Låt mig ta dig med på en spännande resa till Mont S:t Michel som ligger på gränsen mellan Normandie/Bretagne i Frankrike.
Jag hade sett en bild av "riddarborgen" som jag trodde det var, och då tyckte jag det var bra att använda den i min bok "Riddarsvärdet". Men det var ingen riddarborg. Det var ett kloster, vilket jag upptäckte när jag började läsa fakta. Inga problem, det var bara att ta med ett kloster i handlingen, för till Mont S:t Michel skulle jag, det var en sak som var säker.
På långt håll såg jag ön där klostret ligger, mitt ute i bukten. Det pirrade av förväntan i mig, äntligen var jag här.
Det blev många bilder, där klostret kom allt närmare efter hand.
Om du tänker besöka Mont S:t Michel rekommenderar jag dig att sova över på ön. För vi kom precis när alla turistbussar lämnade ön och det gick knappt att ta sig fram. På kvällen var det lugnt och skönt och riktigt behagligt. På morgonen fick jag möjlighet att ta foton utan andra turister på bilderna, vilket var mycket svårt annars.
Vid ingången till Mont S:t Michel kan man se den gamla vindbryggan.
Klostret tornar upp sig över husen, med den nedgående solen mellan tornen, på en av bilderna.
Den lilla stad klänger sig utefter klippan nedanför det magnifika klostret.
Sanden runt klostret är farlig vid ebb, det som ser ut som torr mark kan i själva verket vara kvicksand. Väl påläst som jag var vågade jag inte ge mig ut att promenera på stranden, som flera andra turister gjorde. Jag tyckte bilden blev så fin med skuggan av klostret över sanden.
Här får du läsa hur det går för Ramona ute i sanden:
"Förvånat kände Ramona hur hon sjönk ned genom sanden. Men det kunde inte vara möjligt. Det var fast, hård sjöbottnen hon gick på. Här fanns inga hål, det visste hon, eftersom hon noggrant studerat marken framför sig i hopp om att hitta någon mer vacker snäcka eller kung Johans försvunna skatt. Hon skulle inte ha blivit förvånad om hon hade sjunkit ned på ett ställe där det var vattensamling. Men här, i sanden... I samma stund gick det upp för Ramona vad som hade hänt. Kvicksand!"
Det kändes som om hela ön bestod av trappor, trappor och fler trappor.
Jag hittade klosterträdgården, klamrande sig fast på en avsats ned mot havet.
Jan lyckades vid ett tillfälle fånga mig på bild, utan några turister i närheten, men det var i sista sekunden, för strax därpå kom det en hel flock med människor.
På en av bilderna ser ni den linbana med vilken munkarna forslade upp sina
varor till klostret. En nyare linbana var nu byggd bredvid.
Skylten med Bertrand du Guesclin tyckte jag var kul, eftersom han är med i min bok "Riddarsvärdet".
Kväll och klostret är belyst. Mycket vackert.
Solen har nyligen gått upp och jag har
skyndat mig ut för att ta bilder utan turister. Det var några andra som hade precis samma tankar och de dök ständigt upp precis när jag skulle ta mina foton.
"Tankfullt vandrade Ramona den långa, branta trappan som ledde ned mot gatan till staden, vars tak hon såg ut över från klostret. Roland Weaver gick tyst vid hennes sida. Hon undrade vad läkaren hade gjort i örtaträdgården. Nej, hon trodde sig veta vad han hade gjort. Han hade tagit den gifta örten digitalis, det var hon säker på. Men vad skulle han ha den till?"
"Ramona hittade många små trädgårdar, uppbyggda i trappsteg utefter klippan. En av dem var en enkel, rak och stilren trädgård omgärdad av murar. När hon klev in genom grinden upptäckte hon att hon tyckte om trädgårdens enkelhet, trots att där inte fanns en enda blomma. Det enda som fanns där var tre stenbänkar, som stod i en triangel, med tre stora träd mellan sig. Hon slog sig ned på en av bänkarna och blickade ut över den torrlagda bukten och fasade över vad som kunde ha hänt henne och Roland Weaver."
Många vackra, gamla dörrar fanns där och jag förevigade dem alla, men har inte visat alla här.
Allt det här underbart vackra upplevde jag på grund av att jag skulle skriva en historisk äventyrsbok om riddartiden. Titeln blev Riddarsvärdet och här har ni baksidestexten:
"Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd död, som även inkluderar Theo och Ramona."
Några omdömen om boken: "Med sin skickliga berättarteknik s
kildrar Kim livet på riddartiden, samtidigt som hon för berättelsen vidare på ett spännande sätt, som fångar läsaren från början till slut!" Kristina Fridensköld
"Kim har än en gång lyckats fånga tiden och andan i en spännande historisk berättelse!" Annelie Nilsson
"En författare som har mycket att ge dagens läsare." Bokhandlare/bokrecensent Lars-Olof Wiksten.
Läs mer om boken Riddarsvärdet, bläddra i smakprov och mycket annat på min hemsida www.kimselius.se
Jag hade jätteroligt när jag var på min researchresa till boken och att ha gjort till här blogginlägget har fått m
ig att uppleva resan igen. En annan gång kommer jag att visa dig bilder ifrån Château de Pirou, en annan sagolik plats, en riddarborg från 1300-talet som du kan gå in i och ta dig ända upp i tornen.
Hoppas du har tyckt om att titta på bilderna. Kommentera gärna här vad du tyckte om dem och om du blev sugen på att resa till Mont S:t Michel. Det blev jag efter att ha sett bilderna!
Kramisar Kim
Vill du se fler bilder från mina resor kan du kika här.
Idag fick jag ett meddelande från en vuxen läsare som gjorde mig omtumlad och alldeles tårögd. Här är en del av orden:
iddarsvärdet. Jag trodde nämligen att det var en riddarborg... Men när jag läste på min läxa upptäckte jag att det var ett helt fantastiskt kloster.
Inlägg
