Avundsjuka är något fult, något jobbigt, framförallt för den som drabbas av avundsjuka. Varför ska man gå omkring och vara avundsjuk på det andra har, eller har uppnått, istället för att vara nöjd med det man själv har, eller har åstadkommit?
Minns när jag startade min blogg på Bokmässan i Göteborg 2009. Då var det ingen som läste det jag skrev, ingen som kikade in och kommenterade. Jag hoppade runt bland andra bloggare och läste, lärde mig och såg att en del hade MÅNGA kommentarer, andra bloggare hade inga, trots att de hade väldigt många besökare.
Jag lade till ett räkneverk på min blogg och upptäckte då att jag hade betydligt fler besökare på bloggen än vad jag hade trott, det var bara det att ingen kommenterade... Nu har jag omkring 5.000-8.000 besökare på min blogg i månaden, men har ändå väldigt få kommentarer. Ändå är jag inte avundsjuk på dem som har 20-30 kommentarer eller över 500 kommentarer som jag såg på en blogg. För det viktigaste är ju inte hur många som kommenterar det jag skriver, utan att de TYCKER OM det jag skriver och vill fortsätta läsa min blogg.
Avundsjukan dyker upp överallt i livet. Det finns de som är avundsjuka på de författare som har lyckats slå igenom och säljer mycket av sina böcker. Folk är avundsjuka på grannens nya bil, hus, utlandsresa...
Varför all denna avundsjuka? Det är varje person som formar sitt liv och gör det till vad det är. Istället för att satsa all sin energi på att vara avundsjuk, kanske man ska lägga energi på att göra sitt liv så som man vill att det ska vara.
Många av dem som det sneglas avundsjukt på har arbetat hårt för att uppnå det de har. De har försakat oändligt mycket för att nå framgång, de har inte fått något gratis, vilket många av de avundsjuka verkar tro.
Sluta vara avundsjuka på varandra och gläds åt varandras framgångar istället, då blir livet lättare och gladare för alla!
Avslutar med ett videoklipp på en av mina favoritartister: Nanne Grönvall, med låten Avundsjuk:
Ha en bra dag och låt den gå i glädjens och harmonins tecken!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
lördag 23 juli 2011
fredag 22 juli 2011
Royalty = lön från förlaget
Hittade ett mycket intressant blogginlägg på Debutantbloggen:
...Det hela börjar med ett avtal mellan förlaget och författaren. I förlagsavtalet regleras ett antal viktiga punkter. Bland annat lovar förlaget att ge ut boken i en viss upplaga inom en given tidsperiod. Förlaget fastställer också ett pris på boken som gäller när bokhandeln köper in den, ett f-pris. Det är utifrån f-priset som royaltyn räknas ut. För varje såld bok får jag en andel av f-priset. Eftersom min bok är en bilderbok ska även illustratören ha royalty. (Författarförbundet har rekommendationer på royalty både för illustrerade och icke-illustrerade böcker för den som är intresserad av procentsatser.)
Av de böcker som trycks ger inte alla royalty. Böcker som inte ger klirr i kassan är till exempel författarens friexemplar, recensionsböcker och pliktexemplar. Men för de böcker som faktiskt säljs ska alltså författaren få en del av kakan.
Jaha, hur är det med pengarna då? När kommer de? Antingen ger förlaget ett förskott, vanligen på ett belopp som motsvarar halva förstaupplagan. Eller så får författaren vänta på den faktiskt försäljningen innan pengarna betalas ut. Förlaget redovisar regelbundet hur det går. Minst en gång om året bör detta göras enligt Författarförbundet, men det kan också ske oftare. Mitt förlag redovisar varje kvartal...
Läs resten av blogginlägget här och alla intressanta kommentarer.
För att få royalty måste du först skicka in din berättelse till ett förlag. Här hittar du adresser till många förlag och vilken typ av böcker de ger ut: Skicka din berättelse till ett bokförlag
Lycka till med ditt bokprojekt!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
...Det hela börjar med ett avtal mellan förlaget och författaren. I förlagsavtalet regleras ett antal viktiga punkter. Bland annat lovar förlaget att ge ut boken i en viss upplaga inom en given tidsperiod. Förlaget fastställer också ett pris på boken som gäller när bokhandeln köper in den, ett f-pris. Det är utifrån f-priset som royaltyn räknas ut. För varje såld bok får jag en andel av f-priset. Eftersom min bok är en bilderbok ska även illustratören ha royalty. (Författarförbundet har rekommendationer på royalty både för illustrerade och icke-illustrerade böcker för den som är intresserad av procentsatser.)
Av de böcker som trycks ger inte alla royalty. Böcker som inte ger klirr i kassan är till exempel författarens friexemplar, recensionsböcker och pliktexemplar. Men för de böcker som faktiskt säljs ska alltså författaren få en del av kakan.
Jaha, hur är det med pengarna då? När kommer de? Antingen ger förlaget ett förskott, vanligen på ett belopp som motsvarar halva förstaupplagan. Eller så får författaren vänta på den faktiskt försäljningen innan pengarna betalas ut. Förlaget redovisar regelbundet hur det går. Minst en gång om året bör detta göras enligt Författarförbundet, men det kan också ske oftare. Mitt förlag redovisar varje kvartal...
Läs resten av blogginlägget här och alla intressanta kommentarer.
För att få royalty måste du först skicka in din berättelse till ett förlag. Här hittar du adresser till många förlag och vilken typ av böcker de ger ut: Skicka din berättelse till ett bokförlag
Lycka till med ditt bokprojekt!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
torsdag 21 juli 2011
Jag undrar...
Jag undrar om jag dog inatt... Hela mitt liv passerade förbi, minnen, underbara upplevelser for igenom mitt huvud. De säger att sådant händer när man är på väg att dö. Vaknade med en känsla av lugn och inre harmoni. Tänk vad mycket jag har upplevt under mitt liv, så många lyckliga stunder, så fina minnen.
En gång dog jag, på riktigt. Minns inte att jag dog, minns bara att jag plötsligt svävade ovanför mig själv, såg mig ligga där, såg förfärade ansikten, medan jag själv kände en oerhörd lycka, blandad med förvåning: "Men, där ligger ju jag!" tänkte jag och såg ned på mig själv. Mer hann jag inte tänka förrän de ryckte tillbaka mig till livet igen.
Det kändes ganska konstigt att återvända till kroppen, jag hade känt mig så fri när jag svävade ovanför den. Samtidigt var det härligt att leva och den gången fylldes jag av samma känsla som jag har just nu, lugn och harmoni och jag undrar om jag inte har upplevt en liten minidöd under sömnen.
Ska suga på alla minnen som dök upp i natt, njuta av dem och av att jag får uppleva ännu en underbar dag i livet!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
En gång dog jag, på riktigt. Minns inte att jag dog, minns bara att jag plötsligt svävade ovanför mig själv, såg mig ligga där, såg förfärade ansikten, medan jag själv kände en oerhörd lycka, blandad med förvåning: "Men, där ligger ju jag!" tänkte jag och såg ned på mig själv. Mer hann jag inte tänka förrän de ryckte tillbaka mig till livet igen.
Det kändes ganska konstigt att återvända till kroppen, jag hade känt mig så fri när jag svävade ovanför den. Samtidigt var det härligt att leva och den gången fylldes jag av samma känsla som jag har just nu, lugn och harmoni och jag undrar om jag inte har upplevt en liten minidöd under sömnen.
Ska suga på alla minnen som dök upp i natt, njuta av dem och av att jag får uppleva ännu en underbar dag i livet!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
onsdag 20 juli 2011
Korrekturläsning är viktig!
Korrekturläsning kan vara dödligt tråkig, men också stimulerande och rolig. Det beror på hur du själv tänker och hur du lägger upp arbetet.
Det är viktigt att korrekturläsa sitt arbete, antingen du ska skicka till förlag, till en korrekturläsare eller ge ut boken på eget förlag. Det gäller att skicka iväg ett manus som är så färdigt att korrekturläsarna/förlaget inte har många kommentarer. Det innebär att du måste läsa din berättelse om och om igen, vilket kan bli tråkigt.
För att göra korrekturläsningen roligare har jag ett knep: Jag läser inte det jag skrivit förrän hela boken är klar. Det är mycket spännande att börja läsa, se om texten håller, om jag har gjort många tankehopp och så vidare. Blir alltid mycket glad när jag läst färdigt och känner mig nöjd med helheten. För det är just helheten jag läser allra första gången, även om jag rättar de korrekturfel jag upptäcker under läsningen.
När jag har läst helheten för jag in de korrekturändringar som jag har noterat i mitt manus och skriver därefter ut en ny omgång korrektur. Det går inte att upptäcka korrekturfelen på samma sätt om man läser texten på skärmen, konstigt nog...
Mellan varje korrekturläsning är det bra om du kan låta din berättelse vila ett tag, några dagar, veckor eller månader...
För varje gång du läser korrektur ska du försöka titta efter nya saker: meningsuppbyggnad, stavfel, grammatik, tempus (läs mer om tempus här), namnen på personerna, miljöskildringar och så vidare.
Om du tänker ge ut din bok på eget förlag är det viktigt att du korrekturläser boken även när den är ombruten, alltså ligger som färdiga boksidor. Då upptäcker du fel, du inte tidigare har sett. I ombruten form ska du även kontrollera avstavningarna som maskinen har gjort automatiskt, för den gör inte alltid rätt!
Oavsett om du ska skicka in till förlag eller trycka själv är det viktigt att skriva ut berättelsen på papper för att korrekturläsa. Du tycker kanske det är slöseri med pengar, att det går lika bra att läsa på skärmen, men det är värt de pengarna som papperet kostar, eftersom du verkligen ser felen på ett helt annat sätt när orden hamnar på papper.
Ibland händer det att jag har läst min berättelse 15-20 gånger innan boken går iväg för tryck. Dessutom har jag fyra olika personer som korrekturläser, ändå dyker det upp korrekturfel i böckerna...
För hur det nu än är, så blir man blind för sina egna fel, speciellt om man läser texten om och om igen, precis efter varandra. Då har man bråttom, man vill bara bli klar och sätta igång med ett nytt projekt. Ta dig tiden att korrekturläsa flera gånger och låt texten vila mellan varje läsning, det kanske är det som gör skillnaden mellan succé och misslyckande!
Lycka till!
Här kan du läsa Skrivprocess: Korrekturläsning
Här kan du läsa om mina Korrekturläsare
Vill du ha fler tips och råd angående skrivandet kan du kika in på den här länken.
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
Det är viktigt att korrekturläsa sitt arbete, antingen du ska skicka till förlag, till en korrekturläsare eller ge ut boken på eget förlag. Det gäller att skicka iväg ett manus som är så färdigt att korrekturläsarna/förlaget inte har många kommentarer. Det innebär att du måste läsa din berättelse om och om igen, vilket kan bli tråkigt.
För att göra korrekturläsningen roligare har jag ett knep: Jag läser inte det jag skrivit förrän hela boken är klar. Det är mycket spännande att börja läsa, se om texten håller, om jag har gjort många tankehopp och så vidare. Blir alltid mycket glad när jag läst färdigt och känner mig nöjd med helheten. För det är just helheten jag läser allra första gången, även om jag rättar de korrekturfel jag upptäcker under läsningen.
När jag har läst helheten för jag in de korrekturändringar som jag har noterat i mitt manus och skriver därefter ut en ny omgång korrektur. Det går inte att upptäcka korrekturfelen på samma sätt om man läser texten på skärmen, konstigt nog...
Mellan varje korrekturläsning är det bra om du kan låta din berättelse vila ett tag, några dagar, veckor eller månader...
För varje gång du läser korrektur ska du försöka titta efter nya saker: meningsuppbyggnad, stavfel, grammatik, tempus (läs mer om tempus här), namnen på personerna, miljöskildringar och så vidare.
Om du tänker ge ut din bok på eget förlag är det viktigt att du korrekturläser boken även när den är ombruten, alltså ligger som färdiga boksidor. Då upptäcker du fel, du inte tidigare har sett. I ombruten form ska du även kontrollera avstavningarna som maskinen har gjort automatiskt, för den gör inte alltid rätt!
Oavsett om du ska skicka in till förlag eller trycka själv är det viktigt att skriva ut berättelsen på papper för att korrekturläsa. Du tycker kanske det är slöseri med pengar, att det går lika bra att läsa på skärmen, men det är värt de pengarna som papperet kostar, eftersom du verkligen ser felen på ett helt annat sätt när orden hamnar på papper.
Ibland händer det att jag har läst min berättelse 15-20 gånger innan boken går iväg för tryck. Dessutom har jag fyra olika personer som korrekturläser, ändå dyker det upp korrekturfel i böckerna...
För hur det nu än är, så blir man blind för sina egna fel, speciellt om man läser texten om och om igen, precis efter varandra. Då har man bråttom, man vill bara bli klar och sätta igång med ett nytt projekt. Ta dig tiden att korrekturläsa flera gånger och låt texten vila mellan varje läsning, det kanske är det som gör skillnaden mellan succé och misslyckande!
Lycka till!
Här kan du läsa Skrivprocess: Korrekturläsning
Här kan du läsa om mina Korrekturläsare
Vill du ha fler tips och råd angående skrivandet kan du kika in på den här länken.
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
tisdag 19 juli 2011
Harry Potter ett magiskt äventyr
Har följt Harry Potters äventyr sedan första boken kom ut. Först började jag läsa den, eftersom de elever jag mötte under mina föreläsningar frågade mig om jag hade läst Harry Potter. Jag blev nyfiken och ville veta mer. Tyckte om det jag läste och fortsatte läsa böckerna.
Det har kommit ut totalt sju böcker om Harry Potter och hans liv på Hogworts skola för magiker.
Tror inte att det finns någon som inte vet vem Harry Potter är, men för säkerhets skull berättar jag hur historien om Harry Potter börjar:
"När föräldralöse Harry Potter visar sig vara trollkarl öppnar sig en helt ny värld för honom. Han får börja i Hogwarths skola i häxkonster och trollkunskap och råkar ut för en rad spännande äventyr"
Fjärde boken i serien är den jag tyckt minst om, tyckte det var för mycket quidditch i den... Eller så kanske det beror på att jag fick boken av min amerikanska förläggare och det var första boken om Harry Potter som jag läste på engelska(amerikanska).
Femte boken var nog den mest sorgliga och oväntade... Favoriterna är andra och sjunde boken.
Filmerna om Harry Potter har varit mycket bra, även om de blivit både hemskare och mörkare efterhand. Vissa saker i böckerna har jag saknat i filmerna, men jag förstår att det inte kan vara lätt att göra en film av en bok som är på 800 till 1.000 sidor.
I söndags såg jag den sista Harry Potter-filmen. Det kändes tomt och sorgligt när jag lämnade biografen. Kommer att sakna filmerna mer än böckerna, eftersom jag alltid har sett fram emot att få se hur de ska lösa visa saker i filmerna...
Det har varit roligt att följa Harry Potter, Hermione Granger, Ron Weasly, lord Voldemort och alla de andra rollfigurerna i filmerna och fått se hur de har vuxit till sig. Såg om de allra första Harry Potter-filmen i vintras och det märks tydligt att det har gått många år mellan den sista filmen och den allra första...
J.K. Rowling gör ett mycket bra jobb när hon väver ihop myter och magi i böckerna om Harry Potter. Dessutom delar hon med sig till välgörenhet av de pengar hon tjänat på Harry Potter-böckerna. Hon har även lyckats knyta ihop böckerna på ett mycket bra sätt i den allra sista boken!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
Det har kommit ut totalt sju böcker om Harry Potter och hans liv på Hogworts skola för magiker.
 |
| Sommarlovet är äntligen över! Harry Potter har längtat tillbaka till sitt andra år på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Men hur ska han stå ut med den nye, omåttligt mallige professor Lockman? Vad döljer Hagrids förflutna? Och vem är egentligen Missnöjda Myrtle? De verkliga problemen börjar när någon, eller något, förstenar den ena Hogwarteleven efter den andra. Är det Harrys största fiende, Draco Malfoy, som ligger bakom? Eller är det den som alla på Hogwarts misstänker - Harry Potter själv? |
Tror inte att det finns någon som inte vet vem Harry Potter är, men för säkerhets skull berättar jag hur historien om Harry Potter börjar:
 |
| I tolv långa år har den ökända Sirius Black hållits fången på fortet Azkaban. Han är anklagad för att ha dödat tretton människor i samma förbannelse. Han anses vara den självklare efterträdaren till den onde Lord Voldemort. Nu har Sirius Black rymt ... |
"När föräldralöse Harry Potter visar sig vara trollkarl öppnar sig en helt ny värld för honom. Han får börja i Hogwarths skola i häxkonster och trollkunskap och råkar ut för en rad spännande äventyr"
 |
| En natt vaknar Harry Potter av att ärret i pannan brinner som eld - ett säkert tecken på att Lord Voldemort befinner sig i närheten. Harry får snart annat att tänka på när världsmästerskapen i quidditch går av stapeln. Och när sommarlovet är slut väntar en överraskning: tillsammans med två andra trollkarlsskolor, Durmstrang och Beauxbatons, ska Hogwarts tävla i en mytomspunnen trekamp. Bara en från varje skola får delta. Alla är lika spända på vems namn som kommer att dras ur den flammande bägaren. |
Fjärde boken i serien är den jag tyckt minst om, tyckte det var för mycket quidditch i den... Eller så kanske det beror på att jag fick boken av min amerikanska förläggare och det var första boken om Harry Potter som jag läste på engelska(amerikanska).
 |
| Harry Potter har fått nog. Sommarlovet hos Dursleys har varit värre än någonsin. Hans bästa vänner verkar inte bry sig om honom, han har inte fått några nyheter från trollkarlsvärlden på hela sommaren och han riskerar dessutom att bli relegerad. När Harry väl återvänder till Hogwarts för sitt femte år är ingenting som det brukar vara, och den stora frågan är: När ska Lord Voldemort slå till igen? |
Femte boken var nog den mest sorgliga och oväntade... Favoriterna är andra och sjunde boken.
 |
| Harry Potter i sjätte årskursen på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Han kastas rakt in i kampen mellan det onda och det goda. Trollkarlsbefolkningen i England uppmanas vara på sin vakt och Dumbledore varnar för att Lord Voldemort är i färd med att värva anhängare för ett nytt försök att gripa makten. |
Filmerna om Harry Potter har varit mycket bra, även om de blivit både hemskare och mörkare efterhand. Vissa saker i böckerna har jag saknat i filmerna, men jag förstår att det inte kan vara lätt att göra en film av en bok som är på 800 till 1.000 sidor.
 |
| Det sista sommarlovet från Hogwarts är snart slut och Harry Potter väntar otåligt på Privet Drive. Medlemmar ur Fenixorden ska komma och hämta honom och föra honom till en säker plats, utan att Voldemort och hans anhängare får reda på vart han tar vägen. Men när han väl kommit i säkerhet - vad ska han göra då? Hur ska Harry kunna utföra den livsfarliga och omöjliga uppgiften som professor Dumbledore har gett honom? |
I söndags såg jag den sista Harry Potter-filmen. Det kändes tomt och sorgligt när jag lämnade biografen. Kommer att sakna filmerna mer än böckerna, eftersom jag alltid har sett fram emot att få se hur de ska lösa visa saker i filmerna...
Det har varit roligt att följa Harry Potter, Hermione Granger, Ron Weasly, lord Voldemort och alla de andra rollfigurerna i filmerna och fått se hur de har vuxit till sig. Såg om de allra första Harry Potter-filmen i vintras och det märks tydligt att det har gått många år mellan den sista filmen och den allra första...
J.K. Rowling gör ett mycket bra jobb när hon väver ihop myter och magi i böckerna om Harry Potter. Dessutom delar hon med sig till välgörenhet av de pengar hon tjänat på Harry Potter-böckerna. Hon har även lyckats knyta ihop böckerna på ett mycket bra sätt i den allra sista boken!
J.K. Rowling hittade på Harry Potter under en resa mellan Manchester och London, då tåget var försenat. Harry Potter dök upp i hennes huvud som en färdig figur. Under tågresan satt Rowling och fantiserade ihop hela bokserien, inklusive intriger, personer och miljöer. Hon ville ta upp frågor som handlar om moral och var förtjust i C.S. Lewis och hans böcker. Rowling skriver böcker som hon själv tyckte om som barn och som hon fortfarande är förtjust i.
Sagan om J.K. Rowling är en av de mer häpnadsväckande i vår tid. Den då 31-åriga J.K. Rowling skrev Harry Potter vid ett bord på Nicolsons’s café i Edinburg. Hon var arbetslös, pank, nyskild och nyinflyttad i en stad där hon knappt kände någon. Här vandrade hon längs gatorna för att få sin tre månader gamla dotter att somna. När barnet sov gick Joanne in på en släktings kafé, beställde in en espresso och ett glas vatten och skrev tills dottern vaknade. Men hela tiden skämdes hon. Hon hade ett barn att försörja och borde göra någonting vettigare. Hon tog trots allt mod till sig och visade manuset för en kompis som tyckte det var jättebra. J.K. Rowling letade fram adresser till agenter i London och skrev det 80.000 ord långa manuskriptet i två exemplar, eftersom hon inte hade råd att kopiera. En av agenterna nappade och därmed började en otrolig framgångssaga.
J.K. Rowling har belönats med ett flertal priser, bland annat The Bookseller Author of the Year Award och Smartiespriset. Recensionerna har varit översvallande och böckerna om Harry Potter har översatts till 64 språk. Pengar är inte längre några problem för J.K. Rowling, däremot var det inte lätt att få lugn och ro att skriva färdigt den serie om sju böcker om Harry Potter, som hon planerade, eftersom hon var efterfrågad av hela världen! Nu är dock böckerna klara och en häpnadsväckande framgångssaga är framme vid slutet. Eller är den det? Vem vet vad J.K. Rowling planerar härnäst!
Ett magiskt äventyr med Harry Potter är över, men jag är säker på att det finns många fler magiska böcker som väntar på sina läsare.
Och visst... jag ska vara ärlig, jag vill även att mina nitton böcker ska bli film och bli lika populära som Harry Potter-böckerna och Harry Potter-filmerna. Kanske du en dag får se alla Theo och Ramona-böckerna som film... Visst skulle det vara häftigt? Det tycker i alla fall jag!
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
måndag 18 juli 2011
Biblioteksersättning
Har tidigare talat om biblioteksersättning här på min blogg.
Nu hittade jag ett mycket intressant blogginlägg på Debutantbloggen.
Här är ett litet utdrag ur den texten:
Vårt svenska system med biblioteksersättning infördes 1954 och innebär att staten ger upphovsmän en ersättning baserad på utlån av deras verk från biblioteken. De som får ersättning är författare, översättare, fotografer och tecknare. För varje hemlån betalar staten 1 krona och 32 öre. Det kan låta som en ringa summa, men totalt handlar det om över hundra miljoner kronor som ska fördelas varje år. Svenska Författarfonden heter den organisation som har i uppgift att administrera dessa pengar.
Av de 132 öre som staten betalar för varje lån hamnar den största delen direkt i författarens ficka: 79 öre. (Medan en översättare får hälften: 39,5 öre.) Knappt 8 öre går till administration. En liten del går också till upphovsmännens organisationer: Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers förbund. Resterande ören går till att betala ut olika typer av stipendier, garantibelopp och bidrag till upphovsmän.
Läs hela texten här! Mycket intressant läsning och en mycket bra blogg!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
Nu hittade jag ett mycket intressant blogginlägg på Debutantbloggen.
Här är ett litet utdrag ur den texten:
Vårt svenska system med biblioteksersättning infördes 1954 och innebär att staten ger upphovsmän en ersättning baserad på utlån av deras verk från biblioteken. De som får ersättning är författare, översättare, fotografer och tecknare. För varje hemlån betalar staten 1 krona och 32 öre. Det kan låta som en ringa summa, men totalt handlar det om över hundra miljoner kronor som ska fördelas varje år. Svenska Författarfonden heter den organisation som har i uppgift att administrera dessa pengar.
Av de 132 öre som staten betalar för varje lån hamnar den största delen direkt i författarens ficka: 79 öre. (Medan en översättare får hälften: 39,5 öre.) Knappt 8 öre går till administration. En liten del går också till upphovsmännens organisationer: Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers förbund. Resterande ören går till att betala ut olika typer av stipendier, garantibelopp och bidrag till upphovsmän.
Läs hela texten här! Mycket intressant läsning och en mycket bra blogg!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
söndag 17 juli 2011
"Ett härligt äventyr i en annan värld" Faraos förbannelse
Faraos förbannelse av Kim M Kimselius "Jag har alltid varit fascinerad av det gamla Egypten, därför var det extra kul att läsa denna bok. Det är så härligt att läsa en äventyrsbok, där faktan är så fint instoppad. Man lär sig massor utan att vara medveten om det. Gissa två gånger om den här lärarinnan blir glad. ;) Jodå, hon tycker det är perfekt att barnen lär sig saker utan att behöva anstränga sig - utan bara ha en stunds roligt. Då stannar dessutom det de har lärt sig bättre, än när de tragglat det inför ett prov.
Så sätt boken i handen på ett barn och låt barnen svepas iväg på detta spännande äventyr till det gamla Egypten, så slår du många flugor i en smäll. Barnet tränar läsning, lär sig en del om det gamla Egypten men får framför allt ett härligt äventyr i en annan värld!!! Det är väl det som kallas en win-win situation?"
Den här recensionen har Faraos förbannelse fått av Boktokig.
Blir så glad när mina böcker får beröm, eftersom jag vet hur mycket arbete jag har lagt ned på researchen och skrivandet. En annan dag ska jag berätta lite mer om arbetet med Faraos förbannelse här på min blogg!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se