Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg
Visar inlägg med etikett Biblioteksersättning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Biblioteksersättning. Visa alla inlägg

fredag 27 december 2013

Biblioteksersättningen

Får ofta frågan om hur mycket jag får för varje utlånad bok. Därför har jag hämtat det här dokumentet hos Författarförbundet. Nedan hittar du all information du behöver veta om Biblioteksersättningen.

Biblioteksersättningen
Enligt upphovsrättslagen får ett exemplar av ett litterärt verk fritt spridas vidare sedan det med upphovsmannens samtycke har överlåtits. Detta betyder att bibliotek som har köpt in en bok också har rätt att låna ut den; författaren kan inte motsätta sig det och har ingen laglig rätt till ersättning. Detta är en kulturpolitiskt motiverad inskränkning i upphovsrättslagen för att värna allmänhetens tillgång till litteratur genom den fria biblioteksutlåningen.

Sedan 1954 får dock de svenska litterära upphovsmännen istället en statlig och offentligrättslig ersättning för biblioteksutnyttjandet. Två motiv angavs för ersättningen: den skulle dels ge skälig ersättning för det samhälleliga utnyttjandet av författarnas verk som den fria utlåningen innebar, dels medföra en viss förbättring av författarnas ekonomiska villkor. De kulturpolitiska motiven bakom instiftandet av den svenska biblioteksersättningen skapade en från första början kulturpolitiskt utformad ersättning: den riktas enbart till svenska upphovsmän (d.v.s. som skriver på svenska eller är bosatta i Sverige) och översättare (till eller från svenska språket) – och därtill används en stor del av medlen för stipendier och bidrag till dessa kategorier av författare, tecknare, fotografer och översättare.

Biblioteksersättningen konstruerades från början som ett visst belopp per boklån, vilket skulle överföras till Sveriges författarfond – en statlig verksamhet men med en styrelse vars majoritet utsågs av upphovsmännens egna organisationer. Systemet har efterhand byggts ut, så att numera ges ersättning för både hemlån och referensexemplar av både svenska originalverk och verk i svensk översättning.

De övergripande reglerna för biblioteksersättningen beslutas av regering och riksdag i en särskild förordning. Länge fastställdes också biblioteksersättningens grundbelopp, d.v.s. ”priset per boklån”, ensidigt av staten. Sedan 1985 har dock regeringen en överenskommelse med Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund om att man ska förhandla om biblioteksersättningens grundbelopp. De senaste förhandlingarna slutfördes i april 2013 och avsåg grundbeloppet för år 2014; parterna enades då om ett grundbelopp på 1 kr och 41 öre (en höjning med fyra öre). Det kommer att ge en sammanlagd biblioteksersättning på 139,2 milj. kr (en ökning med 5,5 milj. kr). Överenskommelsen gäller under förutsättning att riksdagen under hösten 2013 anslår medel i enlighet med budgetpropositionen för år 2014.

I underlaget för biblioteksersättningen ingår hemlån och referensexemplar av originalverk, skrivna på svenska eller av upphovsman som har sin vanliga vistelseort i Sverige. I underlaget för biblioteksersättningen ingår också hemlån och referensexemplar av verk översatta till eller från svenska. Ersättning grundas under verkens hela upphovsrättsliga skyddstid, d.v.s. till och med sjuttionde året efter upphovsmannens/översättarens dödsår.

I författarfondens årliga verksamhetsberättelser beskrivs mer ingående hur biblioteksersättningen beräknas (författarfondens inkomster) och hur den sedan fördelas på olika slags individuella ersättningar och stipendier.

 
Här kan du läsa mina tidigare inlägg om ersättning för e-böcker etc.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 23 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här 

onsdag 24 april 2013

Höjd biblioteksersättning för författarna

Författarförbundet skickade ut denna pressrelease igår på Världsboksdagen, den 23 april:

Upphovsmännen och Kulturdepartementet ense om höjd biblioteksersättning med 4 öre

PRESSMEDDELANDE 2013-04-23

Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund har förhandlat färdigt med Kulturdepartementet om höjningen av biblioteksersättningen för år 2014. 2014 års örestal blir 1 krona och 41 öre vilket innebär en total biblioteksersättning om 139,2 miljoner kronor. En ökning om 5,5 miljoner kronor. Överenskommelsen är föremål för regeringens slutliga godkännande som väntas inom kort.
- Höjningen om 4 öre är rimlig i förhållande till ersättningens värde för upphovsmäns försörjningsvillkor och allmänhetens fria tillgång till böcker via våra öppna bibliotek. Nu måste vi fortsätta diskussionen om hur upphovsmännens försörjningsvillkor kan balanseras vid ökad e-boksutlåning, säger Gunnar Ardelius, ordförande i Sveriges Författarförbund.

- Vi gläder oss åt att uppgörelsen bibehåller värdet i ersättningen från 2013 till nästa år. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det totala värdet i biblioteksersättningen länge sjunkit mot den allmänna löneutvecklingen. Konsekvenserna av det måste hanteras i framtida överenskommelser, säger Lennart Eng, ordförande i Svenska Tecknare.

- förhandlingsordningen har fungerat väldigt bra. Vi har haft en konstruktiv dialog med Kulturdepartementet, som även öppnat för fortsatta samtal angående Litteraturutredningen, säger Lotta Schwarz, ordförande i Svenska Fotografers Förbund.

Sveriges Författarförbund, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund.


Ja, nu vet du hur mycket en författare får varje gång du lånar en av författarens böcker på biblioteket! Inte blir man rik på biblioteksutlåningen, men alla bäckar små... ;-)

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 23 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här 

fredag 30 mars 2012

E-böcker ger biblioteken och förlagen problem

Det diskuteras en hel del om hur förlagen ska ta betalt för e-böcker av biblioteken. Hannes Eder på Publit har delat sina tankar om detta problem:

Frågan om hur bibliotek ska hantera eböcker verkar nått kokpunkten under senaste året. I USA pågår ett regelrätt krig; fyra av de största förlagen – de så kallade big 6 – tillåter inte längre att deras eböcker lånas ut. Det femte – Random House – har chockhöjt sina priser och det sjätte – HarperCollins – har försämrat villkoren så till den grad att många bibliotek idag bojkottar deras eböcker.

Det är också väldigt oklart om bibliotek kan äga eböcker; i Texas pågår nu ett rättsfall där statsbibliotekarien Joanne Budler stämt Overdrive, för att distributören inte låter henne ta sina eböcker och flytta dem till en annan tjänst, trots att hon har förlagens skriftliga godkännande. Man hävdar att bibliotek bara betalat för rätten att låna ut vissa eböcker, inte för tillgång till dess källfiler.

Även i Sverige vädras missnöje i biblioteksled:
- Man får allt svårare att arbeta med aktualiteter eftersom flera förlag infört embargo på nya titlar
- Kostnaderna för eboksutlåning skenar och prissättningen mot bibliotek är stelbent; alla titlar kostar samma tjugo kronor att låna ut.


- Dessutom är beståndet av svenska eböcker litet och växer långsamt, särskilt med avseende på backlist

Men bibliotek är inte ensamma om att ha eboksbekymmer: Inte ens de största och mest anrika förlagen har den nödvändiga infrastrukturen för att hålla en jämn och hög kvalitetsnivå, vilket visade sig i två spektakulära fall under förra året. Kort efter att Gallimard kammat hem prestigefulla prix Goncourt var man tvungen att dra in eboksutgåvan av L’art français de la guerre som kryllade av korrfel. Några månader senare händer samma sak för HarperCollins, som fick dra tillbaka Kindle-versionen av bästsäljande Neal Stephensons senaste roman.

Men om kvalitet är dyrt, är massidigitalisering av backlist ännu dyrare och de monumentala investeringar som krävs kommer ta lång tid att räkna hem. Förlagens andra problem är därför likviditet.

För det tredje blir metadata allt viktigare för att driva försäljning, men att framställa högkvalitativ metadata för en stor verkskatalog står bortom de flesta förlags resurser. Undantaget som bekräftar regeln är tyska Springer-koncernen, som efter världens kanske mest ambitiösa digitaliseringsprojekt drar slutsatsen att den enskilt viktigaste faktorn för att göra projektet lönsamt varit att framställa god metadata, men också att detta slukat mest resurser.

Både bibliotek och förlag brottas alltså med problem när det gäller eböcker.

Jag tyckte mig skymta en del av lösningen när Publit för en tid sedan engagerades i ett pilotprojekt tillsammans med Stockholms stadsbibliotek, som bland annat gick ut på att digitalisera ett antal creative commons-klassade titlar ur makarna Myrdals verkskatalog, böcker som nu finns fritt tillgängliga för alla svenska folkbibliotek. I det här projektet hade biblioteket direkt tillgång till källfiler, vilket idag är nödvändigt för att kunna arbeta med metadata på något meningsfullt vis eftersom denna i allt högre utsträckning vävs in i själva eboksfilen.

Projektet var dock begränsat till att arbeta med fria titlar, men det gav upphov till en idé.

En idé om att skapa förutsättningar för bibliotek att ingå partnerskap med förlag, för att tillsammans producera och sprida eböcker. Jag kallar modellen dual licensing och den går ut på delad vårdnad av källfiler, vilket innebär att bibliotek ges möjlighet att bidra i arbetet med metadata och kvalitetssäkring.

En bärande tanke med modellen är också att bibliotek hjälper förlag finansiera digitalisering av backlist genom att betala ett förskott. I gengäld har man ett visst antal fria utlån, och får sedan låna ut boken på förmånliga villkor.

Jag har nu nått slutet av detta korta anförande, där jag velat peka på en rad problem som borde kunna ena förlag och bibliotek i en gemensam ansträngning. Dual license-modellen är en möjlig väg framåt. Men mitt huvudsakliga budskap handlar inte om just den utan är större och viktigare än så; jag vill slå ett slag för en kreativ dialog mellan förlag och bibliotek.

Ja, även om e-böcker är något jag tycker väldigt mycket om, så inser jag även problemet med dem. Hoppas att det blir en bra lösning, för nu när jag väl börjat läsa e-böcker har jag ingen lust att sluta! Förresten kommer min bok På liv och död i andra världskrigets skugga snart ut som e-bok. Theos Pompeji finns redan ute som e-bok.

Kramisar Kim
Jag skulle bli mycket glad om du berättar vad du tycker om det du just har läst. Kika in på min hemsida www.kimselius.se om du vill veta mer om mig och mina böcker.

måndag 18 juli 2011

Biblioteksersättning

Har tidigare talat om biblioteksersättning här på min blogg.

Nu hittade jag ett mycket intressant blogginlägg på Debutantbloggen.

Här är ett litet utdrag ur den texten:

Vårt svenska system med biblioteksersättning infördes 1954 och innebär att staten ger upphovsmän en ersättning baserad på utlån av deras verk från biblioteken. De som får ersättning är författare, översättare, fotografer och tecknare. För varje hemlån betalar staten 1 krona och 32 öre. Det kan låta som en ringa summa, men totalt handlar det om över hundra miljoner kronor som ska fördelas varje år. Svenska Författarfonden heter den organisation som har i uppgift att administrera dessa pengar.
Av de 132 öre som staten betalar för varje lån hamnar den största delen direkt i författarens ficka: 79 öre. (Medan en översättare får hälften: 39,5 öre.) Knappt 8 öre går till administration. En liten del går också till upphovsmännens organisationer: Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers förbund. Resterande ören går till att betala ut olika typer av stipendier, garantibelopp och bidrag till upphovsmän.

Läs hela texten här! Mycket intressant läsning och en mycket bra blogg!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

torsdag 7 april 2011

Biblioteksersättning, författarnas "STIM-peng"

Visst är det bra att biblioteken finns, att du kan låna böcker alldeles gratis. Men har du tänkt på att för varje bok du lånar, får författaren en bok mindre såld... Därför finns Biblioteksersättningen, vilket är författarnas "STIM-peng".

(Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, är en upphovsrättslig intresseorganisation för musikskaparna och deras musikförlag. För deras räkning förvaltar och upplåter Stim rättigheter till musik och text.Musikens upphovsmän och musikförlagen har gett Stim i uppdrag att förvalta deras ekonomiska rättigheter enligt upphovsrättslagen. Stim ger tillstånd till att framföra musik offentligt samt inkasserar och fördelar ersättningen individuellt.Stim är en ekonomisk förening som ägs av sina medlemmar. Stim bildades 1923 och har i dag drygt 60 000 anslutna medlemmar.)

Just nu är det en hel del diskussioner om författarnas ersättning för utlåning på biblioteken. Ingen vill väl arbeta helt gratis. Många av oss arbetar redan ideellt med många olika saker, men vi måste ändå försörja oss, på något sätt.

Så här skrev Mats Söderlund, ordförande i Sveriges Författarförbund:
Litteraturutredningen, en ogenomtänkt och nyckfull politik
Vi berättar i ord och bild. Det är vår talang och våra yrken. Vi har utbildning, erfarenhet och åratal av hårt arbete bakom oss. Vår möjlighet att få betalt för vårt arbete regleras i upphovsrättslagen och regering efter regering har ställt sig bakom den. Nu återkommer Alliansregeringen med ett av sina svårräknade angrepp.
Vi vet sedan tidigare att regeringen hyser en stark misstro mot konstnärers arbetsvilja, genom avskaffandet av de statliga konstnärsgarantierna. Vi vet att de anser att vi borde ta bättre vara på oss själva. Se till att vi får ordentligt betalt för det vi gör. Helt obegripligt blir därför dagens besked angående direktiven för litteraturutredningen.
Just nu pågår två parallella processer. Samtidigt som hela konstnärskollektivet efterfrågar en rätt att förhandla om sina ersättningar med sina motparter pågår en medling mellan staten och författare, översättare, tecknare och fotografer angående storleken på biblioteksersättningen. Frågan är vad ett boklån är värt. 132 öre, eller 142 öre eller fem kronor? Var skulle vi sätta värdet i dag?
Lena Adelsohn Liljeroth ställer frågan genom sin litteraturutredning, om det inte är otidsenligt att förhandla om ersättningar. Vi ser en kulturminister som bedriver en ogenomtänkt och nyckfull politik som mest verkar gå ut på att anpassa kulturlivet efter kulturdepartementets behov. Vi har haft rätt att förhandla om denna ersättning sedan mitten på åttiotalet. Medlingsinstitutet har använts två gånger tidigare. Denna gång bröts förhandlingarna sedan regeringen lagt ett nollbud, som toppade ett årtionde av reala försämringar för oss som för vår yrkesverksamhet, är beroende av att någon betalar när böckerna används i folkbiblioteken.
Departementets ovilja att ta ansvar för den inskränkning i upphovsrätten som man påtvingat oss står allt klarare. Men värst av allt är signalen: Vi ska hålla oss på mattan. Inte begära för mycket, inte ställa till bråk. Vad betyder detta för beredningen av upphovsrättsutredningens betänkande?
Jag antar att Alliansregeringen har stor förståelse för vissa förlags behov av att själva diktera villkoren för författare och översättare. Men det är som att justitieministern skulle gå ut och säga till poliskåren att nu förväntar vi oss ordning och reda och samtidigt säga upp kollektivavtalet och vägra ge övertidsersättning.
Eller kanske har vi missförstått allt? Kanske säger de i själva verket att de vill stärka biblioteksersättningens utveckling. I så fall finns ett utmärkt tillfälle att visa det i handling nu. Ge upphovsmännen en förhandlingsrätt i upphovsrättslagen, och höj biblioteksersättningen rejält.

Och här kan du läsa det pressmeddelande som har gått ut:

Utdragen förhandling mellan upphovsmän och regering PRESSMEDDELANDE 2011-03-04 från Sveriges Författarförbund, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund
Vad är ett boklån värt? Den frågan ska förhandlingarna mellan upphovsmannaorganisationerna och regeringen svara på en gång per år. I dag betalar staten 132 öre per lån. Men förhandlingarna för 2010 är fortfarande inte slutförda. Upphovsmännen kräver en höjning med 10 öre per år i tre år för att återställa nivån.


I juni 2010 lämnade Sveriges Författarförbund, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund in sitt bud i biblioteksersättningsförhandlingen.

- På senare år har det skett en kraftig urholkning av det reella värdet av biblioteksersättningen. Det innebär att färre stipendier delas ut idag än för tio år sedan vilket i sin tur, om än svårmätt, har en inverkan på den litterära produktionen i landet, säger Mats Söderlund, ordförande i Sveriges Författarförbund. 

Under en följd av år har företrädarna för författarna, illustratörerna och fotograferna påpekat behovet av en ordentlig återställare. För att den totala biblioteksersättningen skulle följt konsumentprisindex hade det krävts ett tillskott på 11 miljoner. Det förutsätter en ökning av grundbeloppet med 10 öre till 1,42 kr. För att följa tjänstemännens löneutveckling under samma tid skulle ökningen behövt vara ännu större, 38 öre, till 1,70 kr, bara för att inte halka efter.

Men regeringens förhandlare svarade med ett nollbud som i september justerades till en höjning med 1 öre, vilket motsvarar 0,75 procent. Man tycks bortse från att det är en ersättning för ett faktiskt konkret nyttjande vi pratar om. I det läget strandade upphovsmännen förhandlingen.
 
Biblioteken är en grundläggande och väsentlig beståndsdel i vår bild av vad samhället skall vara; öppet, demokratiskt och tillgängligt för alla. Trots marschen in i den digitala världen är boken fortfarande fundamentet för biblioteken. Genom biblioteken görs litteraturen tillgänglig utan kostnad för den enskilde. Men det är få som vet att det hela bygger på en inskränkning av upphovsrätten, en slags expropriation av författares, fotografers, tecknares och översättares ekonomiska intressen.
 
- Med en höjning av grundbeloppet om minst 10 öre per år i tre år skulle vi åtminstone hålla nästan jämna steg med andra inkomsttagare, säger Lennart Eng, ordförande i Föreningen Svenska Tecknare.
Tillväxten i den svenska ekonomin låg över 7 procent under sista kvartalet 2010. Och häromdagen kunde man läsa att staten har ett mycket stort budgetöverskott. Då borde den väl kunna ta ansvar för de fåtaliga ersättningar som är av sådan karaktär att de inte naturligen kan hanteras som vanliga anslagsposter inom ramen för budgetlagen.
 
De utsedda medlarna är Knut Weibull för regeringen (överantikvarie riksantikvarieämbetet), Per Kågeson för upphovsmännen (professor i miljösystemanalys och tidigare ordförande i Sveriges Författarförbund). De har sinsemellan utsett en ordförande, Anders Lindström, tidigare GD för medlingsinstitutet



Tycker det är dags att vi författare höjer vår stämma och protesterar! Vad tycker du?

Sprid gärna detta, kopiera eller länka! 

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.