lördag 31 augusti 2013
Boktips Agaat av Marlene Van Niekerk
Agaat av Marlene van Niekerk är en roman som fängslade mig från första raden. »Böcker som Agaat är skälet till att människor läser romaner och att författare skriver dem.« skriver New York Times och de orden stämmer bra in på boken.
Agaat av Marlene van Niekerk är på 714 sidor och var nästan skrämmande mäktig att börja läsa. Tack vare språket, historien och berättandet, höll boken mig ändå fången genom hela berättelsen. De fina personskildringarna gör att det känns som om jag verkligen har mött personerna i boken.
Samtidigt skrämmer vissa skildringar mig och får mig att känna äckel, de sidorna läser jag fort, fort! Sedan finns det sidor som jag läser långsamt och njuter av.
Berättelsen tar mig med till ett land jag aldrig har besökt, en tid som är omtalad, om än inte på detta sätt. Om du inte är rädd för att fästa ögonen vid en så här tjock bok, kan jag varmt rekommendera boken!
Berättelsen om den vita lantbrukarhustrun Milla de Wet och den svarta kvinnan Agaat gestaltar den såriga sydafrikanska samtidshistorien som ingen annan roman gjort tidigare. Agaat tas som femåring, vanskött och handikappad, upp i familjen de Wet som ett slags fosterdotter, blir sen den ende sonens barnflicka och förtrogna medan relationen till Milla blir alltmer komplicerad.
Romanens nu är 1996, apartheidsystemet har just fallit men det nya landet har knappt fötts. Milla är förlamad i als och är helt utlämnad till Agaat, som sköter om henne med en ilsken omsorg som får varje naiv föreställning om enkel försoning mellan människor och raser att skingras. Genom Millas gamla dagböcker växer bilden av deras relation i rasåtskillnadens skugga fram.
»Behöver man övertyga någon om vad litteraturen och endast litteraturen förmår räcker det att peka på de första kapitlen i Agaat. Det finns inga filmer, inga teveserier och inga konstinstallationer som kan förmå oss att bebo någon annans kroppsligt förankrade medvetande på detta inträngande vis. Det är en märkvärdig trollkonst, ett bejakande av romanens och språkets möjligheter.« Dagens Nyheter
Har du läst boken?
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget.
Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
fredag 30 augusti 2013
Somrig och hjärtlig signering hos Bokia i Karlskrona
Då har höstens signeringar börjar. Den inleddes hos Bokia i Karlskrona.
Årets nya fristående historiska äventyrsbok om Theo och Ramona är Persiens Pärla. Det är den 18:e boken i serien.
Tänk när jag började skriva mina första böcker om Theo och Ramona trodde jag att det max skulle bli 10 stycken. Nu är de nästan dubbelt så många.
Dessutom har jag börjat på en ny serie om Theo och Ramona. Månstenen är första boken i Theo- och Ramonaäventyr och det här är en fantasyserie. (Boken har redan kommit ut som e-bok!) Som du vet tycker jag om fakta, även den här serien kommer att byggas upp runt fakta av någon typ.
Fansen dök som vanligt upp direkt signeringstiden började. Ett alltid lika kärt återseende. De yngre växer till sig, men det finns alltid något jag känner igen i deras ansikten.
Sedan finns det de som är oföränderliga och ser likadana ut år, efter år. Det här underbara leendet glömmer jag inte i första taget :-)
När jag ser den här bilden på min vän Ing-Marie med familj, tänker jag på hur många av mina fans som med tiden har kommit att bli kära vänner till mig. Ing-Marie tillhör den skaran, liksom hennes familj.
Som ni ser på allas kläder var det sommartemperatur ute, ljuvligt väder. Det hindrade inte läsarna att slinka in i butiken för att köpa en ny laddning av mina böcker. :-)
Eftersom det var "köp tre, betala för två" när det gällde mina böcker, passade många på att fylla igen luckorna i sina samlingar. Här köptes det sex böcker på en gång. Mycket tror jag beror på att de hade svårt att välja.
Här är en trevlig ung man som hade kunnat nöja sig med en bok, eftersom jag ändå kom tillbaka snart för att signera... Pappan var ihärdig och det blev tre böcker till slut ändå. Båda två såg rätt nöjda ut när de gick.
Ibland, när jag ser deras lycka över mina nya böcker, då önskar jag att jag inte hade läst böckerna, att det var jag som stod framför alla dessa böcker och skulle välja vilken jag ville ha, vilket omslag som fångade mig, fick mig att lyfta upp boken och ta den med hem. Nej, jag läser aldrig baksidestexten, utan går helt efter omslaget! Tror inte jag är ensam om det.
Nu har jag under ett par månader bearbetat samtliga mina böcker, eftersom de släpps som e-böcker. Här kan du kika vilka av mina böcker som finns som e-böcker. Har bara tre böcker kvar att bearbeta. Kommer att sakna arbetet, eftersom det har gett mig möjlighet att återuppleva böckerna, researchresorna och minnena. En bok är för mig så mycket mer än bara skrivandet, varje bok innebär otroligt många fina minnen.
Om du missade mig hos Bokia får du en ny chans imorgon.
Hoppas att vi ses! Det skulle vara roligt att få en liten pratstund med ännu ett gäng läsare! Välkommen!
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Jag med några av mina 26 böcker.
Foto Bertil Knoester.
Årets nya fristående historiska äventyrsbok om Theo och Ramona är Persiens Pärla. Det är den 18:e boken i serien.
Tänk när jag började skriva mina första böcker om Theo och Ramona trodde jag att det max skulle bli 10 stycken. Nu är de nästan dubbelt så många.
Dessutom har jag börjat på en ny serie om Theo och Ramona. Månstenen är första boken i Theo- och Ramonaäventyr och det här är en fantasyserie. (Boken har redan kommit ut som e-bok!) Som du vet tycker jag om fakta, även den här serien kommer att byggas upp runt fakta av någon typ.
Fansen dök som vanligt upp direkt signeringstiden började. Ett alltid lika kärt återseende. De yngre växer till sig, men det finns alltid något jag känner igen i deras ansikten.
Sedan finns det de som är oföränderliga och ser likadana ut år, efter år. Det här underbara leendet glömmer jag inte i första taget :-)
När jag ser den här bilden på min vän Ing-Marie med familj, tänker jag på hur många av mina fans som med tiden har kommit att bli kära vänner till mig. Ing-Marie tillhör den skaran, liksom hennes familj.
Som ni ser på allas kläder var det sommartemperatur ute, ljuvligt väder. Det hindrade inte läsarna att slinka in i butiken för att köpa en ny laddning av mina böcker. :-)
Eftersom det var "köp tre, betala för två" när det gällde mina böcker, passade många på att fylla igen luckorna i sina samlingar. Här köptes det sex böcker på en gång. Mycket tror jag beror på att de hade svårt att välja.
Här är en trevlig ung man som hade kunnat nöja sig med en bok, eftersom jag ändå kom tillbaka snart för att signera... Pappan var ihärdig och det blev tre böcker till slut ändå. Båda två såg rätt nöjda ut när de gick.
Ibland, när jag ser deras lycka över mina nya böcker, då önskar jag att jag inte hade läst böckerna, att det var jag som stod framför alla dessa böcker och skulle välja vilken jag ville ha, vilket omslag som fångade mig, fick mig att lyfta upp boken och ta den med hem. Nej, jag läser aldrig baksidestexten, utan går helt efter omslaget! Tror inte jag är ensam om det.
Nu har jag under ett par månader bearbetat samtliga mina böcker, eftersom de släpps som e-böcker. Här kan du kika vilka av mina böcker som finns som e-böcker. Har bara tre böcker kvar att bearbeta. Kommer att sakna arbetet, eftersom det har gett mig möjlighet att återuppleva böckerna, researchresorna och minnena. En bok är för mig så mycket mer än bara skrivandet, varje bok innebär otroligt många fina minnen.
Om du missade mig hos Bokia får du en ny chans imorgon.
31 augusti 11.00-14.00
signerar jag mina böcker hos
Akademibokhandeln Gleerups i Lund.
Välkommen för en liten pratstund :-)
Hoppas att vi ses! Det skulle vara roligt att få en liten pratstund med ännu ett gäng läsare! Välkommen!
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Jag med några av mina 26 böcker.
Foto Bertil Knoester.
Etiketter:
En författares vardag,
Fans,
Historiska äventyrsböcker,
Kim M. Kimselius,
Kimselius e-böcker,
Månstenen,
Persien,
Persiens Pärla,
Signering,
Signering Bokia i Karlskrona
torsdag 29 augusti 2013
En föreläsning jag aldrig glömmer...
När jag nyligen hade slagit igenom som författare, och bara kommit ut med Tillbaka till Pompeji och Jag är ingen häxa, fick jag en inbjudan att föreläsa på ett Biblioteksseminarium.
Det var en man som ringde mig och sa:
"Vi vill gärna veta, varför du, som har sådan klass och kvalité på dina böcker, ges ut på Wahlströms."
Vad svarar man på något sådant?
Samtidigt mindes jag att B. Wahlströms böcker inte ansågs som tillräckligt bra för att finnas på biblioteket i min ungdom. Då var jag tvungen att köpa de grön- och rödryggade böckerna, för på biblioteket gick inte Femböckerna, Kittyböckerna eller Bigglesböckerna att hitta. Nu är det lite andra tider.
Iallafall tackade jag ja till föreläsningen.
Eftersom det här var i början av min författarkarriär ville jag vara väl förberedd. Därför inhandlade jag en retorikbok, alltså en bok om hur man skulle föreläsa.
Där lärde jag mig bland annat att de som är positivt och välvilligt inställda alltid satt längst fram på min högra hand och de som var skeptiker och inte så vänligt inställda satt även de på denna sida, men allra längst bak. De värsta var de som satt på sista raden på höger sida (sett från talarstolen).
Med det i åtanke reste jag, väl förberedd, till Biblioteksseminariet. Det höll hus långt ute i skogen mellan Växjö och Jönköping.
Jag hade klätt mig fin, i en stickad, färgglad, randig, kort kjol och en stickad tröja. Läpparna var målade, liksom naglarna. Ja, jag hade gjort allt för att det skulle gå så bra som möjligt. Trodde jag...
Jag har alltid haft respekt för bibliotekarier. De visade mig på alla fantastiska böcker när jag var barn. Jag praktiserade på ett bibliotek och var djupt imponerad av bibliotekariernas kunskaper. Nu skulle JAG föreläsa för dem. Och inte om vad som helst heller, utan jag skulle besvara, inte bara en, utan två frågor som mannen hade ställt till mig i telefonen.
Den andra frågan löd:
Vad är det som får ungdomar att stå i kö i månader för att läsa dina böcker, och när de väl har läst dem går de och köper boken?
En lika svår fråga att besvara. Hur skulle jag kunna veta det? Förstår du hur nervös jag kände mig?
När jag kom fram blev jag bjuden på lunch. Det här var första dagen på seminariet. Min föreläsning låg direkt efter lunch.
Genast jag klev upp på podiet insåg jag hur fel min klädsel var. Min kjol kändes nu minimal, alldeles för kort för att titta på underifrån. Min stickade tröja var alltför varm i strålkastarljuset. Läppstiftet hade jag ätit upp under lunchen och naglarna lyste illröda mot mig så fort jag rörde händerna. Något jag gjorde mycket, i min nervositet.
Jag drog i min kjol, lät fingrarna löpa fram och tillbaka vid halslinningen för att få lite luft. Jag kunde knappt andas av rädsla.
Sedan började jag tala.
Hemma hade jag övat på föreläsningen genom att klocka den när jag läste högt, i lagom snabbt tempo. Det var så jag började prata. Men när jag upptäckte att den ena efter den andra satt och nickade till framför mig, då speedade jag upp tempot, blev illröd i ansiktet och drog alltmer i kjolen. (Det visade sig sedan att de som somnade hade gått upp MYCKET tidigt den morgonen för att köra till seminariet. De kom och bad om ursäkt.)
Eftersom jag på grund av mitt ökade tempo hade rätt mycket tid över när föreläsningen var klar, gjorde jag exakt som det hade stått i retorikboken: Jag frågade om det var någon som hade några frågor!
Då lyfter en herre, allra längst ned i salen, på min högra sida, upp sin hand, alltså den sida där värstingarna, de negativa skulle sitta enligt boken.
Mina ben började skaka och jag drog intensivt i kjolen. Nu var jag illröd i ansiktet och trodde att jag skulle svimma vilken sekund som helst. Jag förväntade mig att bli halshuggen jäms med knäna, eller tårna. Iallafall var jag helt övertygad om att jag skulle dränkas i kritik.
Mannen börjar med att säga: "Egentligen har jag ingen fråga, jag ville bara säga att..."
Det var i den stunden jag dog, drabbades av en mindre hjärnblödning, svimmade... Ja, i alla fall blev jag så paff av det mannen sa att det kändes som om det inte längre var jag som stod där på scenen.
Istället för att skälla ut mig, börja argumentera med mig, eller klaga på det jag just hade sagt, överöste mannen mig med beröm. Som du förstår blev jag helt chockad och bara stirrade tvivlande på mannen. Förmodligen hade jag munnen gapande också...
Vad han sa? Det har jag inte en aning om!
Jag minns bara att han överöste mig med berömmande ord, om min föreläsning, om mina böcker och så vidare. Orden minns jag inte, bara känslan av panik som förbyttes av en glädje, som var så stor att jag svävade ned från scenen.
Det var den första och sista bok jag läste om retorik. För inget av det jag hade lärt mig där stämde in.
Ibland, när jag står uppe på en scen och blickar ut över folkhavet, då minns jag den där stunden. Inte kjolen, värmen och min rädsla. Utan just den stunden när min skräck förbytts i glädje. Då känns allt mycket bra!
Jag önskar så att jag kom ihåg vad mannen sa!
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Jag med några av mina 26 böcker.
Foto Bertil Knoester.
Det var en man som ringde mig och sa:
"Vi vill gärna veta, varför du, som har sådan klass och kvalité på dina böcker, ges ut på Wahlströms."
Vad svarar man på något sådant?
Samtidigt mindes jag att B. Wahlströms böcker inte ansågs som tillräckligt bra för att finnas på biblioteket i min ungdom. Då var jag tvungen att köpa de grön- och rödryggade böckerna, för på biblioteket gick inte Femböckerna, Kittyböckerna eller Bigglesböckerna att hitta. Nu är det lite andra tider.
Iallafall tackade jag ja till föreläsningen.
Eftersom det här var i början av min författarkarriär ville jag vara väl förberedd. Därför inhandlade jag en retorikbok, alltså en bok om hur man skulle föreläsa.
Där lärde jag mig bland annat att de som är positivt och välvilligt inställda alltid satt längst fram på min högra hand och de som var skeptiker och inte så vänligt inställda satt även de på denna sida, men allra längst bak. De värsta var de som satt på sista raden på höger sida (sett från talarstolen).
Med det i åtanke reste jag, väl förberedd, till Biblioteksseminariet. Det höll hus långt ute i skogen mellan Växjö och Jönköping.
Jag hade klätt mig fin, i en stickad, färgglad, randig, kort kjol och en stickad tröja. Läpparna var målade, liksom naglarna. Ja, jag hade gjort allt för att det skulle gå så bra som möjligt. Trodde jag...
Jag har alltid haft respekt för bibliotekarier. De visade mig på alla fantastiska böcker när jag var barn. Jag praktiserade på ett bibliotek och var djupt imponerad av bibliotekariernas kunskaper. Nu skulle JAG föreläsa för dem. Och inte om vad som helst heller, utan jag skulle besvara, inte bara en, utan två frågor som mannen hade ställt till mig i telefonen.
Den andra frågan löd:
Vad är det som får ungdomar att stå i kö i månader för att läsa dina böcker, och när de väl har läst dem går de och köper boken?
En lika svår fråga att besvara. Hur skulle jag kunna veta det? Förstår du hur nervös jag kände mig?
När jag kom fram blev jag bjuden på lunch. Det här var första dagen på seminariet. Min föreläsning låg direkt efter lunch.
Genast jag klev upp på podiet insåg jag hur fel min klädsel var. Min kjol kändes nu minimal, alldeles för kort för att titta på underifrån. Min stickade tröja var alltför varm i strålkastarljuset. Läppstiftet hade jag ätit upp under lunchen och naglarna lyste illröda mot mig så fort jag rörde händerna. Något jag gjorde mycket, i min nervositet.
Jag drog i min kjol, lät fingrarna löpa fram och tillbaka vid halslinningen för att få lite luft. Jag kunde knappt andas av rädsla.
Sedan började jag tala.
Hemma hade jag övat på föreläsningen genom att klocka den när jag läste högt, i lagom snabbt tempo. Det var så jag började prata. Men när jag upptäckte att den ena efter den andra satt och nickade till framför mig, då speedade jag upp tempot, blev illröd i ansiktet och drog alltmer i kjolen. (Det visade sig sedan att de som somnade hade gått upp MYCKET tidigt den morgonen för att köra till seminariet. De kom och bad om ursäkt.)
Eftersom jag på grund av mitt ökade tempo hade rätt mycket tid över när föreläsningen var klar, gjorde jag exakt som det hade stått i retorikboken: Jag frågade om det var någon som hade några frågor!
Då lyfter en herre, allra längst ned i salen, på min högra sida, upp sin hand, alltså den sida där värstingarna, de negativa skulle sitta enligt boken.
Mina ben började skaka och jag drog intensivt i kjolen. Nu var jag illröd i ansiktet och trodde att jag skulle svimma vilken sekund som helst. Jag förväntade mig att bli halshuggen jäms med knäna, eller tårna. Iallafall var jag helt övertygad om att jag skulle dränkas i kritik.
Mannen börjar med att säga: "Egentligen har jag ingen fråga, jag ville bara säga att..."
Det var i den stunden jag dog, drabbades av en mindre hjärnblödning, svimmade... Ja, i alla fall blev jag så paff av det mannen sa att det kändes som om det inte längre var jag som stod där på scenen.
Istället för att skälla ut mig, börja argumentera med mig, eller klaga på det jag just hade sagt, överöste mannen mig med beröm. Som du förstår blev jag helt chockad och bara stirrade tvivlande på mannen. Förmodligen hade jag munnen gapande också...
Vad han sa? Det har jag inte en aning om!
Jag minns bara att han överöste mig med berömmande ord, om min föreläsning, om mina böcker och så vidare. Orden minns jag inte, bara känslan av panik som förbyttes av en glädje, som var så stor att jag svävade ned från scenen.
Det var den första och sista bok jag läste om retorik. För inget av det jag hade lärt mig där stämde in.
Ibland, när jag står uppe på en scen och blickar ut över folkhavet, då minns jag den där stunden. Inte kjolen, värmen och min rädsla. Utan just den stunden när min skräck förbytts i glädje. Då känns allt mycket bra!
Jag önskar så att jag kom ihåg vad mannen sa!
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Jag med några av mina 26 böcker.
Foto Bertil Knoester.
onsdag 28 augusti 2013
"Tidsresandet uppnår en ny dimension där många av läsarens frågor besvaras"
För några år sedan startade några fans många olika fanbloggar. Fansen har blivit äldre. De har inte slutat läsa och älska mina böcker, däremot har skolan tagit allt mer av deras tid och inläggen på fanbloggarna har inte blivit lika många som de var från början. Nu har bloggen Kimseliusfan gjort ett inlägg, som du kan läsa nedan.
Ja, det var vad Linda på fanbloggen skrev om Persiens Pärla. Du vet väl att du hittar två Kimseliusfanklubbar på Facebook: Kimselius böcker och Kim M. Kimselius Fan Club.Nu har både Persiens Pärla och Månstenen kommit ut. Månstenen har dock bara kommit ut som e-bok :-)
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Jag med några av mina 23 böcker.
Foto Bertil Knoester.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Persiens Pärla av Kim M Kimselius
Hej alla Kimseliusfans!
Jag har haft fullt upp det senaste året och har inte hunnit skriva
någonting på bloggen, men nu är jag här iallafall! ( Bättre sent än
aldrig, eller hur? )
Sen jag skrev här sist har jag varit hemma hos Kim för att prata om och
planera inför årets bokmässa och har även haft turen att läsa den nya
Theo & Ramona boken, Persiens Pärla som utkommer i Augusti!
I "Persiens Pärla" åker Theo och Ramona tillbaka till det Persiska
rikets storhetstid och träffar de både stora konungarna Kyros II och
Dareios I. Det som skiljer Persiens Pärla från Kims
andra böcker är att tidsresandet uppnår en ny dimension där många av
läsarens frågor besvaras. Såhär står det på Baksidan: Plötsligt står Ramona på en mörk gata i en okänd stad. I nästa
stund rusar en kvinna ut ur en gränd, griper tag i Ramona och ber henne
springa för livet. Upprörda röster och trampet av många fötter ekar
mellan husväggarna. Ramona flyr tillsammans med den okända kvinnan.
Ramona har förts flera tusen år tillbaka i tiden, till Persiska riket
och kung Kyros på 500-talet f.Kr. Där möter en stor överraskning, som
drar in Ramona i en kamp om livet.
Theo och Robert reser efter Ramona i tiden. Vid ankomsten skiljs de båda vännerna åt. Theo får en oväntad följeslagare i sökandet efter Ramona. Är det en person att lita på? Ödet spelar vännerna många spratt och blandar in döden i leken.
Theo och Robert reser efter Ramona i tiden. Vid ankomsten skiljs de båda vännerna åt. Theo får en oväntad följeslagare i sökandet efter Ramona. Är det en person att lita på? Ödet spelar vännerna många spratt och blandar in döden i leken.
Kims målande och detaljrika språk fick en att förflyttas till det
Persiska riket tillsammans med Theo och Ramona & det kändes som att
man gick bredvid dem, kände deras smärta, delade deras oro men även
glädje.
Det är därför jag älskade att läsa Persiens pärla ( och
egentligen alla Theo & Ramona böcker) eftersom att jag kunde resa
& uppleva Persiens historia & kultur, bara genom att läsa
boken.
/ Linda
Ps. Om ni inte kan hålla er tills Persiens Pärla kommer ut kan ni läsa de här nysläppta böckerna av Kim:
Spöket på Stora Mossen, släpptes 1:a Juni 2013. Länk.
Back to Pompeii, den engelska versionen av Tillbaka till Pompeji, släpptes i maj 2013. Länk.
Ja, det var vad Linda på fanbloggen skrev om Persiens Pärla. Du vet väl att du hittar två Kimseliusfanklubbar på Facebook: Kimselius böcker och Kim M. Kimselius Fan Club.Nu har både Persiens Pärla och Månstenen kommit ut. Månstenen har dock bara kommit ut som e-bok :-)
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Jag med några av mina 23 böcker.
Foto Bertil Knoester.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
tisdag 27 augusti 2013
Skrivtips från Kim M Kimselius
Det här är en inspelning från Bokmässan i Göteborg, gjord av Johanna Wistrand på Multimanus. I videointervjun lämnar jag skrivtips och berättar hur en av mina böcker blev till.
Boken jag pratar om i videoklippet är Kinesiska Draken.
Trots att det var några år sedan intervjun gjordes har jag inte lyssnat på den, förrän härom veckan när en av mina följare på twitter lade ut den på sin blogg. Då tog jag mig tid att lyssna, och blev positivt överraskad. Vilken bra videofilm om skrivandet! Tyckte det var kul att Johanna även hade filmat personalen i montern!
Nå, vad tyckte du om filmklippet? Blev du inspirerad? För fler skrivtips kan du kika in på Kimselius Skrivtips här på bloggen.
Du har möjlighet att träffa mig på Bokmässan i Göteborg i år, 26-29 september. Du hittar mig i min monter B09:20 alla fyra dagarna.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Jag med några av mina 26 böcker.
Foto Bertil Knoester.
Boken jag pratar om i videoklippet är Kinesiska Draken.
Trots att det var några år sedan intervjun gjordes har jag inte lyssnat på den, förrän härom veckan när en av mina följare på twitter lade ut den på sin blogg. Då tog jag mig tid att lyssna, och blev positivt överraskad. Vilken bra videofilm om skrivandet! Tyckte det var kul att Johanna även hade filmat personalen i montern!
Nå, vad tyckte du om filmklippet? Blev du inspirerad? För fler skrivtips kan du kika in på Kimselius Skrivtips här på bloggen.
Du har möjlighet att träffa mig på Bokmässan i Göteborg i år, 26-29 september. Du hittar mig i min monter B09:20 alla fyra dagarna.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Jag med några av mina 26 böcker.
Foto Bertil Knoester.
måndag 26 augusti 2013
Produktiv författare släpper två nya böcker samtidigt, Sydöstran
Här är en fin artikel i tidningen Sydöstran. Fotot är taget inne i mitt växthus. Tyvärr hade jag just plockat ned gurkorna som hängde ned från taket. Men du kanske skymtar tomaterna till höger om mig. Nedan kan du läsa artikeln i sin helhet:
Produktiv författare släpper två nya böcker samtidigt
Författaren Kim M. Kimselius har fullt upp i den röda skrivarstugan i Kolshult utanför Eringsboda. Just nu är hon aktuell med två böcker samtidigt.
- Det började med att jag tänkte skriva kortare noveller på min blogg som var lite mer fantasybetonade. När jag började skriva fick historien ett eget liv. Sedan var det så roligt att det blev en hel bok, säger Kim M Kimselius, om den nya boken Månstenen som under måndagen släpptes som e-bok.
- Jag lade ut det första kapitlet på bloggen och fick stor respons.
Ny bokserie
Månstenen är den första delen i en ny serie fantasyböcker om Kims älskade karaktärer Theo och Ramona. Det är fansen som genom bloggen har hjält till att bestämma vart Theo och Ramona ska resa i den nya boken. Först var det tänkt att boken bara skulle släppas som e-bok och vara ett kul projekt vid sidan om Kims andra mer faktabaserade böcker. Men nu har hon bestämt att Månstenen även ska komma som pappersbok framöver.
Förutom Månstenen släpper Kim ytterligare en ny bok i helgen, Persiens Pärla heter den och i den boken reser Theo och Ramona tillbaka till Persiska riket under 500-talet före Kristus.
- När jag skrev Persiens Pärla var jag tvungen att hålla mig till fakta, eftersom det är mycket historisk information som ska in i handlingen. Då blev Månstenen avkoppling, där jag bara kunde låta orden flöda och sväva ut och skriva lite flummigare.
Många bollar i luften
Kim är van vid att ha många bollar i luften och har oftast fyra bokprojekt i gång samtidigt. Samtidigt läser hon mycket av andra författare, men hon tycker inte att det blir för mycket.
- Jag älskar att läsa och skriva. Oftast läser jag fyra olika böcker på en gång, jag har en på mp3-spelaren som jag lyssnar på när jag är ute och går med hundarna, en som e-bok i läsplattan, en som cd-bok i bilen och dessutom en vanlig pappersbok.
En av de senaste böcker hon har läst är Sandmannen av Lars Kepler. Det var en bok som grep tag i Kim.
- Jag älskar att bara försvinna in i böckerna. Det finns så mycket hemskt i världen, då är det skönt att kunna ta sig an det hemska i böckerna, när man vet att det bara är på låtsas.
Reser mycket
Kim gör mycket research när hon skriver sina faktabaserade historiska äventyrsböcker och hon läser mellan 20-50 faktaböcker inför varje nytt projekt. Hon brukar även besöka platserna hon skriver om.
Förra året besökte hon Mexiko under flera veckor när hon skrev boken Mayafolkets Hemlighet.
- Det var helt fantastiskt. Vi åkte ut i djungeln och bodde i mayahyddor med halmtak Där fanns ormar och spindlar och man hörde apornas vrål. Det var bara vi där och inga andra turister. Vi besökte olika mayastäder, palats och tempel. Det var helt otroligt.
Fick stanna hemma
Efter Mexiko skulle Kim egentligen åkt till Iran för att göra research för Persiens Pärla, men då tog det stopp.
- Jag hade varit i Singapore under våren och föreläst, sedan åkte jag till Mexiko och hade influensa i tio veckor, så jag orkade inte. (Här har reportern fått fel ordning på saker och ting. Först åkte jag till Mexiko och blev sjuk i tio veckor. Blev smittad på planet från Blekinge till Stockholm på min väg till Mexiko och insjuknade där. Efter att precis ha återhämtat mig reste jag till Singapore och föreläste på Svenska Skolan.)
I stället skickade Kim dit en flicka som har sitt ursprung i Iran, hon besökte platser och tog bilder som Kim kunde använda sig av i arbetet med boken.
Att Kims böcker bygger så mycket på historisk fakta har gjort att de är populära som undervisningsmaterial i skolor.
- Det är roligt när jag får brev från ungdomar som skriver att de har fått högsta betyg i ett ämne bara för att de har läst en av mina böcker. Sedan hörde jag att det var en skola med ungdomar som har lite problem, den skolan använder sig bara av mina böcker i undervisningen. De använder dem till matte och geografi, ja allting. Det är jättekul, säger Kim.
Idag har Kim M. Kimselius gett ut 26 böcker, men några planer på att trappa ned finns inte.
- Jag har ett mål att jag ska skriva 100 böcker innan jag dör, så jag får skynda på nu, säger den glada 59-åringen och skrattar.
PROFIL
Kim M. Kimselius
Ålder: 59 år
Bor: Kolshult utanför Eringsboda
Familj: Man, tre hundar och fyra bonusbarn
Usprung: Kommer från Hisingen i Göteborg
Senast lästa bok: Agaat av den sydafrikanska författaren Marlene van Niekerk. - Jag är med i en bokklubb på twitter, det är därför jag läser den, säger Kim
Senast sedda film: Kupolen av Stephen King
Lyssnar på: Sanna Nielsen, Andrew Lloyd Webber, Paul Potts och många fler.
Artikeln är skriven av Marcus Johansson på tidningen Sydöstran.
Ja, det var artikeln i sin helhet. Jag har tagit mig friheten att korrigera det som är felciterat, minns vad jag sa, men det är inte lätt för journalisten att ordagrant komma ihåg mina ord. Tack för en jättefin artikel Marcus :-)
Nå, vad tyckte du som läsare om artikeln?
Kan tillägga att det här var första gången jag ställde upp för officiell fotografering när jag har håret uppsatt. :-)
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget.
Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Produktiv författare släpper två nya böcker samtidigt
Författaren Kim M. Kimselius har fullt upp i den röda skrivarstugan i Kolshult utanför Eringsboda. Just nu är hon aktuell med två böcker samtidigt.
- Det började med att jag tänkte skriva kortare noveller på min blogg som var lite mer fantasybetonade. När jag började skriva fick historien ett eget liv. Sedan var det så roligt att det blev en hel bok, säger Kim M Kimselius, om den nya boken Månstenen som under måndagen släpptes som e-bok.
- Jag lade ut det första kapitlet på bloggen och fick stor respons.
Ny bokserie
Månstenen är den första delen i en ny serie fantasyböcker om Kims älskade karaktärer Theo och Ramona. Det är fansen som genom bloggen har hjält till att bestämma vart Theo och Ramona ska resa i den nya boken. Först var det tänkt att boken bara skulle släppas som e-bok och vara ett kul projekt vid sidan om Kims andra mer faktabaserade böcker. Men nu har hon bestämt att Månstenen även ska komma som pappersbok framöver.
Förutom Månstenen släpper Kim ytterligare en ny bok i helgen, Persiens Pärla heter den och i den boken reser Theo och Ramona tillbaka till Persiska riket under 500-talet före Kristus.
- När jag skrev Persiens Pärla var jag tvungen att hålla mig till fakta, eftersom det är mycket historisk information som ska in i handlingen. Då blev Månstenen avkoppling, där jag bara kunde låta orden flöda och sväva ut och skriva lite flummigare.
Många bollar i luften
Kim är van vid att ha många bollar i luften och har oftast fyra bokprojekt i gång samtidigt. Samtidigt läser hon mycket av andra författare, men hon tycker inte att det blir för mycket.
- Jag älskar att läsa och skriva. Oftast läser jag fyra olika böcker på en gång, jag har en på mp3-spelaren som jag lyssnar på när jag är ute och går med hundarna, en som e-bok i läsplattan, en som cd-bok i bilen och dessutom en vanlig pappersbok.
En av de senaste böcker hon har läst är Sandmannen av Lars Kepler. Det var en bok som grep tag i Kim.
- Jag älskar att bara försvinna in i böckerna. Det finns så mycket hemskt i världen, då är det skönt att kunna ta sig an det hemska i böckerna, när man vet att det bara är på låtsas.
Reser mycket
Kim gör mycket research när hon skriver sina faktabaserade historiska äventyrsböcker och hon läser mellan 20-50 faktaböcker inför varje nytt projekt. Hon brukar även besöka platserna hon skriver om.
Förra året besökte hon Mexiko under flera veckor när hon skrev boken Mayafolkets Hemlighet.
- Det var helt fantastiskt. Vi åkte ut i djungeln och bodde i mayahyddor med halmtak Där fanns ormar och spindlar och man hörde apornas vrål. Det var bara vi där och inga andra turister. Vi besökte olika mayastäder, palats och tempel. Det var helt otroligt.
Fick stanna hemma
Efter Mexiko skulle Kim egentligen åkt till Iran för att göra research för Persiens Pärla, men då tog det stopp.
- Jag hade varit i Singapore under våren och föreläst, sedan åkte jag till Mexiko och hade influensa i tio veckor, så jag orkade inte. (Här har reportern fått fel ordning på saker och ting. Först åkte jag till Mexiko och blev sjuk i tio veckor. Blev smittad på planet från Blekinge till Stockholm på min väg till Mexiko och insjuknade där. Efter att precis ha återhämtat mig reste jag till Singapore och föreläste på Svenska Skolan.)
I stället skickade Kim dit en flicka som har sitt ursprung i Iran, hon besökte platser och tog bilder som Kim kunde använda sig av i arbetet med boken.
Att Kims böcker bygger så mycket på historisk fakta har gjort att de är populära som undervisningsmaterial i skolor.
- Det är roligt när jag får brev från ungdomar som skriver att de har fått högsta betyg i ett ämne bara för att de har läst en av mina böcker. Sedan hörde jag att det var en skola med ungdomar som har lite problem, den skolan använder sig bara av mina böcker i undervisningen. De använder dem till matte och geografi, ja allting. Det är jättekul, säger Kim.
Idag har Kim M. Kimselius gett ut 26 böcker, men några planer på att trappa ned finns inte.
- Jag har ett mål att jag ska skriva 100 böcker innan jag dör, så jag får skynda på nu, säger den glada 59-åringen och skrattar.
PROFIL
Kim M. Kimselius
Ålder: 59 år
Bor: Kolshult utanför Eringsboda
Familj: Man, tre hundar och fyra bonusbarn
Usprung: Kommer från Hisingen i Göteborg
Senast lästa bok: Agaat av den sydafrikanska författaren Marlene van Niekerk. - Jag är med i en bokklubb på twitter, det är därför jag läser den, säger Kim
Senast sedda film: Kupolen av Stephen King
Lyssnar på: Sanna Nielsen, Andrew Lloyd Webber, Paul Potts och många fler.
Artikeln är skriven av Marcus Johansson på tidningen Sydöstran.
Ja, det var artikeln i sin helhet. Jag har tagit mig friheten att korrigera det som är felciterat, minns vad jag sa, men det är inte lätt för journalisten att ordagrant komma ihåg mina ord. Tack för en jättefin artikel Marcus :-)
Nå, vad tyckte du som läsare om artikeln?
Kan tillägga att det här var första gången jag ställde upp för officiell fotografering när jag har håret uppsatt. :-)
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget.
Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
söndag 25 augusti 2013
Vill du gå Skrivutbildning? Författarskolan har platser kvar!
Får många frågor om skrivarkurser och utbildningar. Här är tips om en skrivarkurs för dig som vill skriva barn- och ungdomsböcker. Det är Författarskolan som har platser kvar. Läs här vad de skriver:
Låter det som något för dig? Kika in på Författarskolan för att läsa mer.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget.
Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Har du en idé till en roman för barn eller ungdomar? En
högläsningsbok eller kapitelbok? Vill du ha hjälp med att hitta rätt i
språknivå, dramaturgi och innehåll? Då är det här rätt skrivarkurs för
dig. På Skrivarakademins Författarskola får du hjälp med ditt manus
oavsett om du precis har påbörjat ditt projekt eller om du redan har en
nästan färdig roman på hårddisken.
Förkunskaper
Du bör ha gått en eller flera mer grundläggande skrivarkurser eller på annat sätt ha skaffat dig kunskaper om de vanligaste berättartekniska begreppen. Det är viktigt att du har en tydlig idé om vad du vill skriva om redan från början. Du ansöker med en motivering till varför du vill gå kursen och måste bifoga arbetsprover med din ansökan (2-5 A4-sidor).
Ur innehållet
Under kursen diskuteras samtliga ämnen som berör konsten att skriva för unga och utgångspunkten ligger i deltagarnas egna texter. T.ex.:
Vid varje kurstillfälle lämnar du in en text som distribueras till övriga kursdeltagare. Hur många sidor kommer du överens om tillsammans med läraren. Innehållet styrs av deltagarnas behov och önskemål. Kursens tyngdpunkt ligger dock på deltagarnas egna texter och samtalen kring dem. Varje text diskuteras separat. Både lärare och övriga kursdeltagare bidrar med sina synpunkter och ger återkoppling på texten. Målet är att se varje texts utvecklingsmöjligheter och att göra bra text bättre.
Kursledare.
Ylva Carlsdotter Wallin: Författare och lärare i kreativt skrivande handleder kursen. Debuterade år 2000 med "Alex – som i Alexandra". Skriver för barn och ungdom och har sedan dess utgivit ytterligare sex böcker. Den senaste är "På egna ben", 2008. Är aktuell med faktaboken om skrivande; "Så skriver du för unga" som utkommer maj, 2013.
Kursfakta
Max sex deltagare. Kursen har lektioner varannan vecka. Du måste vara beredd på att lägga ner en hel del tid mellan kurstillfällena både på ditt eget skrivande, men också på att läsa dina kurskamraters texter för att sedan kunna kommentera dem.
Förkunskaper
Du bör ha gått en eller flera mer grundläggande skrivarkurser eller på annat sätt ha skaffat dig kunskaper om de vanligaste berättartekniska begreppen. Det är viktigt att du har en tydlig idé om vad du vill skriva om redan från början. Du ansöker med en motivering till varför du vill gå kursen och måste bifoga arbetsprover med din ansökan (2-5 A4-sidor).
Ur innehållet
Under kursen diskuteras samtliga ämnen som berör konsten att skriva för unga och utgångspunkten ligger i deltagarnas egna texter. T.ex.:
- Hur skapar man en spännande intrig?
- Vilka teman belyser texten?
- Hur kan skribenten förstärka dem?
- Vilket berättarperspektiv och vilken ordning för fram historien bäst?
- Måste det göras mer research och hur gör man?
- Behöver språket utvecklas för att lyfta historien?
Vid varje kurstillfälle lämnar du in en text som distribueras till övriga kursdeltagare. Hur många sidor kommer du överens om tillsammans med läraren. Innehållet styrs av deltagarnas behov och önskemål. Kursens tyngdpunkt ligger dock på deltagarnas egna texter och samtalen kring dem. Varje text diskuteras separat. Både lärare och övriga kursdeltagare bidrar med sina synpunkter och ger återkoppling på texten. Målet är att se varje texts utvecklingsmöjligheter och att göra bra text bättre.
Kursledare.
Ylva Carlsdotter Wallin: Författare och lärare i kreativt skrivande handleder kursen. Debuterade år 2000 med "Alex – som i Alexandra". Skriver för barn och ungdom och har sedan dess utgivit ytterligare sex böcker. Den senaste är "På egna ben", 2008. Är aktuell med faktaboken om skrivande; "Så skriver du för unga" som utkommer maj, 2013.
Kursfakta
Max sex deltagare. Kursen har lektioner varannan vecka. Du måste vara beredd på att lägga ner en hel del tid mellan kurstillfällena både på ditt eget skrivande, men också på att läsa dina kurskamraters texter för att sedan kunna kommentera dem.
Låter det som något för dig? Kika in på Författarskolan för att läsa mer.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget.
Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)