Mirele Dangin av Caroline Hurtig
Som du säkert har märkt älskar jag Caroline Hurtigs böcker om Själarnas öden. När jag inte trodde det kunde bli bättre började jag läsa Mirele Dangin... Wow! Vilken bok!
Mirele Dangin har alltid vetat att hon kommer att dö innan hon fyllt tjugofem år. Bara det är lockande att veta. Vad ska hända, hur, när?
Med första raden fängslar Caroline Hurtig mig och jag kan inte sluta läsa. Jag läser tills ögonen värker av trötthet. Jag vaknar tidigt och kryper ned under täcket med en ficklampa, precis som när jag var barn, för att inte väcka maken som sover bredvid. Jag måste få se hur det går.
Men det är inte bara spänningen i berättelsen, det är personporträtten, starka, närvarande, personliga. De små detaljerna som när trädet skjuter små skott som drar in Mirele, smala, trevande, försiktiga trädfingrar. Miljöskildringarna tar mig med till förtrollande platser, men också hemska, hotfulla, svarta och skrämmande.
Caroline Hurtig ger ut böckerna på eget förlag, men jag önskar att någon av de stora jättarna, som Wahlströms, Rabén & Sjögren eller Bonniers, skulle upptäcka hennes författartalang, eftersom Carolines böcker förtjänar att läsas av en betydligt större läsekrets.
Som du förstår älskar jag verkligen Mirele Dangin och kan knappt bärga mig tills fortsättningen kommer, till hösten, på Bokmässan i Göteborg. Jag får trösta mig med att skriva egna böcker till dess.
Har du ännu inte läst någon bok av Caroline Hurtig rekommenderar jag dig att börja läsa Mirele Dangin, sedan är du fast!
Genom hela boken flödar magin, inte bara genom händelsen, utan även genom Caroline Hurtigs magiska ord som väcker boken till liv och gör den levande. Läs den!
Mirele Dangin har alltid vetat att hon kommer att dö innan hon fyllt
tjugofem år. Hon vet inte när eller hur. Det enda hon vet med säkerhet
är att det är hennes far som kommer att döda henne.
För länge
sedan avsade sig folket sin tro och deras gudar förvisades. Vissa säger
att de dog medan andra tror att de finns kvar. Ingen minns längre hur
det gick till förutom att gudarna kastade en förbannelse över de fem
högsta familjerna innan de försvann. Förbannelser som plågat landet
Medaria sedan dess.
Ett land som styrs av Mireles tyranniska familj Dangin.
Folket har fått nog, och allas ögon riktas mot Mirele som kastas in i ett spel av makt och intriger.
Vem är vän och vem är fiende? Finns det någon hon kan lita på?
Och var är de sista gudarna?
Den får fem stjärnor av fem möjliga.
Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus och CDON.COM
För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Jag med några av mina närmare 50 böcker. Foto Bertil Knoester.
lördag 10 mars 2018
fredag 9 mars 2018
Tips som underlättar ditt skrivande
Tips som underlättar ditt skrivande
Tillhör du en av dem som lovade dig själv på nyårsafton att 2018 skulle bli året du satsade på skrivandet? Är du även en av dem som ännu inte kommit igång? Ingen fara, det är många månader kvar av året. Men skjut inte upp det längre. Börja idag!
Snart är det sommar, varmt och skönt och man längtar ut i naturen. Just nu snöar det för fullt utanför fönstret och snön ligger tjock på marken.
Jag tillhör dem som skriver bäst när det är sommar och varmt. Det är skönt att sitta ute i skuggan och låta orden flöda. Samtidigt tycker jag om att promenera, jobba i trädgården och bara vara ute i naturen. Därför måste jag prioritera att skriva under dessa månader när trädgården ligger i träda, när det är snöskottning som är det enda trädgårdsarbetet.
Fundera över vad du ska prioritera:
Är det att skriva nu, när du mest håller dig inomhus?
Ska du vänta till sommaren när det är sol och värme och du kan sitta i skuggan av ett träd?
Om du har tänkt få boken klar det här året är det dags att sätta fart. Det är lätt att bara skjuta det på framtiden och säga "Imorgon börjar jag!"
Det är precis som med allt annat man skjuter till morgondagen, det blir inte av.
Egentligen skulle jag väl ta en vilodag, för jag har arbetat i ett sedan jag blev tillräckligt frisk för att stå på benen. Men jag ligger efter i schemat på grund av två veckors sjukdom. Det är inget man kan bestämma över, men man kan göra något åt det i efterhand genom att arbeta in tiden. Eller ha planerat för eventuella sjukdomsfall.
Sätt upp mål!
Jag har pratat om mål tidigare och jag tjatar om det igen. Sätt upp mål. Tydliga riktlinjer. Börja bakifrån:
1. När boken ska vara helt klar och ligga ute hos bokhandlarna/på nätet
2. När boken ska skickas till tryckeriet (där tar det mellan 3-4 veckor innan den är klar)
3. Sätt upp tid för korrekturläsning om du tänker skicka iväg till annan korrekturläsare, något du bör göra. Ge personen gott om tid att läsa och förvarna gärna om att boken är på gång.
4. Beräkna din tid för att läsa igenom manus när det är färdigskrivet.
5. Fundera över hur lång tid det kommer att ta att skriva boken, var realistisk!
6. Samla på dig idéer till berättelsen och kom på hur boken ska sluta.
Skrivprocessen
När du beräknat all tid har du ett slutmål. Något att ha som framförhållning, ett ljus långt där framme i den tunnel av mörker du kanske känner att du befinner dig i, när du famlar runt med orden utan att veta varthän det bär.
Då är det bara att sätta dig för att skriva. Eller?
Ta dig tid!
Ofta dyker frågan upp i någon Facebookgrupp hur man ska hinna skriva när man arbetar heltid. När jag svarar på frågorna blir oftast motsvaret "Ja, men du arbetar ju heltid med skrivandet, för dig är det lätt!"
Men jag har inte alltid arbetat heltid med skrivandet. Även jag har haft en heltidstjänst med allt vad det innebar: Fyra timmars bilresor varje dag och vara helt slut när jag kom hem. Ändå hittade jag tid till skrivandet. Jag skrev på kvällarna, på nätterna och på helgerna. I bilköerna funderade jag ut intriger, fortsättning på böckerna. I pauserna på jobbet bollade jag runt idéer till berättelsen. När jag kom hem var det bara att skriva ner dem. Att se på tv fanns inte ens med i tankarna på den tiden. Då var det skrivandet, motion och hundar som gällde. Att jag inte nämner maken beror på att han för det mesta var ute på resa i jobbet.
När jag startade eget 1982 blev det mer än heltidstjänst. Ändå prioriterade jag skrivandet de stunder jag var ledig. Och träning och hundar. Då hade jag ännu inte slagit igenom, inte ens berättat för mina vänner att jag skrev, men för mig var det oerhört viktigt att ta skrivandet på allvar. Berättelserna fanns där och pockade på, de ville ut och jag lät de komma ned på papperet.
Mina grannar sa "Du måste titta mycket på tv för du vet alltid vad som är på tv!" Det var faktiskt tvärtom. På den tiden fanns det inte så många kanaler att välja på. Jag skummade igenom programutbudet, kanske fanns det något jag ville se som kunde inspirera skrivandet. Oftast fanns det inte det och jag lät bli att sätta på tv:n. Jag skrev istället.
När jag väl slog igenom 1997 med boken Tillbaka till Pompeji, var jag tvungen att sluta jobba och fokusera på allt som hör författarskapet till. Inte blev det lättare att hitta tid för skrivandet, tvärtom. Det var föreläsningar, mycket resande och signeringar. Allt skötte förlaget, jag gjorde som de sa. Vissa månader föreläste jag precis varje arbetsdag, på helgen fick jag skriva. Men jag tog mig tid att skriva, oavsett hur trött jag var. Det gäller att ha målet i sikte och inte släppa taget!
Tack vare mitt idoga arbete har jag nu en bokhylla fylld av böcker som jag har skrivit under mina 21 år som författare. I den här bokhyllan finns även böckerna på de olika språk de är utgivna. Det är inspirerande att se. Om jag någon dag tvivlar på skrivandet, då är det bara att titta på alla böckerna i bokhyllan för att fyllas av skrivglädje igen.
Hitta din inspiration!
Hitta din inspiration, det som gör att du inte tappar sugen utan håller blicken fäst på målet. Ge inte upp, en dag kan du också stå och titta på alla dina böcker.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Tillhör du en av dem som lovade dig själv på nyårsafton att 2018 skulle bli året du satsade på skrivandet? Är du även en av dem som ännu inte kommit igång? Ingen fara, det är många månader kvar av året. Men skjut inte upp det längre. Börja idag!
Snart är det sommar, varmt och skönt och man längtar ut i naturen. Just nu snöar det för fullt utanför fönstret och snön ligger tjock på marken.
Jag tillhör dem som skriver bäst när det är sommar och varmt. Det är skönt att sitta ute i skuggan och låta orden flöda. Samtidigt tycker jag om att promenera, jobba i trädgården och bara vara ute i naturen. Därför måste jag prioritera att skriva under dessa månader när trädgården ligger i träda, när det är snöskottning som är det enda trädgårdsarbetet.
Fundera över vad du ska prioritera:
Är det att skriva nu, när du mest håller dig inomhus?
Ska du vänta till sommaren när det är sol och värme och du kan sitta i skuggan av ett träd?
Om du har tänkt få boken klar det här året är det dags att sätta fart. Det är lätt att bara skjuta det på framtiden och säga "Imorgon börjar jag!"
Det är precis som med allt annat man skjuter till morgondagen, det blir inte av.
Egentligen skulle jag väl ta en vilodag, för jag har arbetat i ett sedan jag blev tillräckligt frisk för att stå på benen. Men jag ligger efter i schemat på grund av två veckors sjukdom. Det är inget man kan bestämma över, men man kan göra något åt det i efterhand genom att arbeta in tiden. Eller ha planerat för eventuella sjukdomsfall.
Sätt upp mål!
Jag har pratat om mål tidigare och jag tjatar om det igen. Sätt upp mål. Tydliga riktlinjer. Börja bakifrån:
1. När boken ska vara helt klar och ligga ute hos bokhandlarna/på nätet
2. När boken ska skickas till tryckeriet (där tar det mellan 3-4 veckor innan den är klar)
3. Sätt upp tid för korrekturläsning om du tänker skicka iväg till annan korrekturläsare, något du bör göra. Ge personen gott om tid att läsa och förvarna gärna om att boken är på gång.
4. Beräkna din tid för att läsa igenom manus när det är färdigskrivet.
5. Fundera över hur lång tid det kommer att ta att skriva boken, var realistisk!
6. Samla på dig idéer till berättelsen och kom på hur boken ska sluta.
Skrivprocessen
När du beräknat all tid har du ett slutmål. Något att ha som framförhållning, ett ljus långt där framme i den tunnel av mörker du kanske känner att du befinner dig i, när du famlar runt med orden utan att veta varthän det bär.
Då är det bara att sätta dig för att skriva. Eller?
Ta dig tid!
Ofta dyker frågan upp i någon Facebookgrupp hur man ska hinna skriva när man arbetar heltid. När jag svarar på frågorna blir oftast motsvaret "Ja, men du arbetar ju heltid med skrivandet, för dig är det lätt!"
Men jag har inte alltid arbetat heltid med skrivandet. Även jag har haft en heltidstjänst med allt vad det innebar: Fyra timmars bilresor varje dag och vara helt slut när jag kom hem. Ändå hittade jag tid till skrivandet. Jag skrev på kvällarna, på nätterna och på helgerna. I bilköerna funderade jag ut intriger, fortsättning på böckerna. I pauserna på jobbet bollade jag runt idéer till berättelsen. När jag kom hem var det bara att skriva ner dem. Att se på tv fanns inte ens med i tankarna på den tiden. Då var det skrivandet, motion och hundar som gällde. Att jag inte nämner maken beror på att han för det mesta var ute på resa i jobbet.
När jag startade eget 1982 blev det mer än heltidstjänst. Ändå prioriterade jag skrivandet de stunder jag var ledig. Och träning och hundar. Då hade jag ännu inte slagit igenom, inte ens berättat för mina vänner att jag skrev, men för mig var det oerhört viktigt att ta skrivandet på allvar. Berättelserna fanns där och pockade på, de ville ut och jag lät de komma ned på papperet.
Mina grannar sa "Du måste titta mycket på tv för du vet alltid vad som är på tv!" Det var faktiskt tvärtom. På den tiden fanns det inte så många kanaler att välja på. Jag skummade igenom programutbudet, kanske fanns det något jag ville se som kunde inspirera skrivandet. Oftast fanns det inte det och jag lät bli att sätta på tv:n. Jag skrev istället.
När jag väl slog igenom 1997 med boken Tillbaka till Pompeji, var jag tvungen att sluta jobba och fokusera på allt som hör författarskapet till. Inte blev det lättare att hitta tid för skrivandet, tvärtom. Det var föreläsningar, mycket resande och signeringar. Allt skötte förlaget, jag gjorde som de sa. Vissa månader föreläste jag precis varje arbetsdag, på helgen fick jag skriva. Men jag tog mig tid att skriva, oavsett hur trött jag var. Det gäller att ha målet i sikte och inte släppa taget!
Tack vare mitt idoga arbete har jag nu en bokhylla fylld av böcker som jag har skrivit under mina 21 år som författare. I den här bokhyllan finns även böckerna på de olika språk de är utgivna. Det är inspirerande att se. Om jag någon dag tvivlar på skrivandet, då är det bara att titta på alla böckerna i bokhyllan för att fyllas av skrivglädje igen.
Hitta din inspiration!
Hitta din inspiration, det som gör att du inte tappar sugen utan håller blicken fäst på målet. Ge inte upp, en dag kan du också stå och titta på alla dina böcker.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
torsdag 8 mars 2018
Det gäller att vara flexibel
Det gäller att vara flexibel
När man som jag ger ut flera böcker per år gäller det att ha en plan, en framförhållning, för mycket kan hända på vägen.
Med Tsunamikatastrofen i Lissabon färdigskriven, korrekturläst av korrekturläsarna och liggande för korrekturläsning en sista gång av mig, kändes det som om boken snart skulle gå i tryck.
Under tiden jag väntade på korrektur på Lissabonboken och på Den magiska porten vid Färgargården, satte jag igång med 10 sätt samarbete lyfter din kreativa karriär. Det gäller att inte ha några dödperioder, utan jobba på intensivt hela tiden för att få allt att gå i hamn. Därnäst skulle Spöket på Torpa stenhus göras, därefter skulle jag skriva klart Staden på andra sidan Pyramiden och allra sist skulle jag skriva in Häxjakten.
Då dök Barnradions bokpris upp i inkorgen. Dit ska jag skicka in tänkte jag. Jag har många färdiga böcker utgivna under den perioden. Det enda problemet var att böckerna inte fick vara i en serie. Den enda bok som då platsade var Häxjakten. Det var bara att lägga de andra på hyllan och sätta fart med inskrivningen av den boken.
Det är ett kladdigt manus som skrevs innan datorn var uppfunnen, iallafall innan jag hade någon, vilket innebär att allt är skrivet på maskin. Det är bara att skriva in manuset i datorn.
Bara och bara. Under de snart 30 år som har gått sedan manuset skrevs har jag utvecklats en hel del som författare. Därför bearbetar jag texten under tiden jag skriver in. Låter det som mycket jobb? Nejdå, jag har vanan inne, det räcker att jag slänger en blick på texten, sedan omformulerar jag den medan jag skriver. Snabbt och lätt. Nu gäller det bara att få boken inskriven i tid och korrekturläst. För självklart är det en deadline. Jag har drygt en vecka på mig. Jag skriver på...
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
När man som jag ger ut flera böcker per år gäller det att ha en plan, en framförhållning, för mycket kan hända på vägen.
Med Tsunamikatastrofen i Lissabon färdigskriven, korrekturläst av korrekturläsarna och liggande för korrekturläsning en sista gång av mig, kändes det som om boken snart skulle gå i tryck.
Under tiden jag väntade på korrektur på Lissabonboken och på Den magiska porten vid Färgargården, satte jag igång med 10 sätt samarbete lyfter din kreativa karriär. Det gäller att inte ha några dödperioder, utan jobba på intensivt hela tiden för att få allt att gå i hamn. Därnäst skulle Spöket på Torpa stenhus göras, därefter skulle jag skriva klart Staden på andra sidan Pyramiden och allra sist skulle jag skriva in Häxjakten.
Då dök Barnradions bokpris upp i inkorgen. Dit ska jag skicka in tänkte jag. Jag har många färdiga böcker utgivna under den perioden. Det enda problemet var att böckerna inte fick vara i en serie. Den enda bok som då platsade var Häxjakten. Det var bara att lägga de andra på hyllan och sätta fart med inskrivningen av den boken.
Det är ett kladdigt manus som skrevs innan datorn var uppfunnen, iallafall innan jag hade någon, vilket innebär att allt är skrivet på maskin. Det är bara att skriva in manuset i datorn.
Bara och bara. Under de snart 30 år som har gått sedan manuset skrevs har jag utvecklats en hel del som författare. Därför bearbetar jag texten under tiden jag skriver in. Låter det som mycket jobb? Nejdå, jag har vanan inne, det räcker att jag slänger en blick på texten, sedan omformulerar jag den medan jag skriver. Snabbt och lätt. Nu gäller det bara att få boken inskriven i tid och korrekturläst. För självklart är det en deadline. Jag har drygt en vecka på mig. Jag skriver på...
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
onsdag 7 mars 2018
Idag hittar du mig på Läromedelsmässan Yllan i Kristianstad
Idag hittar du mig på Läromedelsmässan Yllan i Kristianstad
Idag befinner jag mig i Kristianstad på Yllan och Läromedelsmässan. För mig är det en gång om året, men de flesta utställare som är där reser runt om i landet på olika läromedelsmässor och känner varandra väl. Men efter att ha ställt ut där i... Ja, vad blir det... Närmare 20 år? Eller 15? Något sådant är det. Iallafall har även jag lärt känna de andra utställarna, för vi är desamma år, efter år. Ibland tillkommer det någon ny, som vi varmt tar till vårt gäng.
För varje år utökas platsen jag står på. Minns allra första gången. Då stod jag vid ett litet runt bord mitt i smeten och fick plats med alla mina böcker. Nu har jag två långbord, men med den takten jag skriver lär det väl vara tre bord snart...
Det här är första gången det är snö och kallt, iallafall i min del av världen. Jag har hört att det är barmark i Kristianstad. För min del känns det alltid som våren är på väg varje gång jag har varit på Läromedelsmässan i Kristianstad.
Eftersom det helt hade fallit ur minnet att jag skulle till Läromedelsmässan idag, fick jag lite panik igår och lät mina Facebookvänner rösta på vad jag skulle ha på mig. Det var en röd dress, en blå, en svart och en orange. De flesta valde den orange och titta på förra årets bild från Läromedelsmässan. Jag har en orange tröja på mig. Tydligen är det en färg jag passar i, iallafall om jag ska gå efter majoriteten av de som röstade.
Ja, nu vet du vad jag gör idag. Kanske vi ses?
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Idag befinner jag mig i Kristianstad på Yllan och Läromedelsmässan. För mig är det en gång om året, men de flesta utställare som är där reser runt om i landet på olika läromedelsmässor och känner varandra väl. Men efter att ha ställt ut där i... Ja, vad blir det... Närmare 20 år? Eller 15? Något sådant är det. Iallafall har även jag lärt känna de andra utställarna, för vi är desamma år, efter år. Ibland tillkommer det någon ny, som vi varmt tar till vårt gäng.
För varje år utökas platsen jag står på. Minns allra första gången. Då stod jag vid ett litet runt bord mitt i smeten och fick plats med alla mina böcker. Nu har jag två långbord, men med den takten jag skriver lär det väl vara tre bord snart...
Det här är första gången det är snö och kallt, iallafall i min del av världen. Jag har hört att det är barmark i Kristianstad. För min del känns det alltid som våren är på väg varje gång jag har varit på Läromedelsmässan i Kristianstad.
Eftersom det helt hade fallit ur minnet att jag skulle till Läromedelsmässan idag, fick jag lite panik igår och lät mina Facebookvänner rösta på vad jag skulle ha på mig. Det var en röd dress, en blå, en svart och en orange. De flesta valde den orange och titta på förra årets bild från Läromedelsmässan. Jag har en orange tröja på mig. Tydligen är det en färg jag passar i, iallafall om jag ska gå efter majoriteten av de som röstade.
Ja, nu vet du vad jag gör idag. Kanske vi ses?
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
tisdag 6 mars 2018
Frihet!
Frihet!
Frihet är för mig att välja bort internet en dag eller två. Att inte vara uppkopplad, inte läsa mejl, inte vara inne på Facebook, Instagram, Twitter, Google+ eller någon annanstans. Bara vara.
Efter ett drygt dygn utan att ha varit uppkopplad känner jag mig gladare än någonsin, friare, lyckligare, lättare. Visst är det konstigt?
Ibland önskar jag att jag var "hund-Kim" igen. Det var den tid då jag inte hade slagit igenom som författare och bar drömmen inom mig. Det var när det inte fanns mobiltelefoner, när folk inte förväntade sig svar inom en minut, utan var nöjd om man hörde av sig inom de närmaste dagarna när de hade lämnat ett meddelande på telefonsvararen. Om vi ens hade en telefonsvarare. När så inte var fallet ringde folk tillbaka om det var något viktigt.
Att själv välja om man ska vara anträffbar eller inte, det är frihet!
Gårdagen tillbringade jag med nya kursdeltagare på Kulturprogrammet i Karlskrona, där jag höll skrivarkurs. Jag ler när jag tänker på en lapp jag fick "snäll och bestämd" som var personens utlåtande om mig.
Samtliga kursdeltagare fick ett exemplar av min bok Att hitta glädje i skrivandet, som du ser på bilden, där deltagarna flitigt tar sig an dagens skrivuppgift.
På morgonen hade jag tid att gå ut på nätet för att pinga blogginlägget om chokladens hälsofördelar. Men jag valde att inte starta datorn och börja dagen med att jäkta. Istället tog jag mig tid att vara med hundarna, gosa med dem, ta det extra lugnt på morgonpromenaden och för en gång skull ha tid att dricka upp morgonteet innan jag gav mig av. Jag prioriterade lugnet framför stressen.
När jag kom hem sent på eftermiddagen, kom stressen över mig. Nu var jag tvungen att koppla upp mig, pinga blogginlägget, gratulera vänner som fyllde år, svara på meddelanden. Men jag mådde så bra, var fylld av energi och glädje, det fick mig att avhålla mig från att starta upp datorn. Istället tog jag mig an de fyra studsande, hoppande Berner Sennenhundarna som var vilda av glädje över att jag hade kommit hem.
Jag fortsatte må bra. Jag var "hund-Kim". När hundarna lagt sig till ro slog jag mig ned och läste en bok. Jag startade inte ens upp skrivdatorn för att skriva på min bok. Skrivandet fick vänta till läggdags, då jag skrev av mig i dagboken. För skriva måste jag varje dag, det är en annan sak som får mig att må bra, det är frihet för mig.
I morse skyndade jag inte upp och startade datorn, utan tog det lugnt med hundarna. Sedan kröp jag ned under täcket tillsammans med boken och en ficklampa, precis som när jag var barn. Sedan läste jag tills maken vaknade och gick upp. Då var boken precis avslutad och jag låg kvar i ett glädjerus.
Fortfarande bär jag känslan inom mig. Tänk att friheten från nätet kan ge sådan lyckokänsla. Har du provat? Eller är du en av dem som ständigt måste vara uppkopplad för att inte missa något som händer?
Om du undrar över boken som så totalt fångade mig heter den Mirele Dangin och är skriven av författaren Caroline Hurtig. Till helgen kan du läsa min recension av boken.
Nu är det dags att skriva och känna friheten av att låta orden fylla skärmen. En ny berättelse ska byggas upp och jag känner redan lyckokänslan växa sig starkare bara vid tanken.
Ha en underbar dag, min har startat alldeles förträffligt bra!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Frihet är för mig att välja bort internet en dag eller två. Att inte vara uppkopplad, inte läsa mejl, inte vara inne på Facebook, Instagram, Twitter, Google+ eller någon annanstans. Bara vara.
Efter ett drygt dygn utan att ha varit uppkopplad känner jag mig gladare än någonsin, friare, lyckligare, lättare. Visst är det konstigt?
Ibland önskar jag att jag var "hund-Kim" igen. Det var den tid då jag inte hade slagit igenom som författare och bar drömmen inom mig. Det var när det inte fanns mobiltelefoner, när folk inte förväntade sig svar inom en minut, utan var nöjd om man hörde av sig inom de närmaste dagarna när de hade lämnat ett meddelande på telefonsvararen. Om vi ens hade en telefonsvarare. När så inte var fallet ringde folk tillbaka om det var något viktigt.
Att själv välja om man ska vara anträffbar eller inte, det är frihet!
Gårdagen tillbringade jag med nya kursdeltagare på Kulturprogrammet i Karlskrona, där jag höll skrivarkurs. Jag ler när jag tänker på en lapp jag fick "snäll och bestämd" som var personens utlåtande om mig.
Samtliga kursdeltagare fick ett exemplar av min bok Att hitta glädje i skrivandet, som du ser på bilden, där deltagarna flitigt tar sig an dagens skrivuppgift.
På morgonen hade jag tid att gå ut på nätet för att pinga blogginlägget om chokladens hälsofördelar. Men jag valde att inte starta datorn och börja dagen med att jäkta. Istället tog jag mig tid att vara med hundarna, gosa med dem, ta det extra lugnt på morgonpromenaden och för en gång skull ha tid att dricka upp morgonteet innan jag gav mig av. Jag prioriterade lugnet framför stressen.
När jag kom hem sent på eftermiddagen, kom stressen över mig. Nu var jag tvungen att koppla upp mig, pinga blogginlägget, gratulera vänner som fyllde år, svara på meddelanden. Men jag mådde så bra, var fylld av energi och glädje, det fick mig att avhålla mig från att starta upp datorn. Istället tog jag mig an de fyra studsande, hoppande Berner Sennenhundarna som var vilda av glädje över att jag hade kommit hem.
Jag fortsatte må bra. Jag var "hund-Kim". När hundarna lagt sig till ro slog jag mig ned och läste en bok. Jag startade inte ens upp skrivdatorn för att skriva på min bok. Skrivandet fick vänta till läggdags, då jag skrev av mig i dagboken. För skriva måste jag varje dag, det är en annan sak som får mig att må bra, det är frihet för mig.
I morse skyndade jag inte upp och startade datorn, utan tog det lugnt med hundarna. Sedan kröp jag ned under täcket tillsammans med boken och en ficklampa, precis som när jag var barn. Sedan läste jag tills maken vaknade och gick upp. Då var boken precis avslutad och jag låg kvar i ett glädjerus.
Fortfarande bär jag känslan inom mig. Tänk att friheten från nätet kan ge sådan lyckokänsla. Har du provat? Eller är du en av dem som ständigt måste vara uppkopplad för att inte missa något som händer?
Om du undrar över boken som så totalt fångade mig heter den Mirele Dangin och är skriven av författaren Caroline Hurtig. Till helgen kan du läsa min recension av boken.
Nu är det dags att skriva och känna friheten av att låta orden fylla skärmen. En ny berättelse ska byggas upp och jag känner redan lyckokänslan växa sig starkare bara vid tanken.
Ha en underbar dag, min har startat alldeles förträffligt bra!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
måndag 5 mars 2018
Ät choklad för dess många hälsofördelar
Ät choklad för dess många hälsofördelar
Du vet att jag älskar choklad och gärna äter det när jag låter mig uppslukas av orden. Jag har haft många inlägg om hälsofördelarna med att äta choklad.
När jag blev sjuk hade jag just bunkrat upp med choklad och lät mig väl smakas. Jag tyckte det lindrade hostan, därför blev jag extra glad när jag läste vetenskapliga bevis om det i tidningen Må Bra.
Ät choklad för att lindra hostan
Vanlig choklad kan vara tre gånger bättre än traditionell hostmedicin vid hosta. Det är en slutsats från forskare vid brittiska London Imperial College.
Det är kakaons naturliga rikedom på teobromin, det ämne som kopplas till chokladens övriga hälsofördelar, som sägs vara verksamt även mot hosta.
För att framkalla hostattackerna gav man deltagarna capsaicin, ämnet som gör chili så starkt, och som används inom forskningen för att framkalla hosta manuellt. Sen mätte man skillnaderna i mängden hostframkallande medel som krävdes för att få respektive grupp att börja hosta.
Det krävdes tre gånger så mycket capsaicin för att få personerna i kakao-gruppen att börja hosta, jämfört med övriga deltagare.
Mängden teobromin som försökspersonerna fick har inte några biverkningar eller andra negativa hälsokonsekvenser menade forskarna.
Den motsvarar ganska exakt två koppar varm choklad, något som en svensk läkare i Norrköping också ordinerar sina patienter vid hostbesvär!
Läs mer i tidningen Må Bra.
Här kan du läsa tidigare inlägg om chokladens goda effekter:
11 saker som är bra med choklad.
Ät choklad med gott samvete och dämpa hostan.
Chokladens dag 11 november.
Många goda hälsosamma nyheter om choklad.
Du blir smart av choklad.
Du blir smal av choklad!
Visste du det här om choklad?
Mörk choklad som hjärtmedicin.
Gå ner i vikt med choklad.
Choklad ökar din uthållighet.
Choklad en grönsak i förklädnad.
Jag skriver som bäst när jag äter choklad.
Provsmakning av Zebeda choklad.
Möte med chokladmästaren Jan Hedh.
Chokladens historia.
Choklad bästa botemedlet mot hosta.
Choklad är perfekt att äta när man skriver.
Ät choklad för att skriva bra.
Dags att bunkra upp mitt chokladförråd igen!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Du vet att jag älskar choklad och gärna äter det när jag låter mig uppslukas av orden. Jag har haft många inlägg om hälsofördelarna med att äta choklad.
När jag blev sjuk hade jag just bunkrat upp med choklad och lät mig väl smakas. Jag tyckte det lindrade hostan, därför blev jag extra glad när jag läste vetenskapliga bevis om det i tidningen Må Bra.
Ät choklad för att lindra hostan
Vanlig choklad kan vara tre gånger bättre än traditionell hostmedicin vid hosta. Det är en slutsats från forskare vid brittiska London Imperial College.
Det är kakaons naturliga rikedom på teobromin, det ämne som kopplas till chokladens övriga hälsofördelar, som sägs vara verksamt även mot hosta.
För att framkalla hostattackerna gav man deltagarna capsaicin, ämnet som gör chili så starkt, och som används inom forskningen för att framkalla hosta manuellt. Sen mätte man skillnaderna i mängden hostframkallande medel som krävdes för att få respektive grupp att börja hosta.
Det krävdes tre gånger så mycket capsaicin för att få personerna i kakao-gruppen att börja hosta, jämfört med övriga deltagare.
Mängden teobromin som försökspersonerna fick har inte några biverkningar eller andra negativa hälsokonsekvenser menade forskarna.
Den motsvarar ganska exakt två koppar varm choklad, något som en svensk läkare i Norrköping också ordinerar sina patienter vid hostbesvär!
Läs mer i tidningen Må Bra.
Här kan du läsa tidigare inlägg om chokladens goda effekter:
11 saker som är bra med choklad.
Ät choklad med gott samvete och dämpa hostan.
Chokladens dag 11 november.
Många goda hälsosamma nyheter om choklad.
Du blir smart av choklad.
Du blir smal av choklad!
Visste du det här om choklad?
Mörk choklad som hjärtmedicin.
Gå ner i vikt med choklad.
Choklad ökar din uthållighet.
Choklad en grönsak i förklädnad.
Jag skriver som bäst när jag äter choklad.
Provsmakning av Zebeda choklad.
Möte med chokladmästaren Jan Hedh.
Chokladens historia.
Choklad bästa botemedlet mot hosta.
Choklad är perfekt att äta när man skriver.
Ät choklad för att skriva bra.
Dags att bunkra upp mitt chokladförråd igen!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
söndag 4 mars 2018
Misstaget de flesta författare gör
Misstaget de flesta författare gör
Igår jag var och flera andra författar på Blekinge bokmässa som hölls på Blekinge Museum i Karlskrona.
På bilden ser du mitt bord, med en del av mina böcker. Alla fick inte plats. Det blir allt svårare att exponera böckerna, allteftersom jag skriver fler för varje år. Men det var inte vad vi skulle prata om, utan misstaget som de flesta författare på bokmässan gjorde.
Bokmässan var, tyvärr, uppdelad på två rum, något inte alla besökare tänkte på. I det större rummet var det ljust och luftigt och mängder av författare som satt bakom borden, med sina böcker upplagda på bordet framför sig. Eftersom det var långbord hade författarna inte mycket annat val än att sitta där. Annars brukar jag säga att man helst ska stå upp för att möta sina läsare. Om jag sitter ner, reser jag mig oftast upp för att prata med de som kommer fram till bordet. Jag går också fram och ställer mig bredvid besökaren, istället för att ha bordet som en spärr mellan oss.
Men med långbord hade de flesta författare inte den möjligheten. Ändå var det inte det största misstaget alla gjorde.
Jag stod där och pratade med Johnny Karlsson, en ikon i Blekinge, en av mina mentorer. Något som slog oss när vi tittade ut över den stora salen var att till 98 % satt författarna och höll på med sina mobiler. De tittade inte upp på folk som passerade, bara stirrade ned på bildskärmarna. Kanske gjorde de uppdateringar på nätet om att de nu fanns på bokmässan, men... Man måste släppa blicken från skärmen och koppla ihop den med person som passerar bordet.
När jag såg alla dessa författare som blint stirrade ned i sina mobiler, kände jag hur avståndstagande de var. De stängde ute mig från sin värld. Jag ville inte gå fram och störa dem, även om jag som erfaren författare borde ha gjort det och sagt åt dem hur fel de gjorde.
Jag tar foto på mitt bokbord direkt jag kommer. Hinner jag lägger jag ut bilden innan portarna öppnas för besökare, annars låter jag bli att lägga ut någon bild. Jag är där och då, inte på nätet, där tillbringar jag ändå så mycket tid.
Något som ibland förvånar mig är hur vänner sms:ar mig när jag är ute på signeringar och bokmässor. De skriver att de står utanför porten och undrar om jag kan komma och släppa in dem, de berättar att de är sena och så vidare.
Men när jag är ute och signerar eller föreläser ligger mobilen långt ned i väskan, ljuslös utan vibrationer. Mobilen är inte viktig då, det är läsarna. Även om det kanske inte står någon framför bordet just då, går jag miste om de som närmar sig om jag håller ögonen på mobilen, för det är samma sak som att säga STÖR INTE, JAG HAR INTE TID MED DIG!
Något jag mycket väl kände av ifrån alla de författare som satt klistrade vid sina mobiler igår. Tyvärr.
Tänk också på att om ni är flera vid ett bokbord är det viktigt att ni inte lägger hela fokus på varandra, utan öppnar upp för besökarna också, annars känner dem att att de inte vill störa.
Fundera över varför du befinner dig där och vad du ska fokusera på! Lova mig att du inte fokuserar på mobilen i fortsättningen!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Igår jag var och flera andra författar på Blekinge bokmässa som hölls på Blekinge Museum i Karlskrona.
På bilden ser du mitt bord, med en del av mina böcker. Alla fick inte plats. Det blir allt svårare att exponera böckerna, allteftersom jag skriver fler för varje år. Men det var inte vad vi skulle prata om, utan misstaget som de flesta författare på bokmässan gjorde.
Bokmässan var, tyvärr, uppdelad på två rum, något inte alla besökare tänkte på. I det större rummet var det ljust och luftigt och mängder av författare som satt bakom borden, med sina böcker upplagda på bordet framför sig. Eftersom det var långbord hade författarna inte mycket annat val än att sitta där. Annars brukar jag säga att man helst ska stå upp för att möta sina läsare. Om jag sitter ner, reser jag mig oftast upp för att prata med de som kommer fram till bordet. Jag går också fram och ställer mig bredvid besökaren, istället för att ha bordet som en spärr mellan oss.
Men med långbord hade de flesta författare inte den möjligheten. Ändå var det inte det största misstaget alla gjorde.
Jag stod där och pratade med Johnny Karlsson, en ikon i Blekinge, en av mina mentorer. Något som slog oss när vi tittade ut över den stora salen var att till 98 % satt författarna och höll på med sina mobiler. De tittade inte upp på folk som passerade, bara stirrade ned på bildskärmarna. Kanske gjorde de uppdateringar på nätet om att de nu fanns på bokmässan, men... Man måste släppa blicken från skärmen och koppla ihop den med person som passerar bordet.
När jag såg alla dessa författare som blint stirrade ned i sina mobiler, kände jag hur avståndstagande de var. De stängde ute mig från sin värld. Jag ville inte gå fram och störa dem, även om jag som erfaren författare borde ha gjort det och sagt åt dem hur fel de gjorde.
Jag tar foto på mitt bokbord direkt jag kommer. Hinner jag lägger jag ut bilden innan portarna öppnas för besökare, annars låter jag bli att lägga ut någon bild. Jag är där och då, inte på nätet, där tillbringar jag ändå så mycket tid.
Något som ibland förvånar mig är hur vänner sms:ar mig när jag är ute på signeringar och bokmässor. De skriver att de står utanför porten och undrar om jag kan komma och släppa in dem, de berättar att de är sena och så vidare.
Men när jag är ute och signerar eller föreläser ligger mobilen långt ned i väskan, ljuslös utan vibrationer. Mobilen är inte viktig då, det är läsarna. Även om det kanske inte står någon framför bordet just då, går jag miste om de som närmar sig om jag håller ögonen på mobilen, för det är samma sak som att säga STÖR INTE, JAG HAR INTE TID MED DIG!
Något jag mycket väl kände av ifrån alla de författare som satt klistrade vid sina mobiler igår. Tyvärr.
Tänk också på att om ni är flera vid ett bokbord är det viktigt att ni inte lägger hela fokus på varandra, utan öppnar upp för besökarna också, annars känner dem att att de inte vill störa.
Fundera över varför du befinner dig där och vad du ska fokusera på! Lova mig att du inte fokuserar på mobilen i fortsättningen!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)