Full fart årets första dag med hjälp av Theo och Ramona!

Idag kunde jag inte hålla mig. Jag var tvungen att arbeta med boken om andra världskriget, trots att jag inte är riktigt klar med Kimberlie - Främlingar.

Vill du läsa några rader ur dagens text kan du kika in på www.theoochramona.se sidan. Där kan du följa arbetet med den nya boken om Theo och Ramona och läsa smakprov allteftersom boken byggs upp. Kommentera gärna vad du tycker om smakproven, eller berätta vad du tycker om någon av de tidigare böckerna.

Eftersom jag är så inspirerad just nu, blir mitt blogginlägg inte längre idag, för nu ska jag försvinna bort i fantasin igen, tillsammans med Theo och Ramona.

Vi hörs imorgon igen. Ha en god fortsättning på det nya året!

Kramisar Kim

Summering av 2010, ett mycket bra år

2010 började på ett bra sätt, eftersom jag fick reda på att min bok Aftur til Pompei/Tillbaka till Pompeji hade blivit utsedd som en av året bästa utländska böcker på Island. Något som gjorde mig oerhört glad.

Året började också väldigt kallt, strömlöst och med mycket snö.

Men året inleddes också med radiointervju som slutade rätt dramatiskt.

Läromedelsmässan på Yllan i Kristianstad är ett återkommande evenemang som jag ser fram emot varje år. I år fick jag träffa ordförande för Kimselius fanklubb på facebook, tillsammans med sonen Samuel. På läromedelsmässan fick jag också en förfrågan om att ställa ut helgen därpå, vilket kom att medföra en stor överraskning...

...Det var Underbara Ungar som hade mässa i två dagar och det stora dragplåstret Eric Saade! Som precis hade varit med på Melodifestivalen och charmat alla. Det var 2,5 timmars kö för att få hans autograf. Alla kom inte in när han uppträdde så han gjorde ett extranummer. Kön till scenen gick precis förbi platsen där jag stod, så även jag fick skriva många autografer och även träffa Eric Saade.













Trots att det egentligen var min skrivarmånad var jag mycket uppbokad och reste runt en hel del. Ett av de roliga evenemangen var när jag fick sitta i juryn på Faktaslam i Lund, tillsammans med Ingrid Palm. Kan man verkligen tävla i Fakta, tänkte jag innan jag bänkade mig i juryn, och jag insåg snart att det gick alldeles utmärkt.













Så kom vulkanutbrottet på Island och kullkastade en hel del av mina planer.

När jag var och lagade mat hos Radio Blekinge i direktsändning fick jag smeknamnet "Vulkanförfattaren Kimselius". Ett kul smeknamn, förmodligen för att vulkanen på Island var mycket aktiv då, samt att jag min debutbok Tillbaka till Pompeji handlade om vulkanutbrottet som utplånade staden Pompeji, samt att jag höll på med att skriva en ny bok om Pompeji: Theos Pompeji.










Jag fick i uppdrag av en tidning att skriva en krönika om kronprinsessan Viktoria och Daniel Westlings bröllop. Vilket var jättekul.

















I maj var det dags för det årliga historiska evenemanget hos Horsahallens Gille. Ett mycket spännande evenemang som utspelar sig i en uppbyggd medeltidsby. Här får man lära sig mycket om läkande örter, medeltida brödbakning, se lajvspel och mycket, mycket annat. Den här gången berättade jag om häxförföljelsen på 1600-talet.

















"Min lilla valp" Theo dog chockartat och det blev stor sorg.













Sommaren var ovanligt intensiv och trots att jag skulle vara ledig hade jag signeringar på grund av att jag släppte boken Theos Pompeji.















Hösten var fullbokad med signeringar och jag slog mitt tidigare signeringsrekord 97 sålda böcker i butik med råge, när jag signerade/sålde 121 böcker hos Bokia/Killbergs Burlöv.


Bokmässan i Göteborg var ovanligt intensiv i år. Där gjorde jag också försäljningsrekord. I år hade jag hjälp av min prao Roxana, samt Matilda, Anki och Jan. De hade fullt upp hela tiden. Dagens höjdpunkt för Roxana och Matilda var när Paolo Robert kom och kikade på mina böcker.








Året har varit fullt av föreläsningar runt om i Sverige och jag har fått se nya trakter som jag säkerligen aldrig annars hade fått se. Tyvärr var jag rejält sjuk när jag besökte en av städerna, så det enda jag fick se var hotellrummet och skolan.










Jag kombinerade nytta med nöje, genom att se Terracottaarmén i Stockholm när jag åkte upp till Sigtuna och Uppsala för att signera. Museibesöket gjordes i sällskap av min bloggvän Eva från Malaysia.













I år har jag verkligen haft Änglavakt, när jag hade en vakande hand över mig vid en trafikolycka. Jag bloggade om olyckan när jag var välbehållen hemma igen, mycket för att skriva av mig den hemska upplevelsen. Mitt blogginlägg lästes av en person på Radio Blekinge, vilket medförde att jag i direktsändning i radio fick berätta om olyckan. Efteråt var jag alldeles skakis igen eftersom alltihop kom så starkt tillbaka till mig.

Vid en signeringsresa hade jag ett mycket spännande möte på tåget. Ja ett tag var det riktigt otäckt, för jag trodde att det var terrorister som planerade ett attentat mot tåget.

I år var det första gången Historiska Museet i Stockholm hade Sago- och Fantasyhelg. Där medverkade jag tillsammans med många andra författare och förlag. Här på bilden tillsammans med Jonna Berggren och Anna-Klara Melich. Detta var helgen innan bombdådet i Stockholm. Här mötte jag även en debutant Emma Andersson, som visade sig ha läst alla mina böcker och tyckte mycket om dem.









När jag så här i bild och text sammanställer året som har gått, har jag svårt att förstå att jag har hunnit skriva TRE böcker under denna tid:

Andra delen i serien om Kimberlie och Andy: Kimberlie - Ett nytt liv som har fått många fina recensioner.








Theos Pompeji som just nu är min absoluta favoritbok och fick otroligt fina recensioner av Bibliotekstjänst, och av många andra.

Dessutom kom Boudicas strid mot Romarna ut. Fansen älskar den här boken och de har skrivit "Mycket bättre än Twilight" och "Lika bra som Twilight" om boken. Vilket gör mig väldigt glad, även om jag inte har sålt lika mycket som Twilightförfattaren har sålt sina böcker.








Jag har även hunnit påbörja två nya böcker som kommer ut under 2011:
Kimberlie - Främlingar är tredje delen om Kimberlie och Andy och jag håller på med upplösningen av boken och det är jättespännande.













Dessutom håller jag på med den spännande, skrämmande och fascinerande boken På liv och död i andra världskrigets skugga. Detta är en bok som är jobbig att skriva, eftersom allt ligger så nära i tiden. Min 87-åriga pappa berättar om hur det var under kriget och så fort någon hör att jag skriver om andra världskriget får jag höra skrämmande detaljer. Vilket jag tror kommer att tillföra min bok väldigt mycket.

Dessutom har jag en överraskning som väntar alla mina läsare under 2011. Den kommer att avslöjas under våren, så håll ögonen öppna!

2010 avslutas med lika mycket snö och kyla som det inleddes...

Tänk... jag har inte varit utomlands en enda gång i år, ändå har året varit fullbokat. Under 2011 väntar en hel del utlandsresor, föreläsningar, signeringar och mycket annat kul. Ser med glädje fram emot det nya året. Hoppas att du följer med mig även då!

Önskar dig ett riktigt Gott Nytt År!

Kramisar från Kim

Nyår: Traditioner, Mat med mera

Nyår är en traditionell högtid som firas vid starten på det nya året.

I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar, och firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende. Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret. Nyåret kan ha bakgrund i årets rytm, till exempel vårdagjämningen 20–21 mars, fester som välkomnar våren eller ha en rent religiös anknytning.

I äldre tid, innan restaurangerna med sina lockande menyer, tog över. Hur firade vi då nyår?

Av julmaten fanns det kvar, så på bordet dukades det fram samma rätter som under julen. I södra Sverige var det inte heller ovanligt att man gav varandra presenter, ibland istället för julklappar.

Nutidens tradition att vaka in det nya året var från början något som man, i första hand, ägnade sig åt inom överklassen och bland ungdomar. Genom radions nyårsvakor har denna tradition blivit allmänt spridd och idag är det förmodligen ytterst få svenskar som kan tänka sig ett nyår utan att vaka in 12-slaget.

Liksom julafton var nyårsafton en viktig dag för den som ville veta något om framtiden.

En vanlig sed var att stöpa bly och utifrån formen på det stöpta blyet sa man sig kunna sia om framtiden. Hade blyklumpen formen av en krona var det ett tecken på att man skulle bli gift.

Andra sätt att få reda på vem som skulle bli ens tillkommande kunde man få om man "neg tre gånger inför nyårsnyet" (nymåne) samtidigt som man sa t.ex. "vems skjorta ska jag sy, vems kaka ska jag baka, vems maka ska jag bli?" Att magin vid nyår till viss del lever kvar märks i påståendet att ett löfte avgett vid nyår är ett löfte som är mer bindande än löften som avges vid andra tidpunkter under året.

Det borgerliga nyårsfirandet är förknippat med sylvesterbaler, numera nyårsbal och seden att avlägga nyårsvisit, idag en mer eller mindre bortglömd tradition.

Nyår firas i svensk kultur natten mellan nyårsafton 31 december och nyårsdagen 1 januari och tolvslaget betraktas som övergången från det gamla året till det nya.

Medan julen är en högtid som firas med familjen är det vanligt att man på nyårsafton har en nyårsfest eller middag tillsammans med sina vänner. Denna fest eller middag ska gärna vara lite exklusivare än vanligt och man är ofta finklädd. Till middagen äter man gärna hummer. Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna. Det är också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget. Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser tittar man gärna på någon för alla synlig klocka; i Stockholm är till exempel klockan på Katarinahissen i blickfånget) och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år!", öppnar champagnen och skålar. Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget. När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket brukar ta 10–15 minuter brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar.

En annan tradition är nyårspussen; i samband med tolvslaget pussar man de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år. Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte. Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (till exempel börja träna eller att börja lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis sluta röka).

Fyrverkerier
Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsafton. Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (till exempel nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inte tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning. Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier, ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsförskrifter ignoreras. Varje år är det ca 300 personer som uppsöker akuten på grund av skador av fyrverkerier. Fyrverkerier som går fel kan också orsaka eldsvårod, och det är inte ovanligt att brandkåren får rycka ut precis efter tolvslaget. I Tysklands kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, "Sylvesterfyrverkeri".

Nyårstraditioner i svenska medier
Strax före tolvslaget reciteras delar av Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895. Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den sänts av SVT. Recitatörer har bland andra varit Anders de Wahl, George Rydberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö. Andra TV-program förknippade med nyår är Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen 1 januari (numera på TV3) och en nyårskonsert, framförd av Wienerfilharmonikerna. Tidigare sände SVT under många år backhoppning från Garmisch-Partenkirchen.

Historik i Sverige
Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet. Det var redan då sed att avge nyårslöfte. Detta kunde ske på två sätt. Det ena var att tömma bragebägare, det andra var att svära vid en galts borst.

Varför är Nyår 1 januari?
Att just 1 januari är nyårsdag är en rest från Romarrikets dagar. Från början var nyårsdagen 1 mars, men rikets expansion gjorde att man behövde fler månader på sig att planera fälttågen (vilket man gjorde vid nyår) - därför flyttades nyårsdagen två månader bakåt.

Högtidsdagar brukar ligga i samband med brytningstider. När solen vänder och det blir ljusare infaller julen, när dag och natt är ungefär lika långa är det Jungfru Marie Bebådelsedag och när solen står som högst är det midsommar.

Därför kan det tyckas märkligt att lägga nyårsfirandet i skiftet december – januari då det är väldigt lite som händer i naturen. Det är långt kvar till vår och vintersolståndet har redan varit.

Vi kan också i månadernas namn se att det här med nyår i januari troligtvis inte är det man firade från början. Månaden december borde ju vara den tionde månaden (dec = tio) och oktober den åttonde (okt = åtta). Och så var det faktiskt från början, men då måste vi gå mer än tvåtusen år bakåt i tiden och hamnar då i Romarriket.

Före Julius Ceasar var den romerska kalendern svårbegripbar med månader och år som dåligt stämde överens med de naturliga månaderna (månens varv runt jorden) och det naturliga året (jordens bana runt solen). Det romerska året hade tio månader där mars var den första och december var den tionde och sista. Att tiden mellan sista december och första mars inte hade några namn förklaras så här av Lars Olof Lodén: Enligt en fantasifull förklaring skulle den tid som förflöt mellan slutet av December och början av Martius vara att betrakta som "död" och alltså inte behöva innehålla några namngivna månader.

Någon gång på 700-talet flyttades januari och februari till kalenderåret som de två sista månaderna (det är för övrigt därför som februari är skottmånad) – mars var fortfarande årets första månad.

Vid det romerska nyårsfirandet (1 mars) tillträdde konsulerna sina poster och de började planera för de fälttåg som arméerna skulle dra iväg på. När riket växte blev 1 mars alldeles för tidigt att för denna planering och man blev tvungna att flytta konsulernas tillträde två månader bakåt på året. Runt 150 f.Kr. bestämdes att konsulerna skulle tillträde 1 januari och då firade man det nya året då istället.

När sedan den julianska kalendern infördes under Julius Ceasar 45 f.Kr. blev 1 januari officiellt nyårsdag i det romerska riket. Viktigt att komma ihåg är dock att romarna såklart inte räknade åren utifrån Jesus födelse (han var ju inte född än) utan med utgångspunkt i vem som var konsul när året började

Egentligen är ju nyårsfirande vid månadsskiften en rent administrativ åtgärd. Om vi skulle följa solens gång (vilket vore mer naturligt och mer rytmiskt) finns fyra bra tillfällen att fira: vårdagjämningen, sommarsolståndet, höstdagjämningen och vintersolståndet.

Således har nyårsdagen infallit på olika datum i olika kulturer i olika tider. I Sverige var det främst 25 december och 1 januari som gällde, med övervikt för det senare. Dock var det ytterligare ett problem – att olika länder följde olika tideräkning. I den katolska delen av Europa hade man gått över till den gregorianska kalendern 1582 och helt enkelt strukit elva dagar i almanackan. Så här skriver Göran Hägg träffande: För den som reste i Europa i början av 1700-talet bör förvirringen ha varit total. Centrala Sverige, Londontrakten och Nordtyskland hade nyår 1 januari, som emellertid inföll 12 dagar efter 1 januari i resten av världen. På sina håll på de Brittiska öarna höll man fast vid 25 mars efter Florensmodellen, men fortfarande ett annat 25 mars än i Florens. Och bland den svenska allmogen i till exempel Värmlands finnskogar användes ibland fortfarande träalmanackor som räknade året från 25 december, som inte var 25 december i resten av världen..

I mitten av 1700-talet införde så till sist även Storbritannien och Sverige den gregorianska kalendern och den 1 januari blev samma dag över hela Europa (utom i Ryssland som inte bytte förrän 1917).

Men bara för att de allra flesta i Europa firar nyår 1 januari så är det inte så i resten av världen. Det iranska nyåret Nouruz firas vid vårdagjämningen, det judiska i september eller oktober, det hinduiska (Diwali) i november eller december och så vidare.

Några nyårsdatum
Afganistan - 20 mars (*), Nouruz
Antikens Rom - 1 mars
Assyrien - 1 april (år 6754)
Bahái - 20 mars (*) (år 163) Nouruz
Berber - 12 januari 2004, (år 2954)
Buddhism - 7 januari 2004 (år 2547). 13-14 april (år 2547) beroende på ursprung, kultur och etnisk bakgrund i olika länder.
Tibetanskt nyår 21 februari 2004, Losar
Etiopisk - 11 september (år 1997), 1 Maskaram
Hinduism - 14 april 2004, Vaisakhi (Solkalender)
Indien - 22 mars 2005
Iran - 20 mars (*) Nouruz (år 1383)
Islam - 22 februari 2004 (år 1425 E.H.), Al Hijra
Jainism - 5 november (år 2529), 26 oktober (år 2530)
Japan - 1-3 januari 2003
Judendom - se Rosh hashana
Kina - dels 1 januari, dels (vårfestivalen, det traditionella nyåret) någon gång i januari-februari (olika från år till år)
Koptisk-ortodoxa kyrkan - 11 september 2004 (år 1721)
Kristendom - 1 januari (gregoriansk kalender), samt 14 januari 2004 (juliansk kalender)
Kurder - 20 mars (*), Nourux (år 2710)
Sikhism - 14 mars 2004 (Nanakshahi äran 536 börjar), Vaisakhi
Sydkorea - 22 januari 2004
Tadzjikistan - 20 mars (*), Nouruz
Thailand - 1 april 2004, Song Kran
Vietnam - 22 januari 2004
Zoroastrism - 20 mars (*) Nouruz (år 1374 A.Y.)

(*) Då man firar Nouruz vid solens exakta position vid vårdagjämningen, kan nyåret inträffa 20, 21 eller 22 mars.

Här hittar du goda nyårsrecept.

Här kan du läsa om champagnens historia

GOTT NYTT ÅR önskar jag alla mina bloggläsare och ser fram emot ett nytt år tillsammans med er!

Kramisar Kim

Källor till inlägget om Nyår:
Wikipedia
Edu Linköping
Tasteline
Högtider

Tidigare intressanta faktainlägg

Fakta om Kina:
De första Kinesiska Skrivtecknen
Kinesiska murens historia
Hund i Kina
Några kinesiska uppfinningar, bland annat stigbygeln
Kinas förste kejsare
Terrakottaarmén på Östasiatiska museet i Stockholm


Fakta om Frankrike:
Slottet Versailles fontäner
Giljotinen ett löpande-band-mordredskap
Champagnens historia
Flykten till Varennes / Franska Revolutionen
Eiffeltornet i Paris, Världsutställningen 1889
Frihetsgudinnan i Frankrike och USA

Fakta om mat:
Världens äldsta snabbmat


Bantning:
Bantning ur historisk synvinkel


Romarriket:
Historiska fel i filmen Spartacus

Kejsar Hadrianus

Roms sju kullar och Roms födelse

Alla vägar bär till Rom...

Kronprinsessan Victorias anfader:
Jean Baptiste Bernadotte sedermera Kung Karl XIV Johan


Brudklänningens historia:
Visste du att det var Storbritanniens drottning Victoria som gjorde vit brudklänning till ett mode? Om detta och mycker mer kan du läsa här.


Fakta om Fotboll:
Fotbollens historia


1800-talets Facebook:
Tänk... redan på 1800-talet fanns en form av Facebook


Fakta om Klotter:
Klottrets historia går långt tillbaka i tiden.


Svensk Koloni:
Den svenska kolonin Nya Sverige i Amerika


Venedig, sagornas stad:
Venedigs historia, fakta och reseinformation


Titanic:
Läs om skeppet Titanics sorgliga historia


Midsommarafton:
Varför firar vi Midsommar?


Konfliktdiamanter:
Blodig Diamant, en skrämmande berättelse.


Vampyrer:
Här kan du läsa om Vampyrer, Greve Dracula och Twilight


Fakta om Egypten:
Mumier
Tutankhamons kläder


Fakta om Ecuador/Peru:
Krympta huvuden


Internet:
Internetanvändning


Digerdöden/Svarta Döden/Pesten
Här kan du läsa om Digerdöden


Stigbygelns historia
Här får du veta mycket om stigbygeln, sadeln och hästens historia.


Bluehenge och Stonehenge
Några av västvärldens mest berömda stensättningar


Tobakens historia:
Här kan du läsa om tobakens historia, men också om rökningens konsekvenser.

Om flaskvattens konsekvenser:
Giftigt flaskvatten


Persien
Marathon och Persien

Lund:
Domkyrkan i Lund, fylld av mystisk och märkliga ting.


Fakta om Nya Zeeland:
Maorierna, Nya Zeelands urinvånare. Folkets historia samt tatueringskonst.


Sveriges sista avrättning:
Årsdagen av den första och sista avrättningen med vår svenska giljotin


Chokladens historia:
Här kan du lära dig mycket om chokladens historia.


Julens historia och traditioner:
Varför firar vi julafton, juldagen, advent? Här kan du lära dig mycket av våra svenska jultraditioner

Vad är det för skillnad på marsipan och mandelmassa? Vill du göra din egen marsipan, gå på marsipanskola? Här hittar du alla svar.

Julmat över hela världen

Var rädda om varandra...

Vi vet inte vilken dag som är vår sista, hur många dagar av vårt liv som är kvar.

Därför gäller det att ta vara på dem, varje stund. Njuta av dem tillsammans med vänner, familj och sina djur.

Inte kasta bort dyrbara minuter på struntsaker, ovänskap, tjafs och annat oviktigt.

Det gäller att leva varje dag som om det är den sista, utan att för den skull gå omkring och tänka, och tro, att det är den sista.

När jag gick på konfirmationsläger för drygt 40 år sedan, lärde jag mig ord som etsade sig fast inom mig. Mycket för att vi gjorde en hemmagjord almanacka och räknade ned dagarna tills lägret var slut. Varje dag drog jag bort ett blad och sa samma ord:

"Så går en dag ifrån vår tid och kommer aldrig åter."

Det är precis så det är, du får aldrig gårdagen tillbaka. Därför gäller det att vara rädd om din dag, dina nära och kära. För du vet aldrig hur länge ni kan njuta av varandras sällskap.

Nu har snart ännu en dag av mitt liv försvunnit. En dag som har tillbringats i goda vänners sällskap, med skratt och glädje, men också med sorgen i sällskap.

Imorgon väntar en ny dag, hoppas jag, och den tänker jag göra till en alldeles speciell dag, precis som alla andra dagar före den. För det här är min tid på jorden och jag vägrar att slösa bort den!

Var rädda om varandra, vi har bara varandra till låns för en tid.

Kramisar från Kim
(Bild föreställer mig på dagens hundpromenad tillsammans med Tickie, Tola och Pluto)

Många har mycket, några har ingenting...

Ibland tycker jag det är skrämmande att se hur många leksaker barn har här i Sverige. En del har rummen fulla av mjukisdjur och leksaker. I många familjer känns det som om farföräldrar och morföräldrar "slåss" om att ge de bästa, dyrbaraste gåvorna till sitt barnbarn. När man får så mycket uppskattar man inte det man har.

Så finns det de som inte har någonting. Tänker på barnen på Haiti som överlevde jordbävningen, men inte deras föräldrar. En av mina bloggvänner bor på Haiti och berättar mycket om hur folket har det där nuförtiden, med kolera och elände, men också hopp och livsglädje. Läs här.

Genom Bloggvärlden kom jag också i kontakt med Katarina på Filippinerna
Hon berättade om en skola hon sponsrade: Adlawan Elementary School på Filippinerna. Jag blev inspirerad och anmälde mig som sponsor till skolan. Tänk att få möjlighet att hjälpa barn med böcker, det kändes väldigt rätt för mig som författare. Eftersom vi är några stycken som sponsrar skolan räckte pengarna denna gång även till slippers, väldigt enkla skor. För många var det deras allra första par skor, därför visar de stolt upp skorna här på bilden.















Här har barnen roat sig med att lägga upp ett K av skorna, K som i Katarina som kommer med hjälpen. I deras ögon är hon en ängel (jag håller med dem!).

I julas fick jag ett litet bevis på barnens tacksamhet, ett tjockt kuvert med mängder av foton och lite torkad frukt från Filippinerna, mycket goda! Det var Katarina som skickat det till mig, med hälsningar från eleverna, som inte kunde förstå hur en dam på andra sidan jorden kunde bry sig om dem.

Är så glad att jag stöttat dessa barn, att jag kan skänka dem lite glädje, utbildning, böcker, mat, kläder... Allt med hjälp av Katarina och de andra sponsorerna.

Katarina gör allt jobbet, det är hon som är den räddande ängeln. Jag skickar bara lite pengar, för det är det enda jag kan hjälpa till med, och jag är så tacksam att dessa barn som inte har så mycket nu kan få lite mer.

Vill du också hjälpa till kan du gå in och kika på Katarinas eller skolans sida. Eller du kanske hittar någon annan behjärtansvärd sak som du vill ställa upp för: Världsförälder, barnen på Haiti... Ja, det finns så många barn världen över som behöver din hjälp. Och de behöver den nu, innan det är för sent!

Kramisar Kim
(Fotona är några av de som Katarina har sänt till mig. Det är hon som är fotografen.)

Skrivprocess: Skrivklådan stillad

Äntligen skrivardag. Kunde inte sova i morse, för fingrarna längtade efter att skriva, orden ville lämna mitt huvud.

Snabb, nyttig frukost och sedan satte jag igång med första skrivpasset.

När det ljusnade var det dags för hundpromenad. Idag fick jag pälsa på mig rejält för det var drygt -15 grader kallt. Vilket inte tycktes bekomma hundarna det minsta. Blev så glad när jag upptäckte att markägarna hade plogat även skogsvägarna, vilket innebar att jag kunde ta en betydligt längre promenad än planerat. Till slut bet det rejält i kinder och näsa och jag drog upp halsduken framför ansiktet.

Där gick jag i bitande kyla, med massor av vit, gnistrande snö runt mig och i tankarna befann jag mig på Nya Zeeland och i min bok Kimberlie - Främlingar. Men till slut fick kylan mig att komma tillbaka till verkligheten och vi skyndade oss hem till värmen, tände en brasa, kokade en termos te och gick till skrivarlyan och satte igång igen. Tänk vad mycket inspiration och förnyad energi motion kan ge!

Nu är det spännande i boken. Upplösningen är på gång. Trådarna håller på att knytas ihop och det gäller att hålla tungan rätt i munnen, så att allt stämmer, ingenting glöms, att det inte blir för mycket av något och hela tiden tänker jag: "Hur ska det gå?" trots att jag vet hur det ska gå. Hela boken är färdig i mitt huvud. Ändå kommer tankarna hela tiden, mycket beroende på att det inte alltid blir som jag har tänkt. Oftast blir det bättre. Hoppas att det gäller även för denna bok.

Det kommer mystiska främlingar till staden Dunedin. De verkar finnas överallt där Kimberlie och Andy är. Deras liv vänds plötsligt upp och ned, och ingenting blir sig likt, när de till slut upptäcker de vad främlingarna är ute efter.

Ja, vad är då främlingarna ute efter? Det vet jag... och det är det som gör hela boken så spännande: Hemligheten, mystiken och upplösningen.

Älskar att skriva! Det bästa av allt är när jag är klar med Kimberlie - Främlingar väntar nästa bok på mig: På liv och död i andra världskrigets skugga. En otäck berättelse, men också en hoppets berättelse, för hoppet är det sista som överger människan. (Du kan följa arbetet med den boken på www.theoochramona.se)

Vill du också ha samma flöde på orden som jag har? Kanske kan du hitta något tips för att komma igång i mina tidigare inlägg om skrivprocessen? Kika här!

Nu ska jag fortsätta skriva på Kimberlie - Främlingar så att den kommer ut i butiken till alla mina läsare. För jag vet att det är många som väntar på boken och jag väntar på att få ställa den i min bokhylla!

Kramisar Kim


.

Skrivprocess: Skrivlängtan

Tack och lov för bloggen, här kan jag tillfredsställa min skrivlängtan. Det pirrar i mig att få börja skriva på mina böcker. Men, jag har lovat mig själv att under julen ska jag inte skriva på mina böcker. Jag vågar inte ens gå in i min skrivarlya, för då väller behovet över mig, starkare än någonsin. Speciellt om jag kommer in där när solen skiner in genom fönstret, eller när det är mörkt och endast skrivbordslampan är tänd...

När jag kliver in i min skrivarlya väcks alltid längtan efter att skriva, förmodligen för att hela rummet genomsyras av böcker, mina egna böcker, de av mina böcker som är översatta till andra språk, ordböcker, synonymböcker, uppslagsböcker, handböcker i svenska och så vidare. Och framförallt min dator... Jamen, säger du kanske, du skriver ju nu. Ja det gör jag, men bara på min lilla resedator, i vardagsrummet, eftersom jag inte ens vågar gå till min skrivarlya för då väller orden över mig.

Jag tror det är viktigt att inreda en plats som är till för skrivandet. Att samla allt material som behövs för att skriva det du vill, göra platsen mysig, göra den till bara din. Ha några ordböcker, synonymböcker, kanske diktböcker, på bordet. Så känns det som en liten skrivarlya.

Minns en gång när en författarkollega kom hem till mig och sa: "Här syns det att man kommit till en riktig författare." När jag frågade varför, sa min kollega: "Det syns på alla ordböcker och uppslagsverk."

För mig är det viktigt att kunna slå upp synonymer, att inte fastna i samma ord hela boken igenom, vilket jag ofta gjorde i början av mitt författarskap. Dessutom känns det tillfredsställande att kunna slå upp ord och hitta lättare ord än de som dykt upp i mitt huvud, hitta rätt böjning av ordet och så vidare.

Om du funderar på att skriva en bok, men inte kommer igång, kanske det beror på att du inte har hittat rätt plats för att skapa boken. Försök att hitta en lugn vrå, en plats som är bara din och gör det mysigt runt dig, även om det bara är en liten, liten vrå i ett rum. Kanske kan det hjälpa dig att komma igång med ditt skapande och rätt som det är har du skrivit din bok!

Imorgon är det skrivardags igen. Åh, vad jag längtar till min skrivarlya!

Kramisar Kim

Tidigare blogginlägg om skrivandet och skrivprocessen:
Min allra första bok
Skriva en bok
Ge ut böcker på eget förlag
Bokomslag, från idé till färdig produkt
När blir du författare?
Min källa till inspiration
Skriv en bok, föreläsning på Bokmässan i Göteborg 23 september 2010
Att arbeta med flera böcker samtidigt
Spökskrivare
Tänk vad ett ord betyder mycket
Lugn och harmonisk av böcker
Skicka din berättelse till förlag
Jobba med gula lappar och se exempel.
Nya gula lappar och skrivtips.
Hitta ditt författarspråk
Kött på benet
Huller om buller-tekniken
Första meningen
Slutet
Ge dig tid att stanna upp
Om jag ändå kunde tänja på tiden
Motivation och disciplin
Snart klar
Korrekturläsning
När allting finns där och har bråttom att komma ut
Det kom ett mail
Skriva för skrivandets skull
Skriva synops
Att arbeta med ordspråk
Synonymer, en spännande lek med ord
Läsarna är viktiga
Att använda sig av livserfarenhet i sina böcker
När inspirationen flödar
Sprudlande skrivarglädje
Kreativitet och vardagsbestyr
Skrivprocess och drömmar
Mellan dröm och verklighet
Skrivandet och livserfarenhet
Korrekturläsarna
Skrivkramp?
Vad händer på nätet när jag dör?
Skrivglädje
Skriv medan du sover
Skriv direkt ur hjärtat!
Iaktta och memorera...
Tid att skriva
Bygg upp din berättelse
Skrivandets alla små stunder

Vill du ha fler skrivtips kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se