fick de läsa Tsunamikatastrofen i Lissabon och kontaktade mig. "Det här är den absolut bästa bok du har skrivit och vi vill gärna översätta den nu." "Det går bra!" svarade jag. "Bra! För jag har redan börjat översätta den!" svarade min förläggare. Ibland går det fort!

Jag undrar vad boken kommer att heta på isländska?

Det är oerhört spännande att få se sina böcker översatta till andra språk, vissa kan jag läsa, andra är bara bokstäver för mig, men jag vet vad boken handlar om och jag vet att de tas emot väl i de länder de blir lästa. Kan man önska mer?

Dags att fira!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

tisdag 12 februari 2019

En liten stund då och då blir till slut en färdig bok

En liten stund då och då blir till slut en färdig bok

Ibland är det svårt att få tiden att räcka till att skriva. Många skjuter då upp sitt projekt i väntan på att de ska få en dag ledig, eller en helg. Men det är fel. Det är de små stunderna av skrivandet som gör att du till slut blir klar med ditt projekt.

Just nu har jag en liten Kooikervalp på 13 veckor, han heter Kotten. Med Kotten i huset blir det ingen lugn stund. Dessutom har jag två Berner Sennenhundar också, som även de ska ha sitt när Kotten sover. Det blir till att förlägga skrivpassen till de stunder som blir över.

För att hinna skriva över huvud taget med en valp, två vuxna hundar, många vänner som kommer och hälsar på, alla resor för att socialisera den lilla valpen, måste jag skriva i fem- tiominuterspass, ibland har jag tur att det blir en halvtimma åt gången.

Jag vet av erfarenhet att många av er har problem att få tid till skrivandet, ni har små barn, ni jobbar heltid, ni har fritidsaktiviteter förutom skrivandet. Då är mitt förslag att ni ska göra som jag gör just nu, skriv lite då och då, håll berättelsen i huvudet. Släpp inte tankarna på den, låt den jobba i bakhuvudet, gör lappar, en synops över vad som ska hända. Och framförallt, låt historien leva sitt eget liv.

Efter 22 år som etablerad författare och med 51 böcker, har jag lärt mig en hel del om hur det är att skriva en bok. Jag har testat de flesta sätt, det här är ett sätt som jag uppmanat andra att ta till, men inte så ofta har behövt använda mig av själv. Nu tar jag tag i mitt stora skrivprojekt, låter Kotten störa mig, lämnar datorn öppen, ibland mitt i en mening, det är bråttom att kissa när man är valp. Men just den där oavslutade meningen får eget liv när jag går ut, den snurrar runt i huvudet och ibland kan den ta en helt annan väg än vad det var tänkt från början.

Förringa inte de små korta skrivstunderna. På de fem veckor Kotten har varit hos oss har jag nästan skrivit klart en bok, bara genom att arbeta små, korta stunder så ofta jag kan.

Lycka till!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

 

 

måndag 11 februari 2019

Kooikervalpen Kotten 13 veckor

Kooikervalpen Kotten 13 veckor

Nu har Nederlandse Kooikerhondje "Kooiker" Kotten blivit 13 veckor. Förra veckan var intensiv, många besök. MASSOR av snö och vaccinering. Kottens favoritplats är numera soffan. Även om vi andra är i andra delar av huset springer han till soffan och lägger sig för att sova när han är trött. En trygg liten valp med andra ord.

Snön vräkte ner och gjorde allt vitt, vitt, vitt. Det här är en av sommarstugorna i vår närhet. Det var här som Kiara blev skrämd och rusade iväg för att vara borta i 26 timmar.

Smilla är fortfarande hos oss och älskar de långa vintriga promenaderna, då hon passar på att rulla runt i snön så ofta hon kan.

Kiara är lite sur på Smilla just nu, eftersom Smilla har gått in i höglöp och gör allt för att lille Kotten ska para henne

Här är det fortfarande bara löp och en samlad flock som har roligt i snön. Kiara och Kotten.

Jag tror Kotten älskar att "vara" en stor Berner Sennehund, för visst verkar han tro att han är det? Kiara, Kotten och Smilla.

Smilla, Kotten och Kiara.

 Tänk att det kan vara så kul med snö och en kompis. Kiara och Kotten.

Kiara och Kotten.

 Kiara och Kotten.

Smilla och Kotten. Ju närmare höglöpet Smilla kom, desto mer accepterade hon Kotten.

Kiara är så nöjd när hon och Kotten är tillsammans. Hon får något drömskt i blicken.

Våra vänner Ted och Marie kom på besök. Båda blev helt förälskade i Kotten, men även i Smilla och Kiara.
Jag har en filmsnutt på just den här bilden och Ted ser ut att vara helt salig med Kiara och Kotten i sin famn.

Det är bra med extra händer som kan kela med hundarna. Här är det Kiara, Ted, Kotten, Marie och Smilla.

Kotten och Smilla.

En trött liten Kotte.

"Mamma" Kiara står ut med det mesta ifrån Kotten.



Nu har Smilla kommit in i höglöp och Kotten försöker så gott han kan att para Smilla.
Till slut måste vi separera dem. Annars får Kotten aldrig sova.

Första gången för Kotten hos veterinären i Blekinge. Han blev genomsökt grundligt och fick sin spruta. Därefter åkte vi till Zoophies djurbutik i Karlskrona, där han blev ompysslad, pussad, fotograferad och fick nytt halsband, eftersom han hade tuggat sönder sitt gamla strax innan veterinärbesöket. Efteråt åkte vi till Smillas matte, Lena, för att hälsa på och gratulera henne på födelsedagen. Kotten tyckte det var lite otäckt där, men jag tror mest det berodde på att han var så trött. Här vilar han tryggt i husses famn.

En del av Kottens "skattgömma". Varje gång det kommer nya människor på besök har de gosedjur med sig till Kotten. Han älskar det. De nya leksakerna är bäst, till nästa gång det kommer besök.

Kotten är en liten charmknutte. Det är svårt att motstå att killa honom på magen när han lägger sig så här när vi passerar honom.

Vännerna Susanne och Lennart kom och hälsade på. De köpte sin första Berner Sennenhund av mig för många år sedan. De var även med och letade efter Kiara när hon var försvunnen. Hittills har Kotten hållit sig till karlarna när det har kommit besök, men Susanne charmade honom rejält.

Så gjorde även Lennart.

Efter en intensiv dag drog sig Kotten tillbaka till soffan och kröp ned under filten han normalt brukade ligga på. Kiara brukade göra likadant när hon var valp, men hon var så stor så att hon kunde dra filten över sig.

Jag har mina arbetstider som vanligt, även om skrivandet blir avbrutet lite då och då av hundarna, så är det något jag älskar. Hundarna är en stor del av mitt liv och är med i många böcker. Har jag berättat att Kotten är med i boken Staden på andra sidan Pyramiden? Men det är Tudor som är på omslaget.

Boken kommer ut i vår.

Nu är Kiara och Smilla utestängda. Smilla går genom gallret just nu för att ta sig till Kotten och Kiara börjar även hon komma in i löpet. För att Kotten ska få sova behöver han vara själv.

Jag utnyttjar tiden till att skriva när Kotten ligger utsträckt på soffan och sover så sött.


Läs tidigare inlägg om Kotten, vår nya flockmedlem, en liten Nederlandse Kooikerhondje, Kooiker:
Välkommen hem lilla Kotten.
En vecka med Kotten.
En vecka utan Tudor två med Kotten.
Kotten, Kiara och Smilla.
Snön ligger lika djup som Kotten är hög.


Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

 





söndag 10 februari 2019

Blodskifte av Eva Holmquist

Blodskifte av Eva Holmquist 
 
Alltsedan jag första gången stötte på Eva Holmquist namn i en novellsamling har jag läst allt hon skriver. Sättet hon lyckas fånga mig varje gång, trots olika berättelser, olika miljöer och mycket fantasi, gör att det är omöjligt att sluta läsa författarens böcker.

Författarens magiska världar är unika, Blodskifte inget undantag. Det handlar om en magisk värld som ligger alldeles bredvid vår. Berättelsen börjar med Nora som cyklar i full fart mot sjukhuset för att få träffa sin döende mamma innan det är för sent. Hon kolliderar med Robin och de hamnar båda blödande på marken där deras blod blandas. Här får jag förklaringen till bokens titel: Blodskifte, fast det är först några sidor till som den verkliga förklaringen dyker upp.

Genom mötet med Robin dras Nora in i en främmande värld, en parallellvärld till Jönköping, där allt ser nästan likadant ut som hemma hos Nora, men ändå inte. Utan att Nora vet om det byter hon skepnad, eftersom hon har blandat blod med Robin.

En berättelse med sådan fart och spänning att jag slukar sidorna i ett litet nafs och redan väntar på fortsättningen.

Om du aldrig tidigare har läst något av Eva Holmquist rekommenderar jag dig att göra det. Varför inte börja med Blodskifte? Ett mäktigt fantasyäventyr. Läs boken!

Den får fem stjärnor av fem möjliga

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris, Bokus,  Akademibokhandeln eller Storytel.

För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här