Tystnaden av Dean Koontz
Som vanligt fångade Dean Koontz mig direkt och det var svårt att sluta lyssna på den här boken. Det är inte bara författarens gestaltningar, utan också det tema han skriver om: digitala spår.
Det är en skrämmande läsning, men samtidigt fascinerande. Massor av folk begår självmord, däribland FBI-agenten Jane Hawks man. Hon förstår inte varför och börjar leta ledtrådar till vad som fick honom att göra det. När en man står inne i hennes hus och hotar hennes son, bestämmer hon sig för att sopa igen alla spår och försvinna ur det digitala nätet, för det är där de spårar henne.
Gång på gång dyker de trots allt upp i hennes närhet. Men vilka är DE?
När boken är slut känner jag bara NEJ! Jag vill läsa mer. När jag upptäcker att detta är första boken om Jane Hawk blir jag lugn. Om ett år hoppas jag fortsättningen kommer. Läs boken! Gör verkligen det!
lördag 8 september 2018
fredag 7 september 2018
13 tips för en lyckad kappsäcksresa
Bo i kappsäck
Vet du vad ordet Kappsäck betyder? Resväska, koffert, trunk, väska; bo i kappsäck ofta byta logi, hämtat från synonymer.se.
Min intensiva föreläsningshöst har börjat. Då blir det till att leva i kappsäck större delen av veckan.
För att det ska bli uthärdligt gäller det att aldrig riktigt packa upp väskan, då glömmer jag inget.
13 tips för en lyckad kappsäcksresa
1. Alltid ha necessären packad med det allra nödvändigaste: hudkräm, tandborste, tandkräm, hårborste, hårshampo, plåster, liten sax, nagelfil, huvudvärkstabletter etc. Gå igenom necessären när du kommer hem och fyll på inför nästa resa. Se till att ha miniförpackningar av allt/fylla över i mindre förpackningar.
2. Alltid packa upp smutstvätt och finare kläder när man kommer hem.
3. Tvätta direkt man kommer hem, packa ned rena kläder i väskan igen: trosor, bh, sockar, underkjol, strumpbyxor, etc.
4. FÖRLÄNGNINGSSLADD! Oftast finns det inte tillräckligt med uttag på hotellrummet, då gäller det att ha en förlängningssladd med många extra uttag. Den ska vara lång, för det är inte alltid uttagen sitter nära den plats du befinner dig i rummet.
5. Laddare! Till alla elektriska apparater du har med dig.
6. Vattenkokare/te/pulverkaffe. Rekommenderar dig inte att använda hotellets vattenkokare. Jag har hört skräckhistorier om folk som tvättar underkläder/sockar i vattenkokaren... Om det är sant vet jag inte... Det finns minivattenkokare att köpa.
7. Minst en bra bok!
8. Ipad/dator
9. Skrivblock och pennor.
10. Näsdukar.
11. Nål och tråd.
12. Extra skor/Regnkläder.
13. SÄKERHETSNÅLAR!
Tack vare att jag alltid har det viktigaste packat kan jag slänga ned resten i ett litet nafs. Det hjälpte mig den gången jag fick samtal om att min syster hade dött. 10 minuter senare satt jag i bilen för att köra 3,5 timma till mamma och pappa för att lämna dödsbeskedet. Hade inte en aning om hur länge jag skulle vara borta. Men baspackningen fanns där, och med den kommer jag långt. Det blev en hel vecka hos mamma och pappa och allt fanns i packningen. Det gick åt många huvudvärkstabletter och näsdukar.
Nu ligger väskan öppen och gapar efter rena kläder. På söndag bär det av igen. Tvättmaskinen körde många varv igår och idag ska de rena kläderna packas ihop. Material till föreläsningen packas och allt ska förberedas inför en intensiv föreläsningsvecka med skrivarkurser.
På fredag nästa vecka börjar allt om igen.
Hittade du några bra, användbara tips?
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Vet du vad ordet Kappsäck betyder? Resväska, koffert, trunk, väska; bo i kappsäck ofta byta logi, hämtat från synonymer.se.
Min intensiva föreläsningshöst har börjat. Då blir det till att leva i kappsäck större delen av veckan.
För att det ska bli uthärdligt gäller det att aldrig riktigt packa upp väskan, då glömmer jag inget.
13 tips för en lyckad kappsäcksresa
1. Alltid ha necessären packad med det allra nödvändigaste: hudkräm, tandborste, tandkräm, hårborste, hårshampo, plåster, liten sax, nagelfil, huvudvärkstabletter etc. Gå igenom necessären när du kommer hem och fyll på inför nästa resa. Se till att ha miniförpackningar av allt/fylla över i mindre förpackningar.
2. Alltid packa upp smutstvätt och finare kläder när man kommer hem.
3. Tvätta direkt man kommer hem, packa ned rena kläder i väskan igen: trosor, bh, sockar, underkjol, strumpbyxor, etc.
4. FÖRLÄNGNINGSSLADD! Oftast finns det inte tillräckligt med uttag på hotellrummet, då gäller det att ha en förlängningssladd med många extra uttag. Den ska vara lång, för det är inte alltid uttagen sitter nära den plats du befinner dig i rummet.
5. Laddare! Till alla elektriska apparater du har med dig.
6. Vattenkokare/te/pulverkaffe. Rekommenderar dig inte att använda hotellets vattenkokare. Jag har hört skräckhistorier om folk som tvättar underkläder/sockar i vattenkokaren... Om det är sant vet jag inte... Det finns minivattenkokare att köpa.
7. Minst en bra bok!
8. Ipad/dator
9. Skrivblock och pennor.
10. Näsdukar.
11. Nål och tråd.
12. Extra skor/Regnkläder.
13. SÄKERHETSNÅLAR!
Tack vare att jag alltid har det viktigaste packat kan jag slänga ned resten i ett litet nafs. Det hjälpte mig den gången jag fick samtal om att min syster hade dött. 10 minuter senare satt jag i bilen för att köra 3,5 timma till mamma och pappa för att lämna dödsbeskedet. Hade inte en aning om hur länge jag skulle vara borta. Men baspackningen fanns där, och med den kommer jag långt. Det blev en hel vecka hos mamma och pappa och allt fanns i packningen. Det gick åt många huvudvärkstabletter och näsdukar.
Nu ligger väskan öppen och gapar efter rena kläder. På söndag bär det av igen. Tvättmaskinen körde många varv igår och idag ska de rena kläderna packas ihop. Material till föreläsningen packas och allt ska förberedas inför en intensiv föreläsningsvecka med skrivarkurser.
På fredag nästa vecka börjar allt om igen.
Hittade du några bra, användbara tips?
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
torsdag 6 september 2018
Beundrarbrev
Beundrarbrev
Det är inte varje dag man får ett brev med rubriken BEUNDRARBREV! Visst får jag många mejl och brev ifrån läsarna. Men det är första gången brevet har den här rubriken.
När jag ser rubriken tänker jag på tonåren, när man var lite smått förälskad i någon, när det var besvarat och man fick "beundrarbrev". Just därför blir jag så glad för rubriken, känslorna kommer tillbaka, lyckokänslan som bubblade inom mig då.
Personen som har skrivit det här brevet har läst de flesta av mina böcker och favoriten är På liv och död i andra världskrigets skugga.
Brevskrivaren säger att just den här boken var så intressant, eftersom det var sant, allt hade hänt och jag hade lyckats beskriva det så väl. En önskan finns också, att jag ska skriva fler böcker om andra världskriget, och det har jag redan gjort: På flykt från andra världskrigets fasa.
Hoppas det blir en glad överraskning när jag berättar det i mitt svarsbrev. För svarar gör jag, på alla brev och mejl, även om det ibland kan ta lite tid. Men jag har blivit betydligt bättre på att besvara snabbare.
Suger fortfarande på ordet beundrarbrev och ler för mig själv. En bra början på den här dagen.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Det är inte varje dag man får ett brev med rubriken BEUNDRARBREV! Visst får jag många mejl och brev ifrån läsarna. Men det är första gången brevet har den här rubriken.
När jag ser rubriken tänker jag på tonåren, när man var lite smått förälskad i någon, när det var besvarat och man fick "beundrarbrev". Just därför blir jag så glad för rubriken, känslorna kommer tillbaka, lyckokänslan som bubblade inom mig då.
Personen som har skrivit det här brevet har läst de flesta av mina böcker och favoriten är På liv och död i andra världskrigets skugga.
Brevskrivaren säger att just den här boken var så intressant, eftersom det var sant, allt hade hänt och jag hade lyckats beskriva det så väl. En önskan finns också, att jag ska skriva fler böcker om andra världskriget, och det har jag redan gjort: På flykt från andra världskrigets fasa.
Hoppas det blir en glad överraskning när jag berättar det i mitt svarsbrev. För svarar gör jag, på alla brev och mejl, även om det ibland kan ta lite tid. Men jag har blivit betydligt bättre på att besvara snabbare.
Suger fortfarande på ordet beundrarbrev och ler för mig själv. En bra början på den här dagen.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
onsdag 5 september 2018
Jag är kär i dina böcker Mellanhedsskolan Malmö
Jag är kär i dina böcker, Mellanhedsskolan Malmö
Igår var jag och föreläste på Mellanhedsskolan i Malmö. Jag blev lite stressad när trafikljusen hela tiden visade rött, så att det tog en kvart längre att ta sig igenom staden än vad min GPS hade beräknat. Men jag hann fram i tid och träffade författarkollegan Thomas Halling innan jag skyndade in för att föreläsa.
Jag blev hjärtligt mottagen vid ankomst, den strålande sensommardag som det var. Föreskolebarnen stod sommarklädda på lång rad, redo för nya äventyr och visade mig vägen. Läraren Rebecka var den som bokat mig och tog emot mig. Dörren till hennes klassrum kändes som att öppna porten till en magisk värld. Så inspirerande att läsa dessa ord. Det var bara början på dagen...
När jag kom in i klassrummet såg jag en stor bild på min bok Spöket på Stora Mossen, som eleverna läst inför mitt besök. Runt den stora bilden satt mängder av teckningar från barnen, som de gjort medan de lyssnat på högläsningen.
Varje gång jag steg in i ett klassrum möttes jag av en härlig energi, glädje, harmoni, lugn och ro. Inga mobiler i klassrummet, inte på skolgården, inte i lärarrummet. Här pratade man med varandra, och lyssnade när jag talade. En underbar känsla.
En flicka sitter som etsad på min näthinna, eftersom hon räckte upp handen för att ställa en fråga och istället sa: "Jag är kär i dina böcker!" Underbara ord!
Något som imponerade stort på mig var ordförrådet de här barnen hade. De använde svåra ord och verkade inte ha några problem med att ta till sig allt jag sa.
Det var en pojke, även han har fastnat i minnet. När han räckte upp handen sprakade han av energi och ögonen gnistrade av glädje. Han kastade med sin långa lugg och sa något oerhört fint om mina böcker, självklart minns jag inte ett ord, eftersom jag blev så tagen av hans rika ordförråd.
De älskade Spöket på Stora Mossen och alla tre klasserna var eniga om att de skulle läsa ALLT jag hade skrivit. Visst hade de sina favorit. Som vanligt var det På liv och död i andra världskrigets skugga, Svarta Döden och Döden på Island (vad är det som lockar så med döden för barn?). Någon ville läsa alla böckerna om Kimberlie: Äventyr på Nya Zeeland, Ett nytt liv och Främlingar, eftersom hon hade varit på Nya Zeeland en månad.
Det blev mycket prat om död och andar när det var frågestund. Men även om författarskap och hur man blir författare. För i de här klasserna fanns författarembryon som jag är övertyga om att jag i framtiden kommer att få kalla för författarkollegor.
En underbar dag på Mellanhedsskolan i Malmö, trots feber, ont i halsen och hosta. Men med hjälp av värktabletter och all energi eleverna förmedlade till mig tog jag mig igenom dagen. När jag kom till skrivarstugan tog jag ut solstolen, lade mig i den och somnade med hundarna liggande i skuggan nära mig.
Nu ska jag plocka ihop och köra hem till Blekinge igen, för att på söndag ge mig ut på nya äventyr. Då går färden till Eksjö.
Ha en fin dag!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Igår var jag och föreläste på Mellanhedsskolan i Malmö. Jag blev lite stressad när trafikljusen hela tiden visade rött, så att det tog en kvart längre att ta sig igenom staden än vad min GPS hade beräknat. Men jag hann fram i tid och träffade författarkollegan Thomas Halling innan jag skyndade in för att föreläsa.
Jag blev hjärtligt mottagen vid ankomst, den strålande sensommardag som det var. Föreskolebarnen stod sommarklädda på lång rad, redo för nya äventyr och visade mig vägen. Läraren Rebecka var den som bokat mig och tog emot mig. Dörren till hennes klassrum kändes som att öppna porten till en magisk värld. Så inspirerande att läsa dessa ord. Det var bara början på dagen...
När jag kom in i klassrummet såg jag en stor bild på min bok Spöket på Stora Mossen, som eleverna läst inför mitt besök. Runt den stora bilden satt mängder av teckningar från barnen, som de gjort medan de lyssnat på högläsningen.
Varje gång jag steg in i ett klassrum möttes jag av en härlig energi, glädje, harmoni, lugn och ro. Inga mobiler i klassrummet, inte på skolgården, inte i lärarrummet. Här pratade man med varandra, och lyssnade när jag talade. En underbar känsla.
En flicka sitter som etsad på min näthinna, eftersom hon räckte upp handen för att ställa en fråga och istället sa: "Jag är kär i dina böcker!" Underbara ord!
Något som imponerade stort på mig var ordförrådet de här barnen hade. De använde svåra ord och verkade inte ha några problem med att ta till sig allt jag sa.
Det var en pojke, även han har fastnat i minnet. När han räckte upp handen sprakade han av energi och ögonen gnistrade av glädje. Han kastade med sin långa lugg och sa något oerhört fint om mina böcker, självklart minns jag inte ett ord, eftersom jag blev så tagen av hans rika ordförråd.
De älskade Spöket på Stora Mossen och alla tre klasserna var eniga om att de skulle läsa ALLT jag hade skrivit. Visst hade de sina favorit. Som vanligt var det På liv och död i andra världskrigets skugga, Svarta Döden och Döden på Island (vad är det som lockar så med döden för barn?). Någon ville läsa alla böckerna om Kimberlie: Äventyr på Nya Zeeland, Ett nytt liv och Främlingar, eftersom hon hade varit på Nya Zeeland en månad.
Det blev mycket prat om död och andar när det var frågestund. Men även om författarskap och hur man blir författare. För i de här klasserna fanns författarembryon som jag är övertyga om att jag i framtiden kommer att få kalla för författarkollegor.
En underbar dag på Mellanhedsskolan i Malmö, trots feber, ont i halsen och hosta. Men med hjälp av värktabletter och all energi eleverna förmedlade till mig tog jag mig igenom dagen. När jag kom till skrivarstugan tog jag ut solstolen, lade mig i den och somnade med hundarna liggande i skuggan nära mig.
Nu ska jag plocka ihop och köra hem till Blekinge igen, för att på söndag ge mig ut på nya äventyr. Då går färden till Eksjö.
Ha en fin dag!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
tisdag 4 september 2018
Häxjakten av Kimselius En fantastisk bok jag verkligen älskade
Häxjakten av Kimselius
En fantastisk bok jag verkligen älskade
Häxjakten är den bok som ligger till grund för Jag är ingen häxa. Häxjakten skrevs 1991 och är med andra ord en "byrålådsbok" som nu fått se dagens ljus. Därför blir jag extra glad när jag får fint omdöme om boken. Det är författaren Karin Sallander som har läst och tyckt till.
"En fantastisk bok jag verkligen älskade.
Jag har läst ut Häxjakten, en underbar bok och jag kan säga att det var bland det bästa jag har läst.
Det bästa var den fantasifulla miljön, samt stämningen i berättelsen. Mycket fart och fläkt, med häxor, drakar och magi. Sånt som jag älskar att läsa om. I centrum står flickorna Ulla, från Sverige, och Kathleen, som är från Skottland. De sveps bort av något som liknar en tornado, och hamnar i denna gåtfulla värld, där allt som nämnts ovan existerar. Människor vill döda allt som har med trolldom att göra.
Boken var spännande från början till slut. Jag fick massor av bra tips på hur man kan skriva spännande fantasy när jag läste. I betyg får boken en 5:a av 5 möjliga av mig." Författaren Karin Sallander
Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den hos nätbokhandlarna, till exempel hos Bokus.
Tack Karin för dina fina ord om min 48:e bok :-D
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
En fantastisk bok jag verkligen älskade
Häxjakten är den bok som ligger till grund för Jag är ingen häxa. Häxjakten skrevs 1991 och är med andra ord en "byrålådsbok" som nu fått se dagens ljus. Därför blir jag extra glad när jag får fint omdöme om boken. Det är författaren Karin Sallander som har läst och tyckt till.
"En fantastisk bok jag verkligen älskade.
Jag har läst ut Häxjakten, en underbar bok och jag kan säga att det var bland det bästa jag har läst.
Det bästa var den fantasifulla miljön, samt stämningen i berättelsen. Mycket fart och fläkt, med häxor, drakar och magi. Sånt som jag älskar att läsa om. I centrum står flickorna Ulla, från Sverige, och Kathleen, som är från Skottland. De sveps bort av något som liknar en tornado, och hamnar i denna gåtfulla värld, där allt som nämnts ovan existerar. Människor vill döda allt som har med trolldom att göra.
Boken var spännande från början till slut. Jag fick massor av bra tips på hur man kan skriva spännande fantasy när jag läste. I betyg får boken en 5:a av 5 möjliga av mig." Författaren Karin Sallander
Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den hos nätbokhandlarna, till exempel hos Bokus.
Tack Karin för dina fina ord om min 48:e bok :-D
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
måndag 3 september 2018
Margit Sandemo i mitt hjärta
Margit Sandemo i mitt hjärta
Första gången jag hörde talas om Margit Sandemo och Sagan om Isfolket var jag någonstans mellan 25 och 30 år. Det är nu runt 40 år sedan. En av mina valpköpare lånade mig den första boken av Isfolket och jag var fast. Men av någon anledning blev det inte av att jag lånade alla böckerna, livet kom emellan.
När jag fick erbjudande om att köpa skinninbundna böcker av Sagan om Isfolket slog jag till. Nu står de där i bokhyllan, olästa. Det var först när serien kom ut Storytel som jag började lyssna på böckerna och äntligen fick läst alla från början till slut.
Men alltsedan jag läste den första boken för 40 år sedan har jag burit Margit Sandemo i mitt hjärta, jag fängslades av hur hon grep tag i läsaren och fortsatte hålla kvar tills boken, ja hela serien var slut.
Mitt författarskap har blivit jämställt med många stora författarnamn, det första var Astrid Lindgren, sedan Enid Blyton och även Margit Sandemo. Senast i helgen var det någon som nämnde mitt namn i samband med Margit Sandemo, att jag nu fick axla hennes mantel, eller något liknande, minns inte orden.
När jag skulle hämta en bild till det här inlägget fastnade jag för ovanstående. Det var knappt jag kunde tro mina ögon när jag läste "Kiaras saga", om den här serien. För Kiara heter min nu 1,5-åriga Berner Sennen.
Jag läste att Margit Sandemo skrev på sin 184:e bok i våras och undrar om den kommer ut i höst...
184 böcker! Och jag som tycker att jag har skrivit många, nu när min 50:e bok kommer ut om några veckor.
Vad jag har förstått av alla intervjuer jag har läst och lyssnat på om Margit Sandemo, hade hon samma kärlek till orden som jag. Berättelserna bara flödade ur henne och hon skrev på. Förr ansågs henne böcker inte som "fina" böcker, förmodligen för att hon skrev så många böcker varje år. Men när man skriver flera böcker på ett år håller man sig kvar i flödet och orden flyter lättare.
Nuförtiden har jag många fler av hennes böcker i min bokhylla. Ja, hon har faktiskt en helt egen bokhylla i mitt hem, från golv till tak, hon har ju skrivit en hel del böcker.
Det är som om något fattas mig från det ögonblick beskedet kom om att Margit Sandemo hade dött. I samma veva får jag höra om Televinkens mamma, Anita Lindman. Även hon en person som präglat mitt liv. Två stora personer på en enda helg. Det har blivit ett tomrum i världen efter deras bortgång.
Efter att jag publicerat det här inlägget fick jag en fantastiskt fin artikel från tidningen Senioren. De hade intervjuat Margit Sandemo strax innan hon dog. Läs artikeln, den är minnesvärd!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Första gången jag hörde talas om Margit Sandemo och Sagan om Isfolket var jag någonstans mellan 25 och 30 år. Det är nu runt 40 år sedan. En av mina valpköpare lånade mig den första boken av Isfolket och jag var fast. Men av någon anledning blev det inte av att jag lånade alla böckerna, livet kom emellan.
När jag fick erbjudande om att köpa skinninbundna böcker av Sagan om Isfolket slog jag till. Nu står de där i bokhyllan, olästa. Det var först när serien kom ut Storytel som jag började lyssna på böckerna och äntligen fick läst alla från början till slut.
Men alltsedan jag läste den första boken för 40 år sedan har jag burit Margit Sandemo i mitt hjärta, jag fängslades av hur hon grep tag i läsaren och fortsatte hålla kvar tills boken, ja hela serien var slut.
Mitt författarskap har blivit jämställt med många stora författarnamn, det första var Astrid Lindgren, sedan Enid Blyton och även Margit Sandemo. Senast i helgen var det någon som nämnde mitt namn i samband med Margit Sandemo, att jag nu fick axla hennes mantel, eller något liknande, minns inte orden.
När jag skulle hämta en bild till det här inlägget fastnade jag för ovanstående. Det var knappt jag kunde tro mina ögon när jag läste "Kiaras saga", om den här serien. För Kiara heter min nu 1,5-åriga Berner Sennen.
Jag läste att Margit Sandemo skrev på sin 184:e bok i våras och undrar om den kommer ut i höst...
184 böcker! Och jag som tycker att jag har skrivit många, nu när min 50:e bok kommer ut om några veckor.
Vad jag har förstått av alla intervjuer jag har läst och lyssnat på om Margit Sandemo, hade hon samma kärlek till orden som jag. Berättelserna bara flödade ur henne och hon skrev på. Förr ansågs henne böcker inte som "fina" böcker, förmodligen för att hon skrev så många böcker varje år. Men när man skriver flera böcker på ett år håller man sig kvar i flödet och orden flyter lättare.
Nuförtiden har jag många fler av hennes böcker i min bokhylla. Ja, hon har faktiskt en helt egen bokhylla i mitt hem, från golv till tak, hon har ju skrivit en hel del böcker.
Det är som om något fattas mig från det ögonblick beskedet kom om att Margit Sandemo hade dött. I samma veva får jag höra om Televinkens mamma, Anita Lindman. Även hon en person som präglat mitt liv. Två stora personer på en enda helg. Det har blivit ett tomrum i världen efter deras bortgång.
Efter att jag publicerat det här inlägget fick jag en fantastiskt fin artikel från tidningen Senioren. De hade intervjuat Margit Sandemo strax innan hon dog. Läs artikeln, den är minnesvärd!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
söndag 2 september 2018
Gestalta är lättare än du tror
Gestalta är lättare än du tror
Eller?
För mig är det så självklart att gestalta att jag inte riktigt visste hur jag skulle förmedla det till mina skrivkursdeltagare. Inte räckte det med att säga "Beskriv istället för att skriva!" De förstod ändå inte vad jag menade. Jag har verkligen fått jobba hårt för att förmedla vad gestalta är för något. Nu sitter det hos mina skrivkursdeltagare, de har förstått vad gestalta är. Det märks på deras berättelser. Underbart! De tre personerna ovan har inga problem med gestaltning, tvärtom!
När du gestaltar ska du inte skriva vad personen känner, du ska BESKRIVA det genom att berätta hur personen upplever känslan.
Om du minns en bok du just läst färdigt, om den sitter som etsad inom dig, beror det oftast på att författaren har lyckats gestalta på rätt sätt. Då har du varit delaktig i berättelsen, du har känt personernas känslor, du har luktat, sett, hört och upplevt allt som personerna har gjort.
Att gestalta innebär att du berättar för läsaren, utan att egentligen skriva exakt vad det är.
Ställ dig frågor när du skriver: Hur vet jag att personen är rädd? Hur vet jag vad det doftar? Hur vet jag hur det ser ut runt huvudpersonen? Hur vet jag vad personen känner? Och så vidare.
När du besvarar dina egna frågor med det skrivna ordet, det är då du gestaltar. Istället för att säga att hon ser ut som hon har gråtit, berätta hur hon ser ut! Hur ser en person ut som har gråtit, länge, intensivt och med hjärtesorg? Berätta!
Stephen King och Dean Koontz är mästare på att gestalta. Det är därför de har lyckats skrämma så oändligt många människor runt om i världen. Men vi har även svenska författare som är duktiga på att gestalta, Mats Strandberg och Anna Jakobsson Lund till exempel.
En person som är fantastisk på att gestalta är Kevin Parry. Titta på den här filmen så förstår du vad jag menar:
Det är en av de gestaltningsfilmer jag visar för kursdeltagarna. Ett sätt att få dem förstå hur man med små medel kan berätta väldigt mycket.
Tänk på att inte vara övertydlig. Har du gestaltat en känsla, skriv inte ner den också. Läsaren förstår ändå.
Nå, blev du lite klokare på vad gestaltning innebär?
Enligt de som läst min bok Tsunamikatastrofen i Lissabon, som kom ut för bara någon vecka sedan, har jag lyckats gestalta berättelsen så bra att de inte kan lägga ifrån sig boken förrän de har läst ut den. En skrämmande, verklighetstrogen berättelse, rätt gestaltad griper den tag i läsaren.
Lycka till med din gestaltning!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Eller?
För mig är det så självklart att gestalta att jag inte riktigt visste hur jag skulle förmedla det till mina skrivkursdeltagare. Inte räckte det med att säga "Beskriv istället för att skriva!" De förstod ändå inte vad jag menade. Jag har verkligen fått jobba hårt för att förmedla vad gestalta är för något. Nu sitter det hos mina skrivkursdeltagare, de har förstått vad gestalta är. Det märks på deras berättelser. Underbart! De tre personerna ovan har inga problem med gestaltning, tvärtom!
När du gestaltar ska du inte skriva vad personen känner, du ska BESKRIVA det genom att berätta hur personen upplever känslan.
Om du minns en bok du just läst färdigt, om den sitter som etsad inom dig, beror det oftast på att författaren har lyckats gestalta på rätt sätt. Då har du varit delaktig i berättelsen, du har känt personernas känslor, du har luktat, sett, hört och upplevt allt som personerna har gjort.
Att gestalta innebär att du berättar för läsaren, utan att egentligen skriva exakt vad det är.
Ställ dig frågor när du skriver: Hur vet jag att personen är rädd? Hur vet jag vad det doftar? Hur vet jag hur det ser ut runt huvudpersonen? Hur vet jag vad personen känner? Och så vidare.
När du besvarar dina egna frågor med det skrivna ordet, det är då du gestaltar. Istället för att säga att hon ser ut som hon har gråtit, berätta hur hon ser ut! Hur ser en person ut som har gråtit, länge, intensivt och med hjärtesorg? Berätta!
Stephen King och Dean Koontz är mästare på att gestalta. Det är därför de har lyckats skrämma så oändligt många människor runt om i världen. Men vi har även svenska författare som är duktiga på att gestalta, Mats Strandberg och Anna Jakobsson Lund till exempel.
En person som är fantastisk på att gestalta är Kevin Parry. Titta på den här filmen så förstår du vad jag menar:
Det är en av de gestaltningsfilmer jag visar för kursdeltagarna. Ett sätt att få dem förstå hur man med små medel kan berätta väldigt mycket.
Tänk på att inte vara övertydlig. Har du gestaltat en känsla, skriv inte ner den också. Läsaren förstår ändå.
Nå, blev du lite klokare på vad gestaltning innebär?
Enligt de som läst min bok Tsunamikatastrofen i Lissabon, som kom ut för bara någon vecka sedan, har jag lyckats gestalta berättelsen så bra att de inte kan lägga ifrån sig boken förrän de har läst ut den. En skrämmande, verklighetstrogen berättelse, rätt gestaltad griper den tag i läsaren.
Lycka till med din gestaltning!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)