Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg
Visar inlägg med etikett Wikipedia. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Wikipedia. Visa alla inlägg

söndag 5 februari 2017

Kimselius som artikel i Nationalencyklopedin och Wikipedia

Kimselius som artikel i Nationalencyklopedin och Wikipedia

I torsdags kväll berättade maken att han hade fått ett mejl ifrån Nationalencyklopedin, där de frågade om det var okej att de hade använt ett foto av mig.

"Åh, vad kul! De kanske tänker skriva något om mig" blev mitt svar. Sedan tänkte jag inte mer på det, förrän i fredags morse när jag startade datorn, gick in på www.ne.se och sökte på mitt namn. Vips dök en lång, fin artikel upp:

Nationalencyklopedin

Kimselius, Kim Margaretha, född 2 maj 1954, författare. 
Kim M. Kimselius, som främst blivit känd för sina historiska äventyrsromaner för unga läsare, debuterade 1998 med den uppmärksammade Tillbaka till Pompeji, om ett par ungdomar som på skolresa i Pompeji förflyttas till tiden före vulkanutbrottet år 79. Serien om Theo och Ramona och deras tidsresor till olika epoker har fortsatt med en lång rad titlar, bland annat Faraos förbannelse (2002), Den gömda Inkastaden (2003), Vikingaträl (2004), Snapphanar! (2006), Giljotinen (2007), Riddarsvärdet (2008), Kinesiska Draken (2009), På flykt från andra världskrigets fasa (2011), Persiens pärla (2013), Anastasias öde (2014) och Döden på Island (2016). Berättelserna kännetecknas av författarens förmåga att väva samman gedigna faktauppgifter med en flödande fantasi.

I nära anslutning till dessa böcker skapade Kimselius en serie där den historiska äventyrsberättelsen ingår förening med fantasyelement: Månstenen (2013), Skräckresan med Titanic (2014), Sveriges Pompeji: Sandby borgs öde (2015) och Det osynliga folket på Island (2016).
I serien om Kimberlie, Andy och deras äventyr bildar Nya Zeelands natur och maoriernas kultur bakgrund: Äventyr på Nya Zeeland (2009), Ett nytt liv (2010) och Främlingar (2011). Ett nytt grepp tog Kimselius med Den där dagen (2012), en bok för tonåringar och unga vuxna där hon inlevelsefullt gestaltar en ung kvinnas tysta rop på hjälp.

Novellsamlingen Mysrys (2012) berättar om andar, men också om relationer, sorg och glädje. Spöktemat återkommer i den deckarbetonade Spöket på Stora Mossen (2013). Deckarintrigen utmärker också Rädda min lillebror (2014), där hon gestaltar syskonrelationer och en oväntad vänskap, medan thrillern Mördande foto (2016) berättar om konsekvenserna av att synas i sociala medier. Med Kompassen (2015) och Fjäderpennan (2016) inledde hon fantasyserien Staden på andra sidan om Markus och Matildas äventyr.

Kimselius har också publicerat böcker om skrivande: Att skriva med glädje (2012) och Att hitta glädje i skrivandet (2015).

Författare:Inger Littberger Caisou-Rousseau 
 
Källangivelse:
Nationalencyklopedin, Kim M. Kimselius. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kim-m-kimselius


Wikipedia
Det finns även en lång, fin artikel om mig på Wikipedia. När den kom blev jag också översvallande glad. Här kan du läsa den:

Kim Margaretha Ulla Kimselius, född 2 maj 1954Hisingen i Göteborg, är en svensk författare som bland annat skriver historiska äventyrsböcker. Hon debuterade som författare 1997 och kallas ibland "Blekinges Astrid Lindgren".[1]

Biografi

Kimselius skrev sin första bok vid åtta års ålder.[2] Sedan dess har hon drömt om att bli författare och var en ivrig bokläsare.[1] Hon skrev flera böcker, men skickade dock iväg inget till förlag. Ett av hennes första jobb var som alltiallo på Göteborgs-Posten som 13-åring.[1] Efter en traumatiserande händelse i 20-årsåldern[3] träffade hon vid 25 års ålder sin blivande man Jan. De gifte sig 1982 och flyttade till Lindholmen, Stockholm, där hon arbetade på Nacka Offset, reklambyrå i Västerås, Avis Biluthyrning och som receptionist på Scandic Hotel, men framför allt som reklamtextmakare med företaget Roslagstext, som hon startade 1981.[1][4]
Kimselius blev "avslöjad" som författare av sin man under en middag, varpå hon skickade in sitt första manus, Tillbaka till Pompeji till B. Wahlströms bokförlag, vars böcker hon ofta läste under barndomen.[2] Efter två år antogs hennes bok och gavs ut 1997. Den sålde ca 11 000 exemplar under den första veckan.[2] Wahlströms ville ha fler böcker, och valde Jag är ingen häxa, som gavs ut 1998.
2002 kom hennes första bok på eget förlag, Faraos förbannelse. Hon har därefter blivit en förespråkare för egenutgivning.[5] Efter hand har hon börjat ge ut böcker med en takt av tre eller fyra per år. Hon ägnar januari till mars åt att skriva[2], medan stora delar av resten av året ägnas åt signeringar och möten med läsare.[5] Hon har varit mycket öppen med sin skrivprocess[6] och bland annat gett ut två böcker om sin metod att skriva.[5]
Sedan 1995 bor Kimselius i Eringsboda i Blekinge. Hon har flera egna hundar och föder också upp hundar.[1]

Författarskap

Böckerna om Theo och Ramona, som är en fristående serie, handlar om två ungdomar som reser tillbaka i tiden och upplever olika historiska händelser. Böckerna är uppbyggda runt verkliga historiska händelser och personer. Varje bok innehåller en faktadel om den specifika historiska händelse som handlingen kretsar kring.

Kimselius har även påbörjat en fantasyserie som kallas för Theo- och Ramonaäventyr. Personerna i den serien är desamma som i den historiska äventyrsserien Theo och Ramona. Serien är skriven utifrån läsarnas önskemål om vart Theo och Ramona ska resa i tiden. Första boken i serien är Månstenen.

Serien Kimberlie utspelar sig på Nya Zeeland och handlar om Kimberlie och Andy. Detta är äventyrsdeckare.

Förutom dessa serier har Kimselius även utkommit med flera fristående böcker, bland annat skrivboken Att skriva med glädje, tonårsboken Den där dagen (om självmord)[3], novellsamlingen Mysrys och en spök- och hästdeckare Spöket på Stora Mossen.

I februari 2015 meddelade Kalmar slott att de ska ha en rundvandring baserad på en berättelse av Kimselius, om musen Petit.[7]

Bibliografi

Priser och utmärkelser

  • 2009 – Årets Eringsbodare
  • 2009 – Aftur till Pompei/Tillbaka till Pompeji utsedd till en av årets bästa utländska ungdomsbok av bokhandlarna på Island
Kan du förstå vilken känsla det är att bli så omskriven på två av de största faktasajterna? Speciellt roligt, eftersom jag i år firar 20 år som författare.

Jag känner mig överväldigad, glad, stolt och det pirrar i mig. Samtidigt känner jag mig lite sorgsen, för jag önskar att min syster Birgitta, min mamma och pappa hade levt. Jag hade velat dela glädjen med dem, för jag vet att de skulle ha blivit mycket stolta över mig. Men nu är det som det är. Jag gläds tillsammans med min familj och mina läsare. För visst är det enastående roligt?
 
 
Jag med några av
mina drygt 40 böcker.
Foto Bertil Knoester

 
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius 
Läs även Författarbloggen Kim M Kimselius.

Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2017 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg. Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!



Här ser du några av årets nya böcker:
Döden på Island. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Boken är spännande hela vägen från början till slut. Något som bidrar till spänningen är att Kim Kimselius är en mästare på cliffhangers. Nästan varje kapitel avslutas med en, och det går inte att låta bli att läsa nästa kapitel." Jenny Forsberg
Det osynliga folket på Island. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Har just läst klart Döden på Island och Det osynliga folket på Island, och tycker att de är två av de bästa böckerna i serien så här långt (och det kommer från någon som älskar alla böckerna i Theo och Ramona-serien)! Fast det är förstås svårt att slå Tillbaka till Pompeji." Wattpad/Fish-out-of-Water-5

Mördande foto. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Gud vilken rysare!" Wattpad/alejon03
"En av världens mest spännande och bästa böcker tycker jag!" Wattpad/arongustavsson
Staden på andra sidan Fjäderpennan. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Fantasyserien, Staden på andra sidan, utgör en härlig kontrast mot den historiska Theo och Ramonaserien. Kims fantasi är levande och man vet aldrig hur historien ska utveckla sig, eller vilka äventyr som väntar på nästa blad." Ingela Svensson
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker

lördag 4 februari 2017

Transkribering

Transkribering

Vaknade med ordet transkribering i huvudet. Hade inte en aning om hur ordet hade hamnat där.

Jag kikade in på Wikipedia för att se vad ordet innebar:

Transkription är en språkvetenskaplig term. Det kan syfta dels på nedskrivningen av tal, dels på omskrivningen av text från ett skriftspråk till ett annat.

En transkription av talat språk beskriver uttalet. Vid transkriptionen strävar man efter att uttalet ska återges så att det motsvarar källan. När uttalet ska återges så exakt som möjligt kan man transkribera till det internationella fonetiska alfabetet (IPA).[1] Vid andra, mindre exakta transkriptioner kan man utgå från bokstäver – eller bokstavskombinationer – vars vanligast uttal är välkänt för läsaren. För transkriptioner på svenska kan då exempelvis [ɛ] (IPA) motsvaras av /ä/ och [ʃ] av /sj/.

Transkription används också när man omvandlar text på ett alfabet/skriftspråk till ett annat. Transkription kallades det när man omvandlar texten så den så bra som möjligt motsvarar källspråkets uttal. En omskrivning som syftar på ge en trogen överföring av skriften, bokstav/tecken för tecken, kallas translitterering (efter latinets littera, 'bokstav').[1]

Trans- som prefix betyder 'över', 'bortom', 'att gå bortom', från latinets trans-, som preposition 'över', 'gå över', 'bortom'. Det troliga ursprunget är från trare-, som betyder 'att korsa' (' igenom').

Nu vet jag vad ordet innebär, men jag kan fortfarande inte förstå varför jag hade det i huvudet när jag vaknade, hur det hamnade där och varför jag inte kan släppa taget om ordet?

Lite som att bli fixerad av en sång som man går och nynnar på en hel dag.

Ha en fin lördag! Jag ska försöka få andra ord i huvudet snart.


Jag med några av
mina drygt 40 böcker.
Foto Bertil Knoester

 
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius 
Läs även Författarbloggen Kim M Kimselius.

Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2017 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg. Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!



Här ser du några av årets nya böcker:
Döden på Island. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Boken är spännande hela vägen från början till slut. Något som bidrar till spänningen är att Kim Kimselius är en mästare på cliffhangers. Nästan varje kapitel avslutas med en, och det går inte att låta bli att läsa nästa kapitel." Jenny Forsberg
Det osynliga folket på Island. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Har just läst klart Döden på Island och Det osynliga folket på Island, och tycker att de är två av de bästa böckerna i serien så här långt (och det kommer från någon som älskar alla böckerna i Theo och Ramona-serien)! Fast det är förstås svårt att slå Tillbaka till Pompeji." Wattpad/Fish-out-of-Water-5

Mördande foto. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Gud vilken rysare!" Wattpad/alejon03
"En av världens mest spännande och bästa böcker tycker jag!" Wattpad/arongustavsson
Staden på andra sidan Fjäderpennan. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Fantasyserien, Staden på andra sidan, utgör en härlig kontrast mot den historiska Theo och Ramonaserien. Kims fantasi är levande och man vet aldrig hur historien ska utveckla sig, eller vilka äventyr som väntar på nästa blad." Ingela Svensson
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

tisdag 17 maj 2016

Wikipedia fyller 15 år 2016

Lennart Guldbrandsson har skrivit ett inlägg om att Wikipedia fyller 15 år 2016. Vill gärna dela med mig av hans tankar, eftersom jag tycker om Wikipedia och gärna vill att andra ska upptäcka sajten. Texten är hämtad från Wikimedia. Här ser du mitt, Kim M Kimselius författarporträtt på Wikipedia.

Så här skriver Lennart Guldbrandsson:

Den 15 januari 2016 fyller Wikipedia 15 år!
I internetmått mätt är det ganska gammalt.

Jag tänkte därför räkna upp 15 orsaker till att Wikipedia är en av de bästa webbplatserna i världen. (Inte för att vi tävlar…) Det här är mina 15 punkter, så du kanske har andra preferenser. Det är helt okej. Men de fakta jag tar upp är förhoppningsvis inte lika lätta att avfärda.

Betyder det att jag tycker att Wikipedia är perfekt? Nej, men, för att citera en av de tusen sinom tusen personer som skänkt pengar för att Wikipedia ska kunna fortsätta drivas, ”det är fantastiskt!” Nästan för bra för att vara sant, faktiskt.
Här är mina 15 punkter:

15. Wikipedia är fritt att dela
Upphovsrätt är ett snårigt område, men ingen annan webbplats tar, vad jag känner till, lika mycket hänsyn till upphovsrätt som Wikipedia och dess systerprojekt gör. Inte nog med att alla texter i Wikipedia är fria att dela (om man anger källan och ger andra samma rättigheter), till och med kommersiellt! Alla bilder, filmer, kartor, ljudfiler, etc, etc, som finns på Wikimedia Commons – och det rör sig om dryga 30 miljoner filer – är också fria att använda. I själva verket vill vi att materialet används. Därför granskas materialet ofta för att upptäcka plagiat.

Jämför det med tidningar, sociala medier och forum, där upphovsrättsskyddat material används och sprids ideligen, mycket ofta utan kreditering.

Inte nog med det: MediaWiki, Wikipedias programvara, är också fri, så du kan kopiera både webbplatsen och innehållet och göra en spegelsajt, helt lagligt.

14. Wikipedia är öppet med kritik och problem
Det finns ingen PR-avdelning, varken på Wikipedia eller på Wikimedia Foundation, som sysslar med att måla upp en rosenskimrande bild av hur bra allt är eller döljer problemen. Som sagt, Wikipedia är inte perfekt. Det pågår diskussioner på många olika platser om de problem som Wikipedia har. Mest synligt är de skyltar som de flesta har stött på: ”Källa behövs”, ”Den här artikeln anses inte vara skriven ur en neutral synvinkel.”, etc. Alla artiklar har en egen diskussionssida, där brister och problem räknas upp, och lösningar föreslås. De diskussionerna är öppna, så att alla kan läsa och bidra. Därför, när andra skriver om Wikipedias svagheter är det sällan något som inte redan har diskuterats till ända på och nära Wikipedia, och ofta även lösts.

Jag kan inte minnas att jag någonsin har sett någon av de större webbplatserna, tidningarna eller forumen visa upp skyltar om tänkbara brister, och för många blir det knappt rättelser. För att ställa frågan på sin spets: Hur många andra webbplatser har lika mycket kritik mot innehållet öppet utan att det blir långa diskussioner om att stänga kommentarsfältet? Negativa omdömen påverkar ju varumärket, tror man. I själva verket är det tvärtom. Apropå det…

13. Wikipedia drivs ideelt
Som Sue Gardner, Wikimedia Foundations förra VD, skrev:
  • Wikipedia is the only donor-supported site in the top 50
  • Wikipedia and Mozilla are the only two nonprofits in the top 25(*)
  • The average person spends practically all their time online on the sites of for-profit companies, the vast majority of them American. (Caveat: mainland China.)
(Den där asterisken betyder att Gardner rättade sig själv: ”Turns out I was wrong about this. Mozilla is #60 globally according to comScore Media Metrix, the industry standard for web audience measurement. Therefore, I should actually have said Wikipedia, at #5, is the *only* non-profit in the top 25.”)

Wikipedia drivs av donationer, mestadels i små belopp, men otroligt många. Det är på sätt och vis ett sätt att garantera självständighet gentemot alla som vill få inflytande över sajten. Wikipedia är folkets uppslagsverk. Men det innebär också att Wikipedia är en av de få stora webbplatserna där det inte finns reklam. Det är som en lummig park i en stadsdel fylld av bilar och skyskrapor.

12. Wikipedia kämpar för frihet och öppenhet
Det är lätt att påstå att man står på användarnas sida, men i praktiken spårar de flesta av de stora webbplatserna sina användare, även när användarna är på helt andra webbplatser. Sånt sysslar inte Wikipedia med. Den enda kakan som placeras i användarnas webbläsare är för att se till att man fortsätter att vara inloggad, och den gäller bara de användare som skaffar konto. Längst ner på varje sida finns en länk till Wikipedias policy om användarnas privatliv. Det har inte att göra med att Wikipedia är icke-kommersiellt heller. Wikipedia tror starkt på användarnas integritet. Det är därför Wikipedia konsekvent har ställt sig på sidan som propagerar för mer frihet. Wikipedia var en av de första stora webbplatserna som protesterade mot de två lagförslagen SOPA och PIPA. När EU-förslaget om att ta bort panoramafriheten kom, protesterade massor av wikipedianer. Wikipedia har, till skillnad från Google och andra webbplatser, vägrat att censurera sitt innehåll för att beveka Kinas regering. Tvärtom argumenterade Jimmy Wales, Wikipedias grundare, inför de ansvariga för Kinas stora brandvägg att de skulle ta bort blockeringen helt av Wikipedia. Och lyckades. (Ibland återblockerar de Wikipedia igen och avblockerar därefter Wikipedia igen.)

Ja, just ja, så har också Wikimedia Foundation stämt NSA för massövervakning.

11. Wikipedia finns på ditt språk
De olika språkversionerna av Wikipedia, för närvarande nästan 300 stycken, skrivs separat, men med i stort sett samma regler. Det betyder att det inte bara är samma användargränssnitt som är översatt, utan att det finns texter, skrivna av folk från nästan hela jorden. För alltför många språk saknas det andra uppslagsverk än Wikipedia. Därför har det här varit en av Wikimedia Foundations fokusfrågor de senaste fem åren: hur ger vi fler tillgång till information på deras eget språk? Inte genom att sprida vår världssyn eller för att sprida vårt varumärke, utan genom att presentera ett sätt att samarbeta om att samla information, baserat på fria licenser och transparens.

10. Wikipedianer är trevliga
Det är lätt att hitta exempel på näthat: YouTubes och tidningars kommentarsfält, Reddit och andra forum, Facebookgrupper, Twitterdrev, etc, etc. Och jag förnekar inte att det förekommer en del sånt på Wikipedia också. Men, generellt sett är tonen på Wikipedia mycket god. I själva verket är det inbyggt i Wikipedia genom att en av dess grundprinciper är att man ska vara trevlig:
De som bidrar till Wikipedia har många olika bakgrunder, och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket. Det är viktigt att följa etikettreglerna.
Det finns faddrar, ett fikarum för nybörjare, en bybrunn, ett informationsteam, wikifikor och andra lite mindre styrda platser på Wikipedia. Den som ger sig in där möter nästan alltid hjälpsamma, kunniga människor som svarar på sin fritid för att de tycker att det är viktigt och roligt.

9. På Wikipedia samarbetar folk med olika ståndpunkter
Alltför många ställen på nätet blir filterbubblor, där alternativ information inte tränger in och man enbart möter meningsfränder. Med nätets möjligheter skapar man lätt sin egen tidning där man kan välja ut ämnen som passar den egna världsbilden. Facebookgrupper tenderar att antingen resultera i bråk (se ovan) eller att meningsmotståndare hålls borta.

På Wikipedia, å andra sidan, skriver meningsmotståndare dagligen – och regelbundet oftare än så – i samma artiklar. Det kan låta som ett recept för bråk att ge alla möjligheten att återställa och ta bort allting som någon annan har skrivit, men i praktiken löser kraven på källor de flesta av oenigheterna. Det är till och med bättre än så: de olika förkunskaperna och synvinklarna gör att meningsmotståndare hittar källor som kompletterar varandra. Att redigera tillsammans med sina meningsmotståndare har också den fördelen att man håller koll så att ”den andra sidan” inte för in tokigheter.

8. Wikipedia använder inte klickbetesnamn
Det är inte bara sajter som Upworthy som använder klickbetesnamn på sina artiklar. Tidningar har alltid haft rubriker som kanske inte alltid varit representativa för artikeln som helhet. Ingen annan webbsajt kan nog sägas ha lika tråkiga artikelnamn som Wikipedia. Istället för spännande titlar med anspelningar eller lockande element heter artiklarna bara det de handlar om. Det gör att det blir lätt att hitta, eftersom man inte måste avkoda vad en möjligen fyndig rubrik kan handla om.
Och det hänger ihop med…

7. Wikipedias URL:er är genomskinliga och beständiga
Omkring 2008 blev det populärt att lägga in länkar i mail och forum och på andra webbplatser som verkade gå till något relevant, men istället ledde till videon till Never gonna give you up” av Rick Astley. Att det gick så enkelt att luras berodde bland annat på att YouTubes länkadresser är så ogenomträngliga:
Många andra webbplatser har samma sorts länkar, där URL:en inte har någon naturlig koppling till innehållet, utan består av en oförståelig rad av siffror och bokstäver.
Wikipedias webbadresser däremot ser ut så här:
Att Wikipedia har möjligheten att ha så tydliga URL:er hänger ihop med att alla skriver i gemensamma artiklar, snarare än producera parallella artiklar. De enkla adresserna underlättar för allmänheten som slipper sortera bland tusentals artiklar med samma titel.

Det stora problemet är dock egentligen inte att man riskerar att bli lurad, utan länkröta. På Wikipedia ser vi det här ibland, när hela webbplatser byter system och därmed adresser, ofta utan att ordna så att de gamla adresserna länkar vidare till de nuvarande platser. Just de webbadresser som inte är genomskinliga blir då svårare att hålla aktuella. Wikipedias adresser däremot är konstanta och logiska.

6. Allt material på Wikipedia är kategoriserat
För att det ska bli lätt att hitta liknande artiklar på Wikipedia är alla artiklar kategoriserade. Kategorierna finns längst ner på varje sida. Agatha Christie ligger exempelvis bland annat i kategorierna: Engelskspråkiga författare, Kriminalförfattare, Födda 1890, Avlidna 1976 och Kvinnor. Om man klickar på någon av dem, får man inte upp nästa artikel i kategorin, som det brukar vara på nätet, utan en översiktlig, alfabetisk lista över de andra artiklarna i kategorin.
Det här hade varit något för tidningar att anamma: tänk dig listor över alla artiklar i den tidning du läser som handlar om samma ämne du just nu läser. Och hur hittar man enkelt alla Facebookgrupper för dem som gillar ett visst politiskt parti? Eller hur hittar man alla hashtaggar på Twitter som handlar om film?

5. Wikipedias sökfunktion är riktigt bra
Den som vill gå tillbaka i sitt flöde eller göra mer avancerade sökningar på sociala medier får problem. Likadant är det med tidningar och forum. Det är svårt att hitta. Om man har tur har Google indexerat det man letar efter, men oftast möter man en lång lista, som man måste rulla ner till botten av för att sedan få fler sidor laddade.

Wikipedias sökfunktion, däremot, är riktigt avancerad, där man kan använda alla möjliga verktyg. Till att börja med fyller sökrutan i med en lista på ord när man börjar skriva, vilket gör att man bara kan rulla ner till rätt alternativ. Utöver det kan man göra sökningar efter:
  • liknande stavning
  • A men inte B
  • antingen A eller B
  • artiklar inuti en särskild kategori, eller flera kategorier
… samt mycket mer. Guiden för söksidan innehåller fler exempel.

4. Du kan se tidigare versioner av alla Wikipedias artiklar
Med tanke på att Wikipedia förändras hela tiden finns det stora poänger med att kunna se hur en artikel såg ut tidigare. Det gör det enklare att återställa ifall någon skulle göra en dålig redigering. Dessutom kan vara intressant att se hur en artikel har utvecklats: vem som bidrog med vad och när. Allt sådant sparas och är öppet för vem som helst att se.

Nästan inga andra webbplatser har samma sorts funktioner. Man får se det färdiga resultatet. Ibland kan man föreställa sig tidslinjen för en diskussion på exempelvis Facebook eller Twitter, men det kan också vara så att ett nyckelinlägg har raderats. Särskilt allvarligt är det här i tidningar, där artiklar som har visat sig innehålla allvarliga fel bara tas bort och det hänger på en kvick allmänhet att skärmdumpa artikeln.

Men raderade artiklar på Wikipedia, då? Bara rent klotter raderas direkt. Annat material röstas om. Det finns en sajt för raderade artiklar. Och om man ber en administratör på Wikipedia snällt går det ibland att få se en raderad artikel.

3. Wikipedia vet att du vill kunna rätta fel
Det finns många grammatiskt frustrerade på nätet. I stället för att bara tvingas rapportera fel till tidningen, eller lägga till en kommentar om att någon stavat fel, kan man klicka ”redigera” och ändra felet. Vilken tillfredsställelse det är. Många wikipedianer som besöker andra webbplatser och hittar fel eller brister letar instinktivt efter ”redigera”-knappen.

2. Wikipedia motverkar snuttifieringen
Tvärtemot det alltmer kortfattade nätet, med lättlästa tidningsartiklar, mikrobloggar (eftersom bloggar är för långt), korta YouTube-videor, slogan-artade inlägg på Facebook, etc, blir Wikipedias artiklar mer omfattande. Det tar utrymme att täcka upp det Wikipedia kallar mänsklighetens samlade kunskap.

1. Wikipedias innehåll blir bättre och bättre
Till skillnad från nästan alla andra webbplatser, blir Wikipedia bättre. Tidningar, tidskrifter och alla sociala medier ligger på ungefär samma nivå under hela dess levnad, om det inte råkar komma en särdeles duktig redaktör eller grupp människor som tillfälligt kan höja kvaliteten. Wikipedias innehåll däremot bygger på det som kommit tidigare, så även om användarbasen sjunker något ska det till oerhört mycket innan Wikipedias övergripande kvalitet sjunker. I praktiken blir Wikipedias innehåll bara bättre.

Avslutning
Som sagt, det är kanske egentligen ingen tävling. Andra webbplatser har sina styrkor. Och visst har Wikipedia sina svagheter. Men på 15-årsdagen är det förhoppningsvis okej att titta lite extra på Wikipedias fördelar, på ett sätt som du kanske inte sett dem förr. Därför, ett stort…

Grattis Wikipedia! 

Tack till alla eldsjälar som har gjort Wikipedia till vad det är!

(Jag råkar veta, att Wikipedia på sin födelsedag önskar att fler personer börjar att redigera dess artiklar. Det finns gott om artiklar kvar att förbättra.)
Naturligtvis, om vi ska tävla i antalet katter, nätets symbol, kör hårt. Här är tusentals bilder på allt från jaguarer till pallaskatter! Kategoriserade, alfabetiserade och fria.

Visst var det ett intressant inlägg om Wikipedia som finns på Wikimedia?


Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte. 

Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

Kanske vill du gå en skrivarkurs till sommaren för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans för mig?

Kramisar Kim


Här ser du mina skrivböcker:
Att hitta glädje i skrivandet  Fråga efter den hos din bokhandlare, eller beställ den på nätet.

"Kimselius delar frikostigt, handfast och inspirerande med sig av sina erfarenheter, kunskaper och upplevelser av att skriva berättelser och att vara författare. Att hitta glädje i skrivandet är en bok som fungerar som både sporre och handbok och passar för såväl deltagare på skrivarkurser
som aspirerande författare i blandade åldrar eller allmänt intresserade." BTJ-häftet nr 20, 2015. Lektör Henric Ahlgren


Att skriva med glädje, finns att låna på biblioteket, både som vanlig bok och e-bok. Tyvärr är boken tillfälligt slut och utkommer i nyreviderad utgåva 2016/2017. Boken finns fortfarande som e-bok.

"Det är en ovanligt inspirerande bok. Så fort du släpper den går du direkt till datorn och börjar skriva själv. Därför att lusten blir SÅ stor efter att ha läst i denna bok att du helt enkelt inte vill göra något annat än att skriva!" Helena Milton

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Jag med några av mina 40 böcker.  Foto Bertil Knoester

fredag 13 maj 2016

Att göra under regniga dagar

Att göra under regniga dagar
Jag har hört att det ska regna i helgen... Efter veckor av vackert, soligt väder i Blekinge säger meteorologerna att vi ska få regn i helgen.

Vad tänker du när du ser och hör en regnprognos?

Jag tänker på att det inte kommer att vara något som distraherar mig från skrivandet. Visst kan jag ta med datorn och sitta ute i solen och skriva, något jag också gör med jämna mellanrum. Men solskenet lockar mig till att rensa ogräs i rabatten, måla staket och göra allt det där som man ska göra på en solig, varm dag. De dagar jag tillbringar mycket vid datorn för att skriva nya böcker.

Jag märker att många deppar för att solen ska försvinna. Gör inte det! Tänk på allt positivt istället, att naturen får något att dricka till exempel. Här i Blekinge är det rejält torrt och det talas om vattenbrist efter den snöfattiga vintern.

Eller tänk på att du med gott samvete kan sitta en hel dag och läsa, eller skriva. Jag läser när jag är ute i solen, genom att jag har Storytel på mobilen och avverkar böcker i en rasande fart den vägen. När jag är inne skriver jag.

När det regnar är det också perfekt att ringa någon du inte talat med på länge, samtalet kan bli långt, men det är helt okej när regnet smattrar mot rutan, eftersom du ändå har gott om tid.

Om det är skrivandet du brinner för och inte har skrivlust just den dagen, kanske du kan leta dig runt på sommarens alla skrivkursutbud. Frossa i dem och välj den som passar dig bäst.

Du kan också planera ditt framtida skrivande och sätta upp mål för när boken ska vara klar.

Researcharbete är perfekt för regniga dagar. Googla runt på nätet, efter resor till ditt researchmål, eller gå in på Wikipedia och Nationalencyklopedin och leta fakta.

Det finns massor att göra under regniga dagar. Nu har jag suttit och knattrat på datorn hela förmiddagen så nu ska jag gå ut och njuta av solen ett litet tag.

Ha en fin helg, oavsett väder.

Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte. 

Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

Kanske vill du gå en skrivarkurs till sommaren för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans för mig?

Kramisar Kim

Här ser du mina skrivböcker:
Att hitta glädje i skrivandet  Fråga efter den hos din bokhandlare, eller beställ den på nätet.

"Kimselius delar frikostigt, handfast och inspirerande med sig av sina erfarenheter, kunskaper och upplevelser av att skriva berättelser och att vara författare. Att hitta glädje i skrivandet är en bok som fungerar som både sporre och handbok och passar för såväl deltagare på skrivarkurser
som aspirerande författare i blandade åldrar eller allmänt intresserade." BTJ-häftet nr 20, 2015. Lektör Henric Ahlgren


Att skriva med glädje, finns att låna på biblioteket, både som vanlig bok och e-bok. Tyvärr är boken tillfälligt slut och utkommer i nyreviderad utgåva 2016/2017. Boken finns fortfarande som e-bok.

"Det är en ovanligt inspirerande bok. Så fort du släpper den går du direkt till datorn och börjar skriva själv. Därför att lusten blir SÅ stor efter att ha läst i denna bok att du helt enkelt inte vill göra något annat än att skriva!" Helena Milton

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Jag med några av mina närmare 40 böcker.  Foto Bertil Knoester.

torsdag 17 mars 2016

Wikimedia Sverige utlyser lägerstipendium

Det här tycker jag låter som något mycket spännande. Att få ett vistelsestipendium, med hemligt utflyktsmål, där du träffar andra skrivande människor. Det är Wikimedia som utlyst stipendiet. Läs mer om det nedan:


Wikimedia Sverige utlyser lägerstipendium
Vill du delta i ett läger där vi skriver artiklar på Wikipedia?
Wikimedia Sverige erbjuder ett stipendium till en trivsam sommarvistelse för tio personer under 5 dagar (den 4-8 juli). Vi vänder oss till alla som identifierar sig som kvinna. Du måste inte veta hur Wikipedia fungerar eller vara expert, men däremot vara nyfiken och vilja hjälpa till.

Du får helpension i enkelrum på Molkoms folkhögskola och vägledning i hur du kan använda och själv bidra till Wikipedia. Dessutom gör vi en utflykt till hemligt resmål. Under veckan lär du även känna andra med liknande intressen.

Låter det som något för dig? Ansök senast den 31 mars.

Lägerledare är Sofie Jansson och Lennart Guldbrandsson, initiativtagarna till skrivstugeprojektet Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia.

Bakgrund
Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena.  Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har därför inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna. Föreningen har anordnat olika evenemang i flera städer, inklusive veckovisa skrivstugor i Göteborg på temat litteratur. Arrangemangen är både uppskattade och effektiva.

Läs mer på Kvinnor på Wikipedia.

Vill du veta mer?
För mer information kontakta info@kvinnligahuvudpersoner.se

Lycka till och ha det så kul om du lyckas vara en av de tio som får resa till Molkoms folkhögskola.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina närmare 40 böcker. Foto Bertil Knoester.

måndag 6 juli 2015

Tips om hur man skriver om litteratur

När jag upptäckte den fina Wikipediasidan om mig, Kim M Kimselius, hittade jag även den här intressanta läsningen om hur man ska skriva artiklar om litteratur på Wikipedia. Artikeln är lång och innehåller mängder av bra information. Här får du första delen av artikeln, här kan du läsa resten på Wikipedia.

Att skriva om litteratur
Det här är en ämnesguide för hur man skriver om litteratur.

Litteraturämnet är mycket stort, och det är ganska få användare som skriver om författare, verk och litteraturhistoria. Det är inte så många artiklar som är omstridda, men många artiklar är för korta och saknar ofta ungefär samma saker. Därför har vi sammanställt en serie goda råd, både om saker som man ska göra och saker som man ska undvika. Användare som inte är vana att skriva på Wikipedia kan först läsa introduktionskursen. Dessutom finns en ämnesguide specifikt inriktad på att skriva om fiktion.

En bra Wikipedia-artikel om författare, verk och litteraturhistoria är heltäckande vad gäller både historien och den nuvarande situationen, har ett lättbegripligt och neutralt språk, bygger på trovärdiga källor och är illustrerad. Man bör sträva efter att skriva så att de uppfyller kriterierna för de utvalda artiklarna. Det finns just nu ett antal artiklar om författare, verk och litteraturhistoria som räknas till Wikipedias bästa, och de är bra att imitera och låta sig inspireras av. Ett exempel är Onkel Toms stuga som är underbyggd av källor, har god struktur och täcker ämnet från många håll. För att nå dit krävs nästan alltid samarbete mellan flera skribenter, diskussioner och granskningar av varandras arbete.

Man får gärna be erfarna wikipedianer om hjälp.

Kika in på Wikipediaartikeln och få mängder av skrivtips.

Kramisar Kim

Kika gärna in på  Kimselius skrivtips eller Författartips för skrivtips.

Du hittar även skrivtips i min skrivbok Att skriva med glädje, som finns att låna på biblioteket, både som vanlig bok och e-bok. 

I juni kommer Att hitta glädje i skrivandet, min andra skrivbok. Där hittar du mängder av skrivtips.


Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina närmare 40 böcker.  Foto Bertil Knoester.