Boktips: Den andalusiske vännen av Alexander Söderberg

Den andalusiske vännen av Alexander Söderberg var en mycket annorlunda bok. Den fångade direkt och höll mig fängslad genom hela boken. Vet inte om jag ska kalla den för deckare eller thriller, otroligt spännande var den i alla fall.

Blev glad när jag upptäckte att detta bara är första boken i en trilogi. Härligt! Då får jag veta vad som hände sedan, för jag vill definitivt läsa fler böcker av Alexander Söderberg!

Beskrivning:
Sophie Brinkmann - sjuksköterska, änka och ensamstående mor - möter Hector Guzman på avdelningen där hon arbetar. Han ligger inne med en benskada efter att ha blivit påkörd vid ett övergångställe i city. Sophie och Hector finner varandra där och då - och mot sin vilja dras hon till honom på ett vis som hon inte kan värja sig emot.

Men Guzman är något annat än han utger sig att vara, och genom bekantskapen med honom hamnar Sophie mot sin vilja mitt emellan två brottsorganisationer och en grupp utredande poliser. Det som börjat försiktigt eskalerar utom kontroll, och Sophie Brinkmann blir en bricka i ett spel som tar henne bort från allt hon tidigare värdesatt, hållit för sant och trott på.

Mitt i detta dyker en person från hennes förflutna plötsligt upp och hon måste med alla medel skydda sig själv och sin son inför det oundvikliga - att välja sida. 

Den andalusiske vännen är en beroendeframkallande thriller av debuterande Alexander Söderberg. På samma gång sofistikerad och brutal utmanar den våra föreställningar om ont och gott. Alexander Söderberg  är en säker berättare som tar ut svängarna i imponerande actionscener och karaktärer med psykologiskt djup. Detta är första delen i en serie på minst tre böcker med Sophie Brinkmann och organisationen kring Guzman i centrum.

Du hittar säkert boken hos din lokala bokhandlare, annars finns boken att köpa hos internetbokhandlarna, till exempel Adlibris och Bokus.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 23 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här 

Äntligen kom Spökboken från tryckeriet!

Äntligen var den här, Spöket på Stora Mossen, min spökbok, hästbok och deckare. Låter det konstigt? Du kommer att förstå när du läser boken, eftersom den innehåller allt det där och mycket till.

Fick samtal strax före lunch att boken hade kommit till lagerhotellet. Gissa om jag blev glad, eftersom vi hade fått besked om att boken kanske inte ens skulle hinna fram till boksläppet den 1 juni. Jag slängde mig i bilen och körde till lagerhotellet Selo i Nättraby, utanför Karlskrona.

Där stod pallen, ensam och övergiven, full med spökböcker och bara väntade på att jag skulle slita av emballaget, vilket jag gjorde så fort jag bara kunde.

Här är första skymten av alla böckerna. Fortfarande en lika mäktig känsla som första gången det kom en pall böcker!

Mina böcker, mina böcker, mina böcker. Jag tittar och njuter! Just den här boken betyder lite extra mycket för mig. Det är ännu en "Byrålådsbok". Med andra ord en bok som jag skrev i tonåren och nu har plockat fram ur gömmorna för att ge ut. Det är inte bara på grund av att det är en byrålådsbok som den betyder extra mycket, utan det är för att det är en berättelse om min ungdom, invävd i en påhittad historia. Där finns jag och min schäfervalp, mina kompisar, mossen och spökberättandet som vi alltid höll på med. Och rädslan, den alltid närvarande rädslan när jag gick ensam hem i mörkret på kvällen.

Ser du hur sprickfärdig av glädje jag är? I nederkanten på boken ser du mig och min lilla schäferhund. Ja egentligen är det Meya, en av huvudpersonerna och hennes hund Kiddy. Men... Ja egentligen är det ju jag, egentligen...

Baksidestext till Spöket på Stora Mossen:
Meya och hennes vänner brukar träffas vid kanten av Stora Mossen för att berätta spökhistorier. En kväll hör de ett förskräckligt skri från mossen och alla rusar hastigt hem, skrämda av ljudet.

Av sin pappa får Meya höra talas om spöket på mossen. Tillsammans med sina vänner bestämmer hon sig för att ta reda på om det verkligen finns ett spöke.

Av misstag blir hon ensam i mörkret och hör återigen ljudet. Som den detektiv hon är, låter hon sig inte skrämmas, utan ger sig på jakt för att hitta spöket. Då råkar hon ut för något som är ännu mer skrämmande än spöken.

Vill du bli en av de allra första att läsa boken ska du komma och hälsa på mig

1 juni hos Akademibokhandeln Gleerups i Lund 11.00-14.00

Då är jag där och signerar mina böcker och givetvis berättar jag om dem för dig också. Dessutom får du autograf :-)

Hoppas vi ses! Nu ska jag gå och kika lite mer på min nya bok och sätta den i bokhyllan tillsammans med alla de tidigare böckerna!

Vill du läsa tidigare inlägg om Spöket på Stora Mossen och se hur omslaget kom till klickar du bara på bokens titel i den här meningen!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 23 böcker. Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Nu kan du läsa utdrag ur den historiska äventyrsboken Persiens Pärla

"Ännu ett nervkittlande äventyr för Theo och Ramona. Färgstarka karaktärer, mystiska miljöer och ett levande språk gör läsningen till ett rent nöje!"

Lektör Ingela Svensson

Utdrag ur Persiens Pärla
18:e historiska äventyrsboken om Theo och Ramona

Som vanligt stannade Ramona inte upp för att fråga först och handla sedan, utan kastade sig huvudstupa in i ett nytt äventyr, utan att ha en aning om vad som skulle komma. Något som många gånger hade gjort Theo alldeles utom sig av vrede, rädsla och skräck. Nu var Ramona ensam om att fatta alla beslut, men det var inget hon bekymrade sig om, hon brukade ändå inte lyssna på Theos förnuftiga röst, utan göra vad hon själv ville, om det verkade spännande. Det var alltid Ramonas nyfikenhet som segrade.

Rösterna bakom dem blev fler, fotstegen ekade mellan stenväggarna i den smala gränden. Ramona flåsade och sprang för livet, utan att veta vad det var hon sprang ifrån. Den unga kvinnans grepp var så hårt och bestämt att Ramona verkligen ville veta vem hon var, eftersom hon så obevekligen tvingade henne med sig. Dessutom var det något mycket bekant med ögonen!

De vek av in på en större gata, för att i nästa sekund kasta sig in i ännu en smal passage, för att därefter ändra riktning in på en annan gata. På så sätt fortsatte de, medan stegen och ropen bakom dem försvann allt längre bort i fjärran. Till slut var rösterna bara ett eko. Först då stannade den unga kvinnan, vände sig mot Ramona och såg forskande på henne. Kvinnan strök Ramona över kinden, log och hennes bleka kinder hade nu en röd ton, ögonen glittrade av glädje och var inte längre tomma, svarta glädjelösa hål av skräck.

"Det är du!" sa den unga kvinnan och strök ännu en gång Ramona över kinden, mjukt, ömt och kärleksfullt.

Ramona förstod ingenting!

Det var en bit av Persiens Pärla. Nå, vad tyckte du? Längtar du efter att läsa hela boken. Blir du nyfiken på vad som händer. Jag lovar dig att du aldrig kan ana vad som händer i den här boken!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 23 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här 

Då känner jag mig som en riktig författare!

Du kanske tycker att det här låter löjligt, men det är faktiskt sant: Det är först när jag skriver mina texter med papper och penna som jag känner mig som en riktig författare!

Ja, jag vet att det låter konstigt, eftersom jag har skrivit 25 böcker och verkligen borde gå omkring och känna mig som en riktig författare varje minut.

Hela boken Kinesiska Draken skrev jag för hand i skrivböcker. Det var inget fritt val, eftersom jag bodde på hotell i Finland och reste runt och föreläste om min bok Det glömda kriget 1808-1809.

Under mina resor släpar jag inte med mig någon stor dator, utan använder mig av skrivböcker.

På datorn kan jag knattra ned orden lika snabbt som jag tänker dem, vilket är jättebra.

I min skrivbok, med min älsklingspenna, då formuleras orden med mer eftertanke eftersom det inte är så lätt att ändra, flytta om och radera.

Tänk dig att sitta vid kanten av havet, med en läckert inbunden skrivbok, en härlig penna i din hand, titta ut på vågornas jämna rytm och låta orden flöda in i dig. Lyft pennan, öppna boken och fyll de tomma sidorna med dessa ord.

Du kommer att märka att det blir andra ord än om du sitter inne, framför datorn, och låter pingandet från meddelande på de sociala nätverken störa din tankerytm.

Dessutom är det en helt annan njutning att se skrivböckerna stå uppradade i bokhyllan, med sina vackra ryggar, än att veta att dina berättelser göms inne i en mekanisk låda som kallas för dator.

För att skriva med papper och penna behöver du inte elektricitet, det är bara att söka upp dagsljuset för att skriva, tända ett stearinljus och njuta av tystnaden.

Måste ofta stålsätta mig för att inte köpa på mig fler vackra skrivböcker att fylla med ord. Jag har redan så många tomma skrivböcker. Ibland fångas mitt öga av en alldeles extra vacker skrivbok när jag är ute och signerar och då händer det att jag köper flera stycken på en gång. Vem vet när jag hittar dessa vackra skrivböcker nästa gång?

Skrivböckerna inspirerar mig att skriva. Pennan jag håller i min hand har jag själv valt ut, den flyter lätt över papperet, lämnar inga bläckplumpar efter sig och är härlig att skriva med.

När jag sitter lutad över min skrivbok med pennan beredd, då fylls jag av en helt underbar känsla, för då känner jag mig som en riktig författare!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 25 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här 

Vinnare av Spöket på Stora Mossen

Nu är vinnaren av Spöket på Stora Mossen dragen.  

Den lyckliga vinnaren blev Sanna Juhlin!

Här är baksidestexten till boken:
Meya och hennes vänner brukar träffas vid kanten av Stora Mossen för att berätta spökhistorier. En kväll hör de ett förskräckligt skri från mossen och alla rusar hastigt hem, skrämda av ljudet.

Av sin pappa får Meya höra talas om spöket på mossen. Tillsammans med sina vänner bestämmer hon sig för att ta reda på om det verkligen finns ett spöke.

Av misstag blir hon ensam i mörkret och hör återigen ljudet. Som den detektiv hon är, låter hon sig inte skrämmas, utan ger sig på jakt för att hitta spöket. Då råkar hon ut för något som är ännu mer skrämmande än spöken.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 23 böcker. Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Dags att skicka till förlag? Tänk då på det här!

Här är några saker du bör tänka på när du skickar ditt manus till förlag. Texten är hämtad från Kapitel 1 och den som har skrivit är Therese Gregorius. Om du inte redan visste det är Kapitel 1 en sida dit du kan skicka in dina berättelser och genom det kan ha turen att få ditt manus publicerat!

Fem saker att tänka på innan du skickar till förlag
Manuset som du har jobbat med är äntligen klart och ligger sparat som ett stort dokument i datorn. Du är så nöjd med texten att du vill skicka in den till ett förlag - men hur gör man? Hur ska ditt romanmanus se ut för att väcka intresse hos förlagen och bli läst?
Här listar vi fem viktiga saker att tänka på när du ska skicka in ditt manus.

1. Välj rätt förlag
Vad är det för typ av berättelse du har skrivit? Finns det några förlag som ger ut liknande böcker? Om svaret är ja, är det naturligtvis till dem du ska skicka ditt manus i första hand. Har du till exempel skrivit en fantasyroman, leta då efter förlag som tidigare har givit ut andra böcker i samma genre. Det är hos dem du har störst chans att bli läst och antagen för utgivning.

Tänk inte "min bok är så bra att de kommer vilja ge ut den oavsett" - det enda som händer om du skickar din roman till ett förlag som tidigare enbart givit ut faktaböcker är att den läggs åt sidan oläst. För att hitta lämpliga förlag att skicka till, kan du titta på biblioteket, läsa förlagens presentationer på deras hemsidor på nätet, eller bläddra i tidningen Svensk Bokhandels vår- och höstboknummer, där förlagen presenterar sin aktuella utgivning.

2. Bort med alla stav- och skrivfel
Innan du börjar skriva ut tjocka manusbuntar att skicka iväg, se till att få bort alla eventuella stav- och skrivfel ur texten. Det räcker inte med att förlita sig på datorns stavningsprogram, för hur bra det än är kommer det garanterat inte att upptäcka allt. Du själv blir också blind för din egen text, så ta hjälp av någon annan som kan gå igenom texten riktigt noggrant. Det kan antingen vara någon i din närhet eller en professionell korrekturläsare (sådana går enkelt att hitta via internet och de tar emot manus via mejl). Det är jätteviktigt att inte slarva med detta, eftersom en dåligt korrekturläst text med många fel tar fokus från berättelsen och i värsta fall kan få läsaren att tröttna helt.

3. Gör texten tydlig och lättläst
Se också till att ditt manus är utformat på ett sätt som gör texten lätt och behaglig att läsa. Ett enkelt, vanligt typsnitt (t ex Times New Roman) i ca 12 punkters storlek och med 1,5 radavstånd brukar vara lagom. Tänk också på att göra extra breda marginaler - ca 4-5 cm. Att raderna blir kortare gör texten mycket lättare att läsa - tänk på hur en vanlig boksida ser ut! Se till att numrera sidorna.
Ett fåtal förlag tar emot manus via mejl, men de allra flesta vill ha utskrivna pappersmanus i A4. Häfta inte ihop de utskrivna sidorna, och sätt dem inte heller i en pärm eller mapp. Tänk på att aldrig skicka in original, eftersom nästan inga förlag returnerar manus oavsett om de antas för utgivning eller inte.

4. Skicka till flera samtidigt?
Kan man skicka till flera förlag samtidigt? Absolut. Eftersom det ofta tar lång tid att få svar (3-4 månader är inte ovanligt!), så är det bättre att ta flera på en gång. Skriv dock gärna i så fall i följebrevet att du även har skickat till andra, så att förlagen vet vad som gäller.

5. Fånga förlaget med ett bra följebrev
Lägg ner tid på att skriva ett riktigt bra följebrev. Det ska max vara en sida långt men ändå ge den som läser det en bra bild av dig och ditt manus. Berätta lite om vad boken handlar om - men återge inte hela handlingen. Försök istället skapa nyfikenhet och ringa in vad det är för typ av bok. Genom följebrevet ska man snabbt och enkelt kunna få en uppfattning om vad det är för sorts berättelse man har framför sig. Vad skiljer din bok från andra, vem vänder den sig till och varför ska man läsa just den? Var gärna personlig, men utan att bli privat. Glöm inte bifoga aktuella kontaktuppgifter: mejl, telefon och adress.

Om du själv dessutom har någon egenskap eller erfarenhet som är relevant för boken, berätta då (kort) om det. Du kanske jobbar som bagare och har skrivit en smäktande relationsroman där du dessutom bjuder på dina bästa recept? Fundera på vad som skulle kunna locka någon att vilja läsa just din bok!

Det där var mycket bra råd för dig som är på väg att skicka in din berättelse!

Här kan du läsa tidigare inlägg om att skicka till förlag:
Dags att skicka till förlag? Här kommer några tips
Skicka din berättelse till ett bokförlag
Skicka din berättelse till förlag 
Tips vid korrekturläsning/Lär dig korrekturläsa på rätt sätt.

Läs fler skrivtips och goda råd på Kimselius Skrivtips.

Lycka till!

Kramisar Kim 

Vad roligt att du läser min blogg.

Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget.

Välkommen tillbaka!

I min skrivbok Att skriva med glädje hittar du många tips och råd om skrivandet!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Skrivtips av författarcoachen Ann Ljungberg

Vad kommer det sig att våren är skrivandets tid? Är det på grund av allt allt spirar i naturen, att fåglarna kvittrar, att dagarna blir längre och sinnet lättare? Är det därför även inspirationen spirar? Borde det inte vara de mörka, regna höstkvällarna som vi fattar pennan och skriver så papperet glöder?

Ja, i alla fall, det är nu alla skrivarkurser börjar och alla frågor om skrivandet kommer. Därför har jag idag nöjet att presentera författarcoachen Ann Ljungbergs skrivtips.

Skrivtips!

En fråga som jag får från många, många blivande författare är: hur ska jag veta om min berättelse håller för utgivning. Tyvärr kan jag inte ge ett 100%-igt svar på det - inte ens efter att jag läst ett manus efter flera redigeringsvändor. Dvs, jag kan inte som lektör/författarcoach garantera att ditt manus kommer att bli antaget av något förlag eftersom de tar sina egna beslut. Och vi vet ju alla att de flesta stora författare har blivit refuserade vid något tillfälle.

Men. Jag vet att det finns ett antal kriterier som gör att chansen blir större att det ska bli en bok. Här är några:

1. Krångla inte till intrigen för mycket. Det är bättre att satsa på enkelhet - vilket inte betyder att manuset behöver sakna djup och tyngd. Om du kan berätta om din bok i 1-3 nyfikenhetsskapande meningar märks det att du har full koll på vad du vill uttrycka med din roman.
2. Försök inte skriva med en röst som ligger för långt borta från dig själv. Självklart kan det finnas enskilda karaktärer i berättelsen som pratar helt annorlunda (se förra nyhetsbrevets skrivtips!) men om löptexten får ett tonfall som känns tillkonstrat och krystat lär det inte gå igenom till läsaren
3. Analysera hur andra författare gör för att trycka på dina känsloknappar. Vilka knep tar de till för att få dig att skratta, gråta, bli rädd, uppsluppen, medkännande osv? Hitta din egen väg till de där knapparna. Om du själv har starka känslor när du skriver kommer läsarna att ta del av dem. (Varje gång jag berättar för en författare att jag grät på sidan xx säger de "Jag med!")

Vill du läsa fler skrivtips av Ann Ljungberg, eller gå någon av hennes distanskurser klickar du helt enkelt på hennes namn, då kommer du till hennes Författarcoachsida!

Lycka till med ditt skrivande!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg.

Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget.

Välkommen tillbaka!

I min skrivbok Att skriva med glädje hittar du många tips och råd om skrivandet!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här