Raoul Wallenberg har blivit en symbol i kampen mot förföljelse och omänsklighet. Hans försvinnande i sovjetisk fångenskap har varit föremål för en mångårig diskussion. 1989 öppnades de sovjetiska arkiven och då hittades bevis på att Wallenberg sannolikt dog 1947 genom likvidering.
Tisdagen den 17 januari 2012 började det ungerska Wallenbergåret, 100 år efter Raoul Wallenbergs födelse.
Raoul Wallenberg är en person som ständigt har funnits i mina tankar när jag skrev mina böcker om andra världskriget, givetvis finns han med i faktadelen i båda böckerna. När jag i tisdags läste DNs artikel om honom, kände jag att jag helt enkelt var tvungen att skriva ett blogginlägget. Han räddade livet på många människor och han är väl värd att nämnas många gånger.
I DN berättar Kate Wacz att hon lever tack vare Raoul Wallenberg. Hon var tolv år 1944 då Nazi-Tyskland ockuperade Ungern. Hon berättar:
"Då gav mamma oss var sin cyankaliumampull. Den skulle vi svälja om vi deporterades och den hade jag alltid i fickan."
Tänk dig in hur det måste ha känts för Kate och hennes familj, och alla de andra drabbade.
Ungern hade under kriget varit en allierad till Tyskland och anti-semitismen var utbredd med diskriminerande lagar för den judiska befolkningen. Ändå hade inte regimen iscensatt några deportationer till förintelselägren.
Det ville tyskarna ändra på. Adolf Eichmann, senare dömd till döden i Jerusalem, sändes till Budapest för att organisera deportationerna och det skedde med en våldsam frenesi. Fram till sommaren hade över 400 000 ungerska judar skickats till en säker död, halva den judiska befolkningen.
Det var den offensiven som gjorde att den unge affärsmannen Raoul Wallenberg kom till Ungern. Den nybildade amerikanska organisationen War Refugee Board (Krigsflyktingstyrelsen) sökte personer från de neutrala länderna som kunde hjälpa de ungerska judarna. En ungersk-judisk affärsman i Stockholm tipsade om sin svenske medarbetare Raoul Wallenberg.
Kate Wacz familj fick bo i ett skyddshus, vilket räddade livet på dem. Hennes bror fick arbeta som springpojke åt Raoul Wallenberg.Tänk dig in hur det måste ha känts för Kate och hennes familj, och alla de andra drabbade.
Ungern hade under kriget varit en allierad till Tyskland och anti-semitismen var utbredd med diskriminerande lagar för den judiska befolkningen. Ändå hade inte regimen iscensatt några deportationer till förintelselägren.
Det ville tyskarna ändra på. Adolf Eichmann, senare dömd till döden i Jerusalem, sändes till Budapest för att organisera deportationerna och det skedde med en våldsam frenesi. Fram till sommaren hade över 400 000 ungerska judar skickats till en säker död, halva den judiska befolkningen.
Det var den offensiven som gjorde att den unge affärsmannen Raoul Wallenberg kom till Ungern. Den nybildade amerikanska organisationen War Refugee Board (Krigsflyktingstyrelsen) sökte personer från de neutrala länderna som kunde hjälpa de ungerska judarna. En ungersk-judisk affärsman i Stockholm tipsade om sin svenske medarbetare Raoul Wallenberg.
Röda armén närmade sig, det skulle bara dröja dagar innan Budapest befriades. Den 17 januari 1945 for Raoul Wallenberg och hans medarbetare till staden Debrecen i östra Ungern för att träffa de sovjetiska befälhavarna. Hans fortsatta öde är än i dag höljt i dunkel.
Läs hela artikeln i DN här.
Varje gång jag läser fakta om andra världskrigets grymheter blir jag illa berörd. Nu har mina böcker På liv och död i andra världskrigets skugga och På flykt från andra världskrigets fasa kommit ut och jag borde släppa ämnet. Men det klibbar sig fast vid mig och jag vet att efter allt jag lärt mig inför de här två böckerna, kommer jag aldrig att sluta engagera mig för att detta fasansfulla inte ska hända igen!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se