Ibland kanske författare tycker att jag har skrivit futtigt lite text om deras bok, det beror oftast på att jag helt enkelt inte har något mer att säga om boken.
Jag skriver vad jag tycker, ett helhetsintryck efter att jag läst från första till sista orden och alla ord däremellan. Därefter lägger jag oftast upp baksidestexten. Det är ju förlaget som har skrivit den och tycker att den berättar det mesta om boken. Men ibland tycker jag att baksidestexten avslöjar för mycket, då berättar jag med egna ord.
Men så finns det de böcker som fångar mig så mycket att jag helt enkelt inte har nog ord att beskriva hur mycket jag tycker om dem.
Läsarna har lärt sig förstå mina recensioner. "Den där boken tyckte du visst extra mycket om?" kan jag få som kommentar i ett mejl. Och det stämmer alltid.
Alla recensionsböcker är inte bra, en del är hyfsade, andra håller bra kvalité, sedan finns det de böcker jag älskar. Men jag läser de alla från pärm till pärm, oavsett vad jag tycker om dem, bara så att du vet.
Det här tar otroligt mycket tid och energi. Därför tackar jag numera nej till alla recensionsböcker. Jag vill inte såra folk och göra dem ledsna genom att såga deras bok om den inte håller. Dessutom har bördan av recensionshögarna blivit alltför betungande för mig. Jag läser inte lika mycket längre sedan pappa dog. Jag har liksom ingen ro i kroppen att sitta still för att läsa. Jag lyssnar på böcker när jag jobbar i trädgården eller är ute med hundarna. Läsningen är något jag måste tvinga mig till. Något jag gör just nu när jag har semester. Jag vill att recensionshögarna ska minska och till slut vara borta.
När jag började blogga om böcker tyckte jag det var roligt att få en "gratis" bok, utan att inse att den inte alls var gratis. Den kostade mig timmar av läsning och sedan tid att blogga om den. Jag har lärt mig att ingenting är gratis här i livet och tid är värdefullare än något annat.
Ibland kan jag få en känsla av att någon som recenserat mina böcker inte har läst boken från pärm till pärm och jag vet att så är fallet ibland. En gång var det en lektör för BTJ som berättade att personen inte tog sig tid att läsa hela boken, det var ju så dåligt betalt. Därför läste lektören lite i början, lite i mitten och slutet, sedan skrev de en recension.
Även om jag tidigare alltid har läst böcker från pärm till pärm när jag ska recensera dem, bestämde jag mig där och då att aldrig göra på samma sätt. Och det löftet till mig själv har jag hållit.
Om du recenserar böcker hoppas jag att du tar dig tid att läsa hela boken för att skriva omdöme om den. Oavsett om det är bara någon mening, eller en lång berättelse. Det viktigaste är att du har läst hela boken, annars kan du inte ge den en rättvis bedömning.
Men som sagt, jag tar inte längre emot några recensionsböcker. Med andra ord, från och med nu läser jag inga böcker du skickar till mig. Jag har inte hittat tillbaka till läsglädjen helt enkelt. Jag tycker det är betydligt roligare att skriva egna berättelser.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Inlägg
