Regn och persisk text

Idag har det regnat i stort sett hela dagen. Morgon började med sol men övergick ganska snart i regn och nu har även blåsten kommit. Vilket innebär att hundarna har varit i stort sett konstant blöta idag. Så fort de har torkat någorlunda har det varit dags att ta en ny promenad. Jag har varit tryggt instoppad i regnkläder, men något jag aldrig lär mig, trots mina 55 år, är att behålla regnkläderna på ett tag, även när jag kommit in. För så fort jag fått av mig regnkläderna och börjar torka hundarna blir jag blött om benen! Antingen skakar de sig, eller så trycker de sig mot mig när jag torkar dem. Inte förstår dem heller att de ska stå en halvmeter ifrån mig och trycker sig bara ännu närmare istället. Kanske beror det på att vi inte har så mycket regn att de brukar behöva torkas...

Nu har jag gått igenom en hel del ifrån bokmässan, varifrån jag kom ifrån i måndags. Hittade då dessa jättekul texter (se bilder) som jag fick av ett av mina fans. Det är Kim M Kimselius och Theo och Ramona skrivet på persiska. Visst är stilen vacker? Rent av sagolikt!

Kramisar Kim

Kinabilderna klara!

Nu är jag trött. Har hållit på med att lägga upp bilderna från min researchresa till Kina på min hemsida. Det var "bara" 1080 bilder att gå igenom. Det blev många sidor, men inte alla, jag lovar.

Hundarna väntar på mat och Jan också tror jag. Nu stänger jag ned för idag.
En liten fotohälsning direkt från min dator bifogas denna blogg.
kramisar från Kim

Bild på de modiga byggjobbarna

Här ser ni de modiga byggarbetarna. Den hala frosten har äntligen smält från taket, solen värmer dem och jag hoppas innerligt att de inte ramlar ned ännu en gång!

Byggarbetarna föll från taket!!!

Oj, vilken början på dagen. Jag hörde hur det brakade till, men trodde att det var byggarbetarna som slängde ned ännu en takplåt. När jag strax därefter gick igenom gången mellan husen såg jag den raserade byggställningen. När jag sedan såg deras arbetsbälten ligga slängda strax bredvid anade jag det värsta. Jag skyndade mig ut. De satt i bilen och försökte plåstra om en blödande hand. Deras plåster hade tagit slut så jag hämtade antiseptisk tvättduk och plåster. Det är tuffa killar, de klagade inte, bara berättade var det gjorde ont, men att det inte var så farligt.

Lyssnar på Byggarbetarnas hamrande på taket.De har blivit omplåstrade och hämtat sig från chocken och byggt upp byggnadsställningen igen. Nu är de uppe på det ishala taket ännu en gång. Inget jag skulle ha vågat mig på. De berättade att stegen lossnade när de båda stod på den och att stegen for ned mot byggställningen med dem båda. Byggställningen rasade och de föll. De kommer säkert att ha blåmärken och vara ömma lite här och där. Men mer än skärsår och ren förfäran blev det inte, de måste ha änglavakt. Eller kanske vårt spöke här i huset såg till så att de föll mjukt. Han håller säkerligen sin vakande hand över dem, eftersom de tar hand om "hans" hus. Byggarbetarna skrämde mig rejält, ska ni veta! Nu njuter jag av hamrandet och har ett öra hela tiden bevakande, ifall de ramlar ned igen... Ingen chans att jag kan koncentrera mig att skriva idag, men det finns så mycket annat att göra. Ingen risk att jag är arbetslös!
Kramisar Kim

Utvilad

Nu är jag rejält utvilad. Har inte gjort någonting annat än lyssnat på en bok på min mobil och vilat. Precis vad jag behövde. Men nu börjar det klia i fingrarna igen att skriva, så då tänkte jag blogga lite innan jag börjar ta itu med alla måsten igen.

Byggjobbare klättrar upp och nedför taket, låter som minst tjugo personer. Har inte sett hur många de är, men de är säkert bara två. Just nu är de precis ovanför mig och bredvid mig utanför fönstret. De håller på att lägga nytt tak. Inget speciellt bra väder för det idag. Rätt som det är kommer det en rejäl hagel- eller regnskur.

Dessutom är det ingen idé jag försöker läsa in en ny bok på YouTube medan de arbetar, det skulle förmodligen låta något alldeles förskräckligt!

Vi hörs snart igen!

Kramisar Kim
(På bilden ser ni mig föreläsa på Horsahallens Gille)

Äntligen varvat ned

Äntligen har jag varvat ned efter bokmässan. Gick upp 5.30 i morse, gav hundarna mat och släppte ut dem i mörkret och kylan. De kom snabbt tillbaka och gick och lade sig och så gjorde jag och sov ända till 8.30, vilket är VÄLDIGT länge när det gäller mig. Men nu känns det som jag äntligen har kommit till ro, att hjärnan inte går på högvarv, att jag har hunnit ikapp med de flesta mailen och inte längre släpar efter med mailhögen.

Med rofylldheten inom mig tänkte jag sätta mig och skriva på min nya bok en stund. Åh, vad jag längtar. Har inte hunnit skriva någonting på mina böcker under en hel vecka. Men fingrarna har fått sitt, eftersom jag har bloggat, skrivit på Facebook och Twitter. Men hjärnan har inte fått utlopp för all fantasi som har samlats där under de få lugna minuter under mässan då jag tänkt på boken jag skriver.

Det är kallt på mitt skrivarrum, +16 grader. Pannan är tänd, en kopp te står bredvid mig, så det är bara att sätta igång. Om en timma måste jag sluta, för då ska jag gå och stoppa i pannan igen, men det gör ingenting, lite frisk luft ger bara mer inspiration.

Lägger in en bild ifrån bokmässan som egentligen skulle ha varit med i gårdagens blogg, men då var jag så trött att jag alldeles glömde bort det. Bilden är när jag sitter och skriver så många autografer att jag till slut får värk i min "autografarm".

Kramisar Kim

Nu har det hänt!

Nu har det hänt, det som ni alla har väntat på: Jag har skrivit så många autografer att jag har fått träningsvärk i armen. Det ni! Satt i flera timmar, både lördag och söndag och skrev autografer. Se länk för att se bilder på det hela. Dessutom hade jag så många mail när jag kom hem att det tog mig hela dagen igår och en bit in på den här dagen att besvara dem alla. Sedan skulle jag lägga upp bilderna från bokmässan, många väntade, en del journalister, på att få använda bilderna som jag lagt ut. Givetvis strulade datorn för mig och låste sig flera gånger, jag är för snabb, vad än försäljarna säger så springer mina fingrar iväg så fort att datorns hjärna inte hinner med...

Tog en underbart två-timmars hundpromenad i strålande soligt höstväder. Löven visade sig i alla regnbågens färger och det var svårt att urskilja om det var kantareller eller gula höstlöv som täckte marken.

Nu har jag just kommit in efter att ha plockat en stor bunke med mogna björnbär och en ännu större bunke full med fullmogna ljuvliga hösthallon. Vi har hallon ända till frosten tar dem och trots att det var frost i natt var de inte frostnupna. Förmodligen för att de drar löven över sig som skydd. Men kallt var det att plocka, mina fingrar är stelfrusna och det går inte lika fort att skriva som normalt. Funderar på att tända brasan och krypa upp framför den och mumsa på lite hallon och björnbär, kanske med lite yoghurt till och knäckebröd...

Bäst att sluta nu, för min högerarm (autografarmen) värker av alla autografer, men det gör ingenting, för jag älskar att skriva autografer, bara så att ni vet!

Kramisar från Kim

Hemma från Bokmässan

Oj, vad trött jag är... Kom hem idag vid 3-tiden, efter att ha åkt från Göteborg. Allt material skulle packas ur. Många böcker sålda och inte så många med hem, vilket kändes skönt. Däremot var det väldigt många beställningar, så det var bara att fakturera, skriva fraktsedlar och packa böcker. Nu först är allt klart.

Berättar mer imorgon. Nu måste jag bara sätta mig ned och bara vara, med tystnad runt omkring... Vi hörs imorgon!

Kimselius är trött men nöjd

Hej alla!

Är trött och vaknade tidigt eftersom jag är spänd av förväntan på vad dagen kommer att föra med sig. Igår var en mycket intensiv dag, med många spännande möten som avslutades med ett restaurangbesök, där notan blev en smärre chock! Tänk så det kan gå när man glömmer ta med läsglasögonen och ber kyparen berätta om vad som finns på menyn, istället för att själv läsa den och se att det borde vara bättre att välja en annan restaurang... Maten var inte värd priset. Visst var den god, men inte SÅ god att det motiverade det skyhöga priset. Men det är av erfarenhet man lär sig. Nu lär jag aldrig mer glömma mina läsglasögon när jag ska ut och äta mat...

Det är helt fantastiskt hur många som har sett gårdagens film från bokmässan. Önskar att de även ville se de andra filmerna där jag har läst in mina böcker. Visst är det många som har sett även dem, men tittarna har inte ökat lika dramatiskt som för gårdagens lilla korta filmsnutt från bokmässan. En väninna trodde att det berodde på den snygge gråhårige mannen som passerade förbi i bakgrunden hela tiden, jag som trodde det var mig de ville titta på...

Nu är det inte längre så okristligt tidigt, utan jag kan duscha och göra mig iordning för att hänga på låset till frukostmatsalen. Kan bara inte sova...

Kramisar från Kim
(Bilden är från middagen på Börsen. OBS: Vatten i glaset. Ingenting går upp mot vanligt vatten!)