Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med närmare 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

lördag 5 januari 2019

Equilibrium av Anna Jakobsson Lund ett mästerverk

Equilibrium av Anna Jakobsson Lund ett mästerverk


Inte en enda gång har jag blivit besviken när jag läser Anna Jakobsson Lunds böcker, inte heller denna gång. Equilibirum är väl genomarbetad, starka personporträtt och fantastiska miljöbeskrivningar. Det känns som om jag är på plats, jag är personerna det handlar om, jag upplever det de gör och är delaktig i berättelsen.

Att skriva på det sätt författaren gör, med gedigna gestaltningar, griper tag i läsaren och jag vill bara ha mer, mer, mer.

Läsningen av den här boken var ren njutning, språket var perfekt, ja allt ger jag högsta betyg. Den enda nackdelen var väl att boken tog slut, trots att jag gjorde allt för att läsa den under en lång tid, för att verkligen kunna njuta. Men till slut gick det inte, jag var tvungen att sträckläsa den.

Berättelsen handlar om Ari. Hon har en dolda krafter och är en mycket duktig kemist. Hon gör allt för att dölja sin kraft, eftersom hennes bror blev fängslad för att tjäna i regimens tjänst när hans gåva upptäcktes. Efter en olycka där Aris kraft är inblandad tvingas hon fly. Van som hon är att leva i en skyddad värld, tror hon alla om gott, något som gör att det går riktigt illa för Ari. Alla personer har tatueringar som visar vilka de är, var de kommer ifrån och deras yrken. Ari gör allt för att dölja sin tatuering, medan andra stolt visar upp dem.

Jag tyckte verkligen om att läsa om de här karaktärerna och den här världen, hoppas innerligt att det kommer en fortsättning. 

Tycker du om fantasy får du inte missa den här boken! Läs den!

Midnattsklockan slår medan jag springer genom Kintoros sluttande gränder. Jag skulle ha varit på scenen nu, tagit emot de andra kemisternas applåder. Ingen hade vågat neka mig ett forskningsprojekt efter det här.

Jag borde ha stannat i bankettsalen, kontrollerat den skärande smärtan. Bröt den sig ut ur mig? Hur kunde den göra det?

Klackarna slinter mot gatstenarna och jag drar av skorna. Fötterna domnar bort, men jag stannar inte. Jag måste härifrån, måste byta om innan någon ser mig. Klänningen är kladdig av blod.





Den får fem stjärnor av fem möjliga

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris, Bokus,  Akademibokhandeln eller Storytel.

För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här





fredag 4 januari 2019

Massor av disciplin

Massor av disciplin

Igår skrev jag klart "benet" på Staden på andra sidan Pyramiden. Jag fick många hejarrop och många som undrade hur jag klarade av att skriva så många böcker per år, samt hur jag klarade av att skriva flera böcker på en gång.


Disciplin
Nyckelordet är DISCIPLIN. Om du inte sätter dig för att skriva blir det ingenting skrivet. Så är det bara. Jag bestämmer mig för att jag ska skriva X-antal sidor/kapitel per dag. Eller att jag ska arbeta med två, eller tre, av mina böcker under dagen. Det beror på i vilket skede jag är i de olika böckerna.


Benet
Under mina skrivarkurser lär jag ut att man ska skriva "benet" först på berättelsen. Då är det lätt att komma in i ett flow. Det är bara att skriva på när man inte behöver tänka på kommatering, punkter, stavning, synonymer, grammatik etc. I det här läget ska själva berättelsen ut ur mig. Då tar oftast karaktärerna över och gör berättelsen till något helt annat än vad jag förväntat mig, eller så blir det som i Pyramiden, en karaktär gör något helt galet och oväntat.


Aldrig stanna upp
Det gäller att aldrig stanna upp och tänka "Åh, vad skönt nu är jag klar med den här boken, nu kan jag vila ett par veckor". Det är livsfarligt att tänka så om du verkligen vill skriva och få ur dig dina böcker.

Däremot kan jag unna mig att måla någon extra skåplucka nu när berättelsen är klar, eller ta en extra hundpromenad, eller som jag gjorde igår: göra surkål.


Ny bok
Nu när Pyramiden är klar låter jag den vila ett tag medan jag kastar mig över nästa bok, den är redan påbörjad. För det är så att ibland behöver jag fundera över den bok jag skriver på just då, liksom vila mitt i. Då plockar jag upp någon av de andra påbörjade böckerna och skriver lite på dem.

Eller så beror det på att jag vaknar mitt i natten och har ett kapitel till en av de böcker jag inte arbetar med just då. Det är bara att skriva så fort jag kan när jag vaknat. Eller på natten. På så sätt kan jag arbeta med två till tre böcker på en gång. Orden bara kommer till mig.

Hemligt projekt
Jag tycker om hemliga projekt. Förra året hade jag två sådana: Jag skrev barntexterna till Blekingetrafikens Hopp on hopp of-turer med skärgårdsbåtarna, samt att jag skrev en låttext på beställning. Jättekul jobb. I slutändan fick jag även läsa in texten till Blekingetrafiken. De hemliga projekten gjorde att Staden på andra sidan Pyramiden inte kom ut 2018 som var planerat, men vad gör det, jag kom ändå ut med 5 böcker under förra året, jag är rätt nöjd.

Årets hemliga projekt är inget jag kan berätta om, som du förstår, för då hade det inte varit hemligt längre. Idag kör jag igång med det projektet. Kanske dyker det upp nya spännande saker under året, då öppnar jag famnen och passar på att lära mig något nytt. Det gäller att vara nyfiken och prova på så mycket man kan, eller hur?

Nej, nu måste jag skriva! Skriv på du också!

Kramisar från Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

 








torsdag 3 januari 2019

Slutsålt och nytt

Slutsålt och nytt

Skräckresan med Titanic
En bok som har sålt bra under julen är Skräckresan med Titanic. Den är slut på Förlagssystems lager. Vi lyckades skrapa ihop 20 böcker som vi hade hemma och de går iväg till Förlagssystem idag, för vidare leverans till internetbutikerna som har många beställningar. Vilket innebär att böckerna i stort sett är slutsålda innan vi ens hunnit leverera dem.

Men oroa dig inte om du väntar på boken. Innan jul beställde vi nya böcker från tryckeriet och de borde komma vilken dag som helst.

Tänk att Titanic är ett så intressant ämne. Till hjälp har vi förstås Titanicutställningen som reser runt i Sverige och ställs ut på olika platser. Just nu befinner den sig i Göteborg.


Staden på andra sidan Pyramiden

Staden på andra sidan Pyramiden är en bok jag vet många väntar på, det är sista boken i trilogin om Markus och Matilda. En fantasyserie, där de båda huvudpersonerna förvandlas till djur av en elak häxa.

Den här boken var planerad att komma ut för två år sedan, men har skjutits på när jag har fått andra uppdrag. Nu är den i stort sett klar. Jag har bara de allra sista kapitlen kvar och beräknar bli klar med berättelsen idag. Men det innebär inte att den är klar. Därefter ska jag läsa igenom och bearbeta berättelsen innan den går iväg till korrekturläsarna.


Färdig berättelse när sista ordet är skrivet?
När jag var yngre trodde jag att berättelsen var klar när sista ordet var skrivet. Jag har ju skrivit sedan jag var 8 år. På den tiden fanns det inga datorer. Först skrev jag för hand, därefter fick jag låna pappas manuella skrivmaskin som var en riktig utmaning för ett barn att skriva på. Jag fick "hamra" ned varje tangent eftersom de var så tröga.

Längre fram skaffade jag en elektrisk skrivmaskin. Då gick det fortare att skriva, fortfarande trodde jag att texten var klar när sista ordet var skrivet. Det var så skönt att dra ut papperet ur valsarna och lägga det sista papperet till den växande högen av A-4blad som hade fyllts med svarta bokstäver. Ibland kan jag sakna den känslan. Det var mer synligt när boken var klar, inte bara en mängd ord i datorn.


Man lär sig med tiden
Nu har jag lärt mig att det allra första jag skriver bara är "benet". Det första utkastet på berättelsen. Jag skriver aldrig om det jag har skrivit, däremot lägger jag på mer text, eftersom jag har haft så bråttom att få ur mig orden att jag ibland glömt saker, eller inte brytt mig om att ta med det i första utkastet.


Det många gör fel
Jag har mött många människor under mina skrivarkurser, både på Färgargården och över hela landet, som tror att berättelsen måste vara perfekt från första början.

Det gör oftast att de får skrivkramp, det låser sig när de inte kommer vidare. De ställer för stora krav på sig redan från början, istället för att njuta av att släppa loss orden och låta dem bli vad de vill bli.

Släpp alla krav och ha kul när du skriver, då blir din berättelse som bäst.

Nu ska jag skriva klart Pyramiden. Det ska bli spännande att se om huvudpersonerna hittar på något annat än vad jag har tänkt mig. Skriv på!

Kramisar från Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

 





onsdag 2 januari 2019

11 skrivtips för att nå dina mål Dags att sätta igång

11 skrivtips för att nå dina mål 
Dags att sätta igång

Det finns ingenting som driver mig så bra som en deadline, alltså ett sista slutdatum för när boken måste vara klar. Tror att det skulle vara stört omöjligt för mig att skriva färdigt en bok,  om jag inte hade en deadline. Det beror på att jag alltid skriver på flera böcker samtidigt. Dessutom har jag många fler böcker inom mig.

Mina skrivmål för 2019
Därför är det bra att sätta upp mål. För mig gäller det att bestämma mig för hur många böcker jag ska ge ut det här året: Staden på andra sidan Pyramiden som borde ha varit klar nu, om inte Kiara hade försvunnit och varit borta 26 timmar. Dessutom ska de här böckerna komma ut under 2019: Pirater och vulkanutbrott på Island, Silverskatten på Johannishus slott, Historiens vingslag runt Färgargården, Ännu en Tre Hattarbok, den fjärde, samt en hemlig bok som jag ska ge mig på direkt Pyramiden är klar. Det blir sex böcker i år. Bara att beta av en efter en.


Fokusera på din bok
För många gäller det inte hur många böcker man ska skriva det här året, utan mer om man ska bli klar med det bokprojekt man håller på med.


Därför är det dags att sätta upp mål:
1. Hur många dagar i veckan ska du skriva?
2. Hur många timmar per dag?
3. Hur många sidor per dag?
4. Hur många tecken per dag?
5. När ska boken vara klar för korrekturläsning?
6. När ska boken vara klar för att skicka till förlag?
7. När är absolut sista deadline för boken?


Det är även en del andra saker du ska bestämma dig för:
8. Vem ska du låta korrekturläsa din bok, en vän eller en lektör/författarcoach?
9. Ska du ge ut boken själv, eller ska du skicka den till ett stort förlag?
10. Har du råd att ge ut boken själv, är det ens ett alternativ?
11.Oavsett vilket du väljer är det viktigt att ha en deadline.


Hur jag arbetar
När jag sätter mig för att skriva låter jag orden ta över och bestämma hur många timmar, eller antal sidor det blir. Jag är glad för vad det än blir. Jag är lyrisk om jag lyckas skriva fyra kapitel på en dag. Då har jag verkligen varit inne i skrivarbubblan och levt i bokens värld.

Lycka till med dina mål och fortsätt följ Skrivarbloggen för fler skrivtips och novelltävlingar.
Jag brukar aldrig sätta upp antal sidor, tecken eller timmar jag ska skriva. Jag har min arbetsdag 8-17 och jag försöker skriva så mycket jag kan under arbetsdagen, även om mycket tid går åt till sociala medier, mail, researcharbete och så vidare.

Kramisar från Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

 




tisdag 1 januari 2019

En dag fylld med löften

En dag fylld med löften

Nyårsdagen. Första dagen på ett nytt år, 2019. Så många löften som gavs vid midnatt, om ett lugnare år, att man skulle gå ner i vikt, äta hälsosammare... Ja, jag kan bara föreställa mig alla löften som gavs. Idag är första dagen då de ska uppfyllas.

Jag avgav inga nyårslöften vid midnatt. Jag satt tillsammans med maken och Kiara och Tudor och uppfylldes av tacksamhet och en enorm kärlek till livet.

Om jag skulle ge något nyårlöfte, så här i efterhand, då skulle det vara att tillbringa ännu mer tid med hundarna och maken. Visst, de finns där ständigt runt mig, 24 timmar om dygnet, men jag vill krypa upp i soffan tillsammans med dem oftare och bara vara och njuta av att vi alla lever.

När Kiara försvann i fredags och var borta i 26 timmar blev jag än en gång påmind om hur fort livet kan ändras.

Det handlar inte om att skriva så många böcker jag kan i år, utan det handlar om att omfamna livet och vara här och nu, även om jag trots det vet med mig om att jag kommer att åstadkomma en hel del böcker. Men det är inte det viktigaste nu i starten av det nya året. Det allra viktigaste för mig är att vara här och nu, tillsammans med mina kära, både familjen och alla underbara vänner.

Jag önskar dig ett makalöst fint år, med många positiva upplevelser, massor av kärlek och oändligt antal möten med goda vänner.

Ha ett fint 2019.

Kramisar från Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.





måndag 31 december 2018

En hund försvinner och ett hjärta brister

En hund försvinner och ett hjärta brister

Det värsta som kan hända en förälder är när ett barn försvinner. Jag älskar mina hundar lika mycket som mina barn. Hundarna är en del av vår familj och betyder oerhört mycket för oss.
 
Min hund Kiara försvann vid 10.30, fredagen den 28 december. Hon blev skrämd av en man ett par hundra meter hemifrån.
 
 
Hon hade flexikoppel på sig och slet sig från mig. Eftersom hon är i Spökåldern och rädd för det mesta just nu, blev hon rädd för kopplet och sprang inte hem som jag hade hoppats, utan försvann.

Jag var ensam hemma. Maken hade lämnat mobilen hemma på laddning. Jag gav mig ut i bilen för att leta. Ingen Kiara. Jag återvände hem och bad om hjälp på Facebook. Närmare 2000 personer delade inlägget. När jag var på väg ut igen kom Jan hem. Han hade varit och handlat. Han bara ställde kassarna på golvet och gav sig iväg. 

Först dök två personer upp och gick tills de inte orkade mer, fler och fler personer dök upp. Antingen ringde de först, eller så kom de bara. Jag hade lagt ut adressen på FB. Grannarna kom, cyklade och gick. Hela området genomsöktes. Men vi bor mitt i skogen. Det finns många ställen att gömma sig på.


Under fredagen kom runt 40 upp människor för att hjälpa till att leta, folk jag inte kände ringde, eller bara dök upp. Då och då byttes människorna ut mot nya och sökandet pågick fram till strax efter 21.00. Under natten till lördagen fortsatte min man och jag att leta efter Kiara. En jägare körde hela kvällen och större delen av natten och lyste upp vägkanterna med sina sökljus. Främmande människor körde längs vägarna och letade.


På fredagen ringde jag till en väninna som har kontakt med ett medium. Hon satte mig i kontakt med henne och jag fick hjälp att minska sökområdet.


Jag var helt förstörd. Mitt hjärta var på väg att brista av sorg, för jag trodde jag hade förlorat Kiara. Jag hade ont i en fot, så ont att jag knappt kunde gå, men jag gav mig ändå ut, stödd på en käpp. På natten skrev jag på Facebook och besvarade alla meddelanden som hade kommit in. Något jag även hade gjort lite då och då under dagen, för att se om någon hade hittat Kiara. Jag fick många tips om vart jag skulle vända mig och jag ringde polisen 114 14, kontaktade Missing dog och ID-hund. Alla var snälla och hörde av sig och kom med goda råd.


Eftersom jag satt och svarade alla slängde FB till slut ut mig, eftersom de tyckte jag spammade. Tack vare hjälp av min vän Lennart Guldbrandsson fick jag tillgång till min logg så jag kunde uppdatera vad som hade hänt, men jag kan fortfarande inte gå in och kommentera, inte heller dela saker som andra har skrivit.


Klockan 9.00 lördag 29 december, drog en stor sökinsats igång här i Kolshult. Det kom 6-7 spårhundar från ID-gruppen i Karlskrona. En jägare som kände till markerna och kunde fördela ut folk på ytorna. Ryttare med hästar erbjöd sig att ge sig ut i skogarna. Eringsbodas orienteringsklubb erbjöd sig också att komma hit för att hjälpa till att leta. (De två sistnämnda grupperna hann aldrig hit innan sökandet var över.) Det blev stort sökpådrag. Jag fick även fått erbjudande från en person som vill hjälpa till med drönare. Det kom cirka 50 personer på lördagen, vänner, mina läsare, hundmänniskor som tyckte att de lika gärna kunde gå sin lördagspromenad i mina skogar och hjälpa till med letandet. Även den här dagen kom folk långväga ifrån för att hjälpa till. Några körde sakta utefter den närmaste stora vägen för att se om hon låg skadad i dikena.



Spårhundarna skickades ut först, sedan gick grupper iväg med några meters mellanrum in i den snåriga terrängen.

Det var vänner, fans, mina läsare, helt okända som ställde upp. Jag tycker det är helt fantastiskt att folk är så generösa med sin tid. Tänk att mitt inlägg, där jag bad om hjälp att hitta min hund Kiara, har delats nästan 2000 gånger på FB. Dessutom upptäckte jag att någon kopierat det inlägget och lagt ut på Twitter, där det också delats otaliga gånger.

Under hela tiden har mediet varit i kontakt med mig, även ett annat medium tog kontakt och berättade vad hon hade sett: "Hon finns vid björkar. Hon mår bra och är inte skadad." "Jag ser ett rött litet hus, med hönsnät." "Nu fick jag en syn om att hon finns vid vatten. En kvinna kommer att hitta henne." "Hon kan inte dö, för hon ska trösta dig när din andra hund dör." Det var orden jag fick, och många, många fler.

Telefonen gick varm i fickan. Alla ville hjälpa till. Strax efter 11 på lördagen fick jag samtalet jag hade väntat på.

“Har din hund en gul lina efter sig?”

“Ja!” svarade jag, livrädd för att linan var avsliten, att den hade strypt min hund, att hon var död. Kvinnans nästa ord fick tårar av glädje att strömma.


“Då sitter hon här och tittar på mig!” sa Lise-Lotte Ivarsson, en för mig då helt okänd kvinna. Men det visade sig att hon hade en halvsyster till Kiara och att hon dessutom hade stått i kö för en valp i samma kull som Kiara.

Jag skyndade mig att slänga ifrån mig lappen med alla sökpersoners mobiltelefoner, med uppdrag till den som stod närmast mig att ringa runt och tala om att Kiara var hittad. Även om jag just då i det läget knappt trodde det var sant. Jag tog en man med mig som hjälp att bära Kiara om hon var skadad, Christoffer van Woensel, honom känner Kiara. Vi sprang, rakt in mellan snåren.

Kiara låg alldeles vid vattnet, i en liten torr grop, tillräckligt nära för att dricka. Kopplet satt fast i en gren. Om hon hade velat hade hon kunnat dra sig loss. Hon låg endast 100 meter från vår tomtgräns. Nu har vi 2 tunnland tomt som är inhägnad, vilket innebar att hon ändå låg en bra bit ifrån boningshuset. Här har massor med människor gått och letat efter henne. Om det inte hade varit för Lise-Lotte Ivarssons envishet med att söka av området ännu en gång, hade vi aldrig hittat Kiara.
Mediets ord: “Hon har sprungit långt, men vänt tillbaka. Hon ligger bland björkar och jag ser vatten.” Allt det stämde.

Kiara blev rejält omklappad av alla som varit med och letat efter henne. Fikakorgar togs fram, maken satte på kaffe och delade ut clementiner, en av mina vänner, Tina Ivarsson, gick in och lagade soppa med ingredienser hon haft med sig, sedan bjöds alla som ville på mat hemma hos oss.

Mitt hjärta svämmar över av kärlek till alla som hjälpte till att leta, en helg som denna, då folk har så mycket annat för sig. En mardröm som fick ett lyckligt slut tack vare alla som kom och hjälpte till.


När Kiara var återfunnen delade Jan ut clementiner och kaffe till alla som ville ha. Inne i huset väntade god soppa. De flesta hade andra uppdrag och gav sig av, men några av sökpatrullerna stannade kvar och delade glädjen med oss.

Kiara är rädd för flexikopplet som hänger på tork, men har till slut gått fram och nosat på det. Det kommer att dröja ett bra tag innan hon har det på sig.

Dessutom är hon rädd för att gå ut och tittar hela tiden upp mot himlen. Jag önskar så att hon kunde berätta för mig vad hon har varit med om.

Slutet gott. Kiara lämnar inte min sida och vill helst sitta i knäet. Tudor är också överlycklig över att ha henne hemma och sitter tätt, tätt intill henne.


Jag kan inte nog tacka alla som har ställt upp för mig och tack till BLT http://www.blt.se/ronneby/forfattarens-hund-hittad-efter-massiv-sokinsats/ och Sydöstran http://www.sydostran.se/ronneby/kims-hund-hittades-efter-stor-sokinsats/ för de fina tidningsartiklarna om Kiaras försvinnande.

Mardrömmarna är inte över för vår del. Vi vaknar fortfarande på natten och går upp för att se så Kiara är kvar. Jag drömmar att vi hittar hennes lik först till våren, alldeles nära hemmet. Det hade varit fruktansvärt. Så glad att allt gick bra.

Om din hund försvinner ska du läsa den här informationen från ID-hund och kontakta Miss Dog i ditt område. Du ska även ringa polisen 114 14 och lägga upp på FB och berätta var hunden sist sågs, kontaktuppgifter till dig och när ni ska träffas och var ni ska träffas för att leta.

De flesta bilderna är från sökpådraget under lördagen och efter att Kiara har hittats. Sedan är vi hemma. Och filmen är från i morse som visar på hur rädd Kiara är för att gå ut.

Just nu är flera hundar försvunna. En hund är borta i mina trakter, gå in på Facebook och titta på HITTA LUCY om du vill hjälpa till att få ett lyckligt slut även där.

Kramisar från Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.








söndag 30 december 2018

Kim M Kimselius samtliga böcker 2018

Kim M Kimselius samtliga böcker 2018

2018 var det år då jag nådde halvvägs till mitt mål om att skriva 100 böcker innan jag dör. Den bok jag är stoltast och mest nöjd över är Tsunamikatastrofen i Lissabon, min 49:e bok. Den har också fått fantastiska recensioner. Men som många bibliotekarier brukar säga "Det får ju alla dina böcker". Tack för de fina orden, de värmer!



Det har blivit många böcker under åren:
De historiska äventyrsböckerna om Theo och Ramona:
Tillbakatill Pompeji, 1:a boken
Jag är ingen häxa, 2:a boken
Faraos förbannelse, 3:e boken
Den gömda Inkastaden, 4:e boken
Vikingaträl, 5:e boken
Svarta döden, 6:e boken
Snapphanar, 7:e boken
Giljotinen, 8:e boken
Riddarsvärdet, 9:e boken
Det glömde kriget 1808-1809, 10:e boken
Snapphaneresan, 11:e boken
Kinesiska Draken, 12:e boken
Theos Pompeji, 13:e boken
Boudicas strid mot Romarna, 14:e boken
På liv och död i andra världskriget skugga, 15:e boken
På flykt från andra världskrigets fasa, 16:e boken
Mayafolkets hemlighet, 17:e boken
Persiens Pärla, 18:e boken
Anastasias öde, 19:e boken
TudorRosen Kampen om makten, 20:e boken
Döden på Island, 21:a boken
Äventyr i Uddevalla, 22:a boken
Tsunamikatastrofen i Lissabon, 23:e boken
Pirater och vulkanutbrott på Island, 24:e boken (utkommer 2019)

Böcker i Theo- och Ramonaäventyr (som jag berättade om i gårdagens blogginlägg)
Månstenen, 1:a boken
Skräckresan med Titanic, 2:a boken
Sveriges Pompeji Sandby borgs öde, 3:e boken
Det osynliga folket på Island, 4:e boken
Mysteriet med Guldgubbarna, 5:e boken
Spöket på Torpa Stenhus, 6:e boken

Äventyrsdeckare om Kimberlie och Andy på Nya Zeeland
Kimberlie Äventyr på Nya Zeeland, 1:a boken
Kimberlie Ett nytt liv, 2:a boken
Kimberlie - Främlingar, 3:e boken

Fantasyserien Staden på andra sidan om Markus och Matilda
Staden på andra sidan Kompassen, 1:a boken
Staden på andra sidan Fjäderpennan, 2:a boken
Staden på andra sidan Pyramiden, 3:e boken

Flera fristående böcker:
Mysrys
Den där dagen
Harrys äventyrliga liv
Rädda min Lillebror
Mördande foto
Spöket på Stora Mossen
Häxjakten

Färgargårdsserien
Färgargårdens andar, 1:a boken
Morden på Färgargården, 2:a boken
Den magiska porten vid Färgargården, 3:e boken
Historiens vingslag runt Färgargården, 4:e boken (utkommer 2019)

Handböcker om skrivandet
Att skriva med glädje
Att hitta glädje i skrivandet
Författare Från dröm till verklighet

Även serien Tre Hattar, böcker som skrivits tillsammans med Kristina Svensson och Lennart Guldbrandsson:
10 misstag författare gör, 1:a boken i Tre Hattarserien
10 tips för att leva på din kreativitet, 2:a boken i Tre Hattarserien
10 sätt samarbete lyfter din kreativa karriär, 3:e boken i Tre Hattarserien

Det har blivit en hel del böcker sedan debuten 1997. När jag ser samtliga titlar har jag svårt att förstå att jag har gjort alla de här böckerna. Helt fantastiskt. Jag skriver på. Har just gått in i Skrivbubblan och under två månader kommer jag bara att skriva.
 

Kramisar från Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius


Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.